Privatisering saknar fördelar?

Läs uppföljarbloggen Inte poppis forska fram fel resultat! 21.9.2011

PRIVATISERING SAKNAR FÖRDELAR?
"Äntligen" sägs det på bloggarna och kommentarerna om debattartikeln i DN 7.9.2011 som handlar om SNS rapport Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?

En del av diskussionen nedan har inspirerats av debatten på Facebook. Tack till vänner och vänners vänner!

Har vi rätt att tyna bort och dö?

År 1990 skrev jag i Läkartidningen: Visst har vi rätt att tyna bort och dö! Detta som genmäle till en kollega som upplevde att alltför mycket livräddande åtgärder sattes in på svårt sjuka åldringar. Min erfarenhet från ålderdomshemmet var att vi lät åldringar tyna bort och dö när det var dags. Vi såg ålderdomshemmet som en slutstation, inte i första hand en plats för ett långt liv. Vi satte inte dropp på den som inte kunde eller ville äta. Målet var frihet från smärta och ångest - inte att förlänga livet.

Men idag vet jag inte om det är så. Jag hörde nyligen om en bekant till mig, sedan åratal pga. stroke rullstolsbunden på vårdboende, beroende av andra för allt utom att läsa - och ingen större livslust. Denna person förlorade aptiten. Personalen blev omedelbart tillsagd att ge näringsdryck, extra mellanmål, truga i maten. Personen fick inte en chans att tyna bort och dö. Troligen blir det åtskilliga år framåt i detta miserabla tillstånd, och till slut kanske en död med liggsår och annat elände.

Det globala systemet vacklar

Nu fortsätter Joschka Fischer på samma tema i sin krönika "Halvvägs över stupet", DN 2.9.2011. Han koncentrerar sig dock på EU och risken  för att euron kraschar. Han ser också mer positivt på Kinas och Asiens möjligheter.

"EU är på väg att rämna. Arabvärlden är på väg att rämna. Kinas tillväxtmodell står under press och Amerikas kreditdrivna kapitalistiska modell har fått en hjärtattack och måste ändras i grunden."

Detta är ett citat ur ledaren "Håll i hatten", DN 30.8.2011 (inte på nätet) av Thomas Friedman, amerikansk journalist och författare.

Tankesmedjan Fores har missförstått Anders Wijkman

Det blev debatt på nätet med anledning av dessa artiklar. Länkar till ett antal bloggar återfinns längst ner. Anders Wijkmans replik i DN.se verifierar i stort sett vad jag säger nedan.

I DN Debatt 30.8.2011 går Martin Ådahl, tankesmedjan Fores, till angrepp mot Anders Wijkmans debattartikel 24.8.2011.

Men det verkar som om Martin Ådahl missförstått Wijkman. Denne säger inte att höga energipriser orsakar finanskrisen. Däremot talar han om att hänsyn måste tas till stigande energipriser när man försöker lösa krisen. Det är något helt annat!

Energikrisen kommer med finanskrisen

"Den ekonomiska krisen kan bara klaras av om man i kalkylen tar in de stigande priserna på olja och andra viktiga råvaror". Det är sammanfattningen av Anders Wijkmans debattartikel i DN. 

Han kommenterar, som så många andra, politikers och finansmäns ensidiga fixering vid tillväxt, dvs exponentiell ökning av BNP. Och konstaterar: "För att skapa tillväxt - och därmed reella värden - är tillgången till högvärdig energi till rimliga priser en absolut förutsättning. Hur detta ska gå till i en situation där både energi och viktiga råvaror stiger kraftigt i pris är svårt att förstå."

Halva jordens befolkning bor i sju länder

Hans Rosling har blivit krönikör i DN. Den första krönikan heter "Ja må sju miljarder leva". Han hade också kunnat skriva "Ja må nio miljarder leva". Han är min guru när det gäller att förklara att vi inte kan hejda denna befolkningsökning - om vi inte inför ättestupan, nya pandemier tar kål på vuxna eller kemikalierna dramatiskt ökar cancer- och diabetesfrekvensen.

Världens befolkning har ökat med en miljard de senaste tolv åren. I slutet av året blir vi sju miljarder, enligt Frankrikes institut för demografiska studier, INED.

Ökningen spås fortsätta tills folkmängden stabiliserar sig kring 9-10 miljarder i slutet av århundradet. Men redan om 14 år tror INED att det finns åtta miljarder människor på jorden. Afrika står för den största ökningen.

Reglera apoteken mera!

Läs också Läkemedelsvärlden om apoteken och våra läkemedel 12.9.2011
Privatisering saknar fördelar? 7.9.2011

Enligt Läkemedelsvärlden 4/2011 ska Statskontoret utvärdera och följa upp omregleringen av apoteksmarknaden. Man ska ”titta på helheten och utgå från de övergripande mål politikerna beslutat om”.

Det är på tiden. Det har kommit många varningssignaler om de negativa effekter som reformen fört med sig.

De flesta människor har bara ett lokalt apotek att välja på. Mina medmänniskor berättar att de inte längre går till sitt lokala apotek utan reser in till city eller till något köpcentrum – det lokala apoteket har inte samma sortiment som tidigare. Nyetableringen är sneddriven – de flesta nya apotek finns i storstädernas centrum eller i perifera köpcentra.

Magsäcksoperation av överviktig 20-åring - en rutinåtgärd?

I DN 25.4.2012 ifrågasätter läkarna den nedre BMI-gränsen för operation. Men ingen verkar diskutera ålder. Mer individuella ställningstagande borde vara rimligt! Fler allmänläkare bland fetmakirurgerna!

Min blogg publicerades även i Dagens Medicin, där den orsakade en del tänkvärda kommentarer. Jag skickade ett meddelande till nedanstående överviktsenhet och bad dem läsa kommentarerna. Även i Tankesmedja allmänmedicin kom det in kommentarer. I Sydsvenskan infördes den 12.8 en artikel "Alternativ sökes till fetmakirurgi" och en chat med Stephan Rössner startade. Kanske är en omprövning på gång?

Ny artikel i Dagens Medicin 24.8: Vanlig fetmaoperation ökar risken för alkoholmissbruk. Operationen gör att kickarna av att dricka blir starkare.

Under sommarens kringflackande har jag stött på en bekant ung dam. Jag har träffat henne då och då sedan hon var liten och normalsmal. Efter föräldrarnas skilsmässa började hon, liksom syskonen, långsamt tjockna till. Jag har sett henne sätta i sig stora mängder godis, snacks och sötade drycker, utan protester från närvarande förälder. Jag har också sett henne flacka mellan olika utbildningar – varav den första handlade om mat.

Nu, när hon är drygt 20 år, har hon cirka 25 kilos övervikt (BMI troligen under 35). Jag har dock aldrig hört att hon haft några komplikationer av sin övervikt, som högt blodtryck, diabetes, artros etc.

Denna gång var hon emellertid hjärtans glad. Hon hade fått tid för magsäcksoperation! En irreversibel avsnörning av hennes unga magsäck ska ske i höst.

Uthålligt jordbruk - möjlighet i Indien men ej i Afrika?

Komplettering 30.10.2012. Lyssna på Jorden vi äter del 4 om hur mjölkproduktionen i Indien ska fördubblas.

Indien på 50-talet - bilder av barn med svullna magar, tiggare, svältande. Med jämna mellanrum inträffade hungersnöder på grund av torka och olika pester. Men fr.a. i USA hade en mängd skickliga kemister, under världskriget upptagna med kemiska vapen, ställts till kemikalieindustrins förfogande. Den gröna revolutionen skulle nu råda bot på svälten i hela världen. Bevattning, konstgödning, bekämpningsmedel och högproducerande arter.

Vi måste slåss för att behålla Systembolaget!

På regeringens hemsida om alkohol står det så här:  "Den svenska alkoholpolitiken ska begränsa tillgången till (min kurs.) och minska efterfrågan på alkohol, öka kunskapen om konsekvenserna av alkoholdrickande och erbjuda bra vård och behandling."

I höstas kom moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten med ett förslag om utökad "gårdsförsäljning" av alkohol. Inte bara ska det vara som idag, att man på gården kan smaka på produkten och beställa den, för att sedan hämta ut den på något av de tre närmaste systembolagen . Bondgården ska kunna sälja den direkt, varifrån som helst, utan omväg via systembolaget.

Nästan-händelse i amerikanskt kärnkraftverk

Vi vet att det har hänt minst sex haverier i kärnkraftverk - fast ett av dessa var i en plutoniumfabrik. Hur många nästan-händelser som ägt rum vet vi inte. I Sverige minst en vardera i Ågesta, Oskarshamn och Forsmark. I inget av dessa fall har man varit snabb att gå ut med information. I allmänhet har allmänheten fått reda på sanningen långt senare, då hemligstämpeln gått ut eller då en utredning blivit offentlig.

Hur har vi det egentligen med beredskapen för katastrofer?

Uppdatering 25.7.2013. Det tycks inte ha blivit bättre! DN: Det finns stora brister i Sveriges krisberedskap. 

Den här våren har vi omgivits av katastrofer som inte drabbat oss. Men vilken av dem som helst hade kunnat drabba oss, när som helst.
- Kärnkraftskatastrofen i Japan
- Översvämningarna i USA
- Epidemin med multiresistenta bakterier i Tyskland

Det finns mycket som talar för att även vi kommer att få räkna med katastrofer, av större eller mindre grad. Alla som vet något om klimatförändringarna (oavsett om de är "naturliga" eller "man made") vet att risken för värmeböljor och översvämningar ökar, kanske även för köldknäppar. Multiresistensen sprider sig över jorden - vi kan inte räkna med att behålla dagens tämligen säkra situation. Att säkerheten vid våra kärnkraftverk inte är 100 % vet vi sedan tidigare.

En vision om en ny ekonomi

Min kollega Anders Romelsjö är nybliven bloggare. Med utgångspunkt från Göran Rosenbergs utmärkta artikel i DN 14.6.2011 diskuterar han möjligheten och fördelarna av ett nytt produktionssystem där produktionsmedlen ägs av demokratiskt valda församlingar, nationellt eller internationellt.

Jag tycker det är utmärkt att skapa sig en vision som man sedan kan skärskåda. Jag håller fullständigt med både Göran Rosenberg och Anders Romelsjö att nuvarande form av kapitalism inte fungerar. Inte heller kan jag se att socialism i dess traditionella form är någon lösning. Jag tror heller inte att vi kan återgå till enbart småskaliga lokala företag - om det någonsin förekommit.

Konspirationsteori dyker upp: Multiresistent "superbug" skapad medvetet!

Nu dyker konspirationsteorierna upp också beträffande den superresistenta colibakterien EHEC, som spritts via böngroddar i Tyskland.

I Natural News 6.6.2011 påstår man att det är otänkbart att en "vild" bakterie skulle kunna utsättas för alla de åtta grupper av antibiotika som den tyska O104-stammen är resistent mot. Den skulle heller inte kunna vara betalaktamasproducerande. Alltså måste den vara framställd medvetet. Läkemedelsindustrin pekas ut på grumliga grunder. Dessutom talar man om "biovapnen" som ska hjälpa oss att klara av infektionen, dvs olika lökar och örter.

Mer om energi och kärnkraft

Det är alltid intressant att skriva om kärnkraft. Där kan man vara nästan säker att någon hakar på och kommenterar. Och då vet man ju att man har läsare!

Det finns några frågor jag skulle önska svar på från seriösa kärnkraftsförespråkare/motståndare (dvs sådana som verkligen försöker sätta sig in i problemet, inte bara dra på med gamla klyschor).

I Senegal äter man fryst kyckling från Europa - SKRIV PÅ!

Texter från Afrikagrupperna:

Har de inte egen kyckling, undrar du säkert? Jo, men på grund av EU:s jordbrukssubventioner (= dina skattepengar) är det billigare med europeisk kyckling.
Se till att det blir lönsamt för Senegal att föda upp sin egen kyckling. Skriv under våra krav till EU!

Visste du om att du bidrog till att 7000 sengalesiska kycklinguppfödare konkurrerades ut när billig fryst kyckling från EU - subventionerad av dina skattepengar - svämmade över Senegals marknad? Om EU:s handelsavtal går igenom i nuvarande skick riskerar fler länder i södra Afrika att hamna i samma situation.
Visa EU att du inte accepterar sådana orättvisor! Skriv under du också – målet är 5000 namnunderskrifter!

Kräv rättvisa handelsavtal!
Skriv på här!

Nermuntrande information om situationen i världen

Jag prenumererar på det nyhetsbrevet Globala utvecklingsfrågor som Forum Syd utger. Aktuellt nummer kan man verkligen inte kalla uppmuntrande.

Exempel:
- Världsbanken glömmer att tänka på de fattiga
- Svenskt bistånd till skattesmitande bolag
- Kritiserat toppmöte för världens fattigaste länder
- 2010 – det dödligaste året sedan 1970
- Fel åtgärder mot den globala matkrisen
- Land grabbing – ett allt större hot mot fattiga länder

Domedagen kommer smygande

Domedagen, den stora apokalypsen 21 maj, gick i stort sett spårlöst förbi. Den har visst fått ett nytt datum i höst. Men vi bryr oss väl lika lite om den.

I DN Idé och kritik 7.6.2011 skriver Kajsa Ekis Ekman om hur vi undviker att ta till oss de smygande men obevekliga förändringarna i vår livsmiljö som klimatförändringarna medför. De som redan har börjat, men som ännu inte drabbat oss i de rika länderna speciellt hårt än. De som har börjat drabba fattigare länder, men som kommer att slå oändligt mycket hårdare framöver.

Då nämner hon ändå inte den andra, parallella smygande domedagen: den kemiska förgiftningen av vår miljö och oss själva som vi samtidigt jobbar aktivt med. Denna kan påverka inte bara livslängden utan också mänsklighetens förmåga att reproducera sig, dvs. att få barn. Det är inte omöjligt att kemikaliecocktailen vi utsätts för kommer att medföra krympande medellivslängd. Den kan också bidra till utarmning av vår mat, t.ex. minskad återväxt av fisk.

Komplementär medicin, mässlingsvaccination och skattefinansiering

I min blogg på Dagens Medicin 2009 "Ayurvedisk medicin - har den något att tillföra oss?" avslutar jag med dessa ord:

"Frågan är om det finns delar av den komplementära medicinen som borde integreras i vår västerländska medicin för att stärka patienternas upplevelse av hälsa, oavsett om de är sjuka eller ej. Ska det offentliga i så fall betala metoder som inte är evidensbaserade?"

Min medbloggare i Dagens Medicin, Mats Reimer, har alltid gått till strid mot ovetenskaplig "medicin". I DN Debatt 7.6.2011 "Landstingsstödd klinik ger farliga råd om mässlingen" citerar han Vidarklinikens material "Vård och behandling av mässling". Vidarklinikens vårdcentraler och barnavårdscentraler är finansierade av landstingsskatten.

Beror bidöden på "modern" biodling?

I min blogg december 2010 i Dagens Medicin skrev jag om bidöden och människors hälsa:

"Just det, du läste rätt – det handlar om att våra bin, de som gör honung, dör en för tidig död och/eller inte kan reproducera sig. Tidigare hörde vi talas om det från USA, där det blivit en ny business att köra omkring bikupor till lantbrukarna för pollinering. Vi har också sett bilder från Kina, där unga kvinnor sitter i äppelträden och pollinerar blommorna för hand. Nu har bidöden tydligen kommit till Europa. EU-kommissionären för hälso- och konsumentfrågor har lovat att stoppa den."

Vi kan spara mycket mer energi!

Kommentar 8.6.2011: Med morgontidningen följde en 16-sidig bilaga som bara handlade om energibesparing. EU har regelverk som ålägger alla medlemsländer energieffektiviseringsåtgärder. Det måste väl finnas något förnuftigt i detta, även för kärnkraftsvänner?

Min artikel i Läkare för Miljön "Ska LfM uttala sig mot kärnkraften?" har kommenterats av ett antal kärnkraftsförespråkare. De efterlyser bl.a. jämförelse med andra energislags miljöeffekter.

Det intressanta är att ingen av dem berör det enda långsiktigt hållbara alternativet: kraftigt minskad energianvändning.

GMO-tekniken farligare och dyrare än Fagerström vill hävda

LÄS OCKSÅ: Genmodifiering leder till mer besprutning Läkare för Miljön 23.10.2012.

I en debattartikel i DN 29.5.2011 hävdar Torbjörn Fagerström, senior advisor och tidigare prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), att GMO-tekniken är "en framtidsinriktad, lönsam, miljövänlig teknik för växtförädling som enligt vetenskapen är ofarlig bortom allt rimligt tvivel". Han talar om "en totalkrock mellan vetenskap och politik, mellan beprövad erfarenhet och folklig opinion, mellan tillit och misstänksamhet." Fagerström anser att vi i Sverige ska övergå till herbicidtolerant raps och sockerbeta, förutom potatis som är motståndskraftig mot en svampsjukdom.

När Fagerström beskriver vetenskap och beprövad erfarenhet utelämnar han en hel del vetenskap och beprövad erfarenhet. Han nämner inte att grundvatten förorenas av bekämpningsmedel inte bara i fattiga länder utan också i Danmark och Sverige. Han tar inte in miljö- och hälsokostnader för detta i sina beräkningar.

Kan vi minska sjukvårdsbehovet?

Om människor får stöd i att tänka igenom hur de vill ha sin sista tid, och om detta leder till att många väljer att avstå från avancerad behandling när de nått hög ålder, så bör det innebära att sjukvårdens resurser kan ägnas mer angelägna behov.

Läkarbristen i Sverige accellererar - något som varit förutsett länge. Själv tror jag att jag har hört om läkarbristen sedan jag satte min första fot på Serafen 1963. Förutom 1-2 år runt 90-talskrisen har det alltid saknats många allmänmedicinare i primärvården. Sjuksköterskor har det också så gott som alltid varit brist på. Och inte blir det bättre framöver.

Vad ska vi fråga patienterna om?

Intressanta artiklar om vad vi ska fråga patienterna och varför har förekommit i DN, och debatten är alltid hög på allmänläkarnas debattlista Ordbyte. Nu har tillkommit frågan vem som ska veta vad.

År 1997 fick jag ett uppdrag som "folkhälsoläkare" i Nackas primävård. Tillsammans med en distriktssköterska skulle jag utveckla det förebyggande arbetet i Nacka. På den tiden tänkte man i allmänet på screening och i tunnlar: hjärt-kärlsjukdomar, eller diabetes, eller ryggont, eller skador, eller ...

Oklar långtidsdödlighet av Bhopal- och Tjernobylkatastroferna

En diskussion om antalet döda i Tjernobylolyckan 1986 har brutit ut i min mail.

Det brukar vara ganska lätt att uppskatta den akuta dödligheten efter en katastrof. Men det är betydligt svårare att bedöma dödligheten på längre sikt - allra helst på så lång tid som det tar att utveckla cancer.

Vi manipuleras av läkemedelsindustrin

"Säg nej till extremerna i lipidsänkardebatten" I Läkartidningen 39/2011 diskuteras de olika åsikterna. Både förespråkarna och motståndarna till kolesterolhämmare kritiseras.

I DN 26.4.2011 skriver några av mina mer kontroversiella kollegor om sin syn på kolesterol och kolesterolsänkande läkemedel.

Jag är inte alldeles säker på att de har 100 % rätt när det gäller kolesterol och hjärtkärlsjukdomar. Men att de kompletterar den annars ganska ensidiga debatten är klart.

Däremot är jag säker på att de har 100 % rätt när de ifrågasätter behandling med de numera så populära kolesterolsänkande läkemedlen statiner.

Filosofer och livsviktiga frågor

Jag borde väl skriva någon om abortdiskussionen. Men det är så många andra som skrivit. Eftersom mina läsare kan vara nyfikna på var jag står så blir det ändå några ord.

Är kapitalismen skurken?

Jag är inte renlärig socialist. Men ju mer jag lär mig om det kapitalistiska systemet, dess mer inser jag hur dåligt det är. De senaste 20-30 åren har nyliberalerna fått alldeles för stort utrymme, för lite motstånd. Men det känns som om någonting håller på att hända. Vi har Gemensam välfärd, med bloggen Gemensam. Socialistiska läkare har återuppstått efter många års sömn. Omställning Sverige är en del av transitions-rörelsen. Anti-kärnkraftsrörelsen har fått ny energi.

Senast kom det en blogg från Gemensam: "Traditionell kunskap återuppväckt". Mycket bra! Där finns länkar till böcker som också verkar mycket bra. Se nedan.

På Stockholms universitetet har jag läst några kurser om hållbar utveckling: ekologisk ekonomi, energi och miljö samt Världens Eko. Den senare kursen vill jag varmt rekommendera alla läsare! En föreläsningskväll per vecka under hela höstterminen, lite jobb här och var och en mindre uppsats på slutet. Sammanlagt 7,5 poäng. Bland föreläsarna världsstjärnor som Johan Rockström, Hans Rosling och Will Steffen. Eftersom kursen kan ta upp till 150 deltagare brukar det gå bra med efteranmälan, in i sista stund.

Jag tror på ett helt nytt ekonomiskt system. Men jag vet inte hur det ska se ut, inte vilka vägar som leder dit. Men om alla människor som nu börjat engagera sig lägger ihop sina kunskaper och erfarenheter borde det gå att hitta fram.

Läs mer:
Review: Ha-Joon Cang's 23 Things They Don't Tell You About Capitalism 
23 Things They Don't Tell You About Capitalism by Ha-Joon Chang     
Är tiden ute för demokratin?  DN 19.4.2011

Beslöjade brudar och avklädda flickor - moderna företeelser i västerlandet

I dagens DN ställer Ingrid Hedström frågan: "Kommer Kate att bära burka?" Hon gör här den alldeles korrekta iakttagelsen att brudslöjan är samma sak som niqab eller burka. Den ska dölja brudens ansikte tills vigseln är genomförd. Först då ska brudgummen få se henne och kunna kyssa henne.

Idag är brudklänningen vit, ärmlös och ofta djupt urringad, oavsett om bruden är beslöjad eller ej. Tidigare var brudklänningen inte bara lång utan även höghalsad och långarmad för att markera brudens oskuld. Den var också svart - kanske för att kunna användas även efter bröllopet. Samtidigt kunde bruden vara utsmyckad å det mest otroliga, att döma av tidiga fotografier från storbönders bröllop.

Minst (sex) åtta kärnkraftshaverier

Idag har vi minst sex åtta havererade kärnkraftanläggningar på vår jord. Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima finns i allas  minne. Men bortglömda är olyckorna i Mayak, Idaho och Leningrad (St Petersburg). Kanske finns det fler - informationsflödet från vissa delar av jorden är inte alltid så öppet. Läs mer nedan! Uppdaterat med de två Tokaimura-olyckorna 1.6.2019.

Ett antal kärnkraftverk har haft lyckan att undslippa haveri. Vi har ingen aning om hur många nästan-händelser som inträffat. Att det hänt i bl.a. Forsmark vet vi mycket väl. Mindre känt är vad som 1969 hände i Ågesta, strax söder om Stockholm, och 1978 i Oskarshamn.

De sammanlagda svårigheterna med kärnkraften har jag beskrivit här.
Tage Danielssons sannolikhetskalkyl finns här.

Förnekelserörelsen genom tiderna

Via diskussioner om kärnkraftsartikeln (som också återfinns hos Läkare för Miljön) har jag fått länkar till Uppsalainititiativet ("för dig som inte vet bäst själv"), ett svar på Stockholmsinitiativet, en grupp "klimatförnekare".
Att det finns en förnekelserörelse har blivit allom bekant i samband med klimatdiskussionerna. Att det ofta är stora finansiella intressen som ligger bakom är inte lika känt. 

I väntan på domedagen

Somliga anser att domedagen kommer den 21 maj 2011. Andra tror att det dröjer ytterligare några år innan först den ekonomiska undergången kommer, därefter den stora energikrisen.

Under första halvan av mitt liv var jag totalt ointresserad av ekonomiska frågor. Så länge jag fick min lön, hade en buffert på banken och kunde betala av mina lån var allt bra. DNs ekonomisidor tittade jag aldrig på. Inte heller förstod jag vad börsen var.

Dock hade jag förstått att det fanns låg- och högkonjunkturer. Men jag förstod inte att det ena förutsätter det andra. Därför trodde jag inte på profetiorna i slutet av 1980-talet, då man varnade för lågkonjunktur. Det kunde ju inte vara möjligt – allt gick ju så bra, fler och fler fick arbeten, standarden steg.

Men så hände det. Det blev en kris på riktigt. Den angick inte mig personligen, men mina patienter.

"Sjukhusläkaren" har lösningen på sjukvård för gamlingar!!!

Jag har skrivit tidigare om sjukvårdens kommande problem allt eftersom vi gamla blir fler. "Hur länge kommer vi att ha vi råd med dagens sjukvård?" är en fråga jag ställt.

En artikel i tidningen Sjukhusläkaren diskuterar detta på ett mycket bättre sätt. Här lyfts alla problemen fram tydligt, och man försöker sig också på lösningar. Läs, le och fundera!

Tillit och välfärd

I helgen var jag på årsmöte med Kollektivhus NU, en paraplyorganisation för alla kollektivhus i Sverige. Kollektivhus från hela Sverige var representerade. Alla sorters människor, alla åldrar, alla kön, alla yrken. Men vi hade en sak gemensamt: vi vill bo i gemenskap, hjälpas åt, ingå i ett sammanhang. Stämningen var varm, samtalet ständigt pågående.

Att bo i kollektivhus är att känna tillit. Tillit till mina grannar, att mina blommor blir vattnade när jag är borta, att maten blir lagad och disken diskad, att jag alltid kan låna en kopp socker, att mina barn blir sedda. Tillit till att de märker att jag inte synts till när jag borde och att jag kan ringa mitt i natten om jag kommer i nödläge.

Ryssland bevakar min blogg

Den här bloggen har inte många läsare. Därför undrade jag vad som hänt när jag i statistikfunktionen såg en stor tagg, 40 läsare på en timme! Men sedan tittade jag på kartan - och såg att Ryssland var färgat mörkgrönt, dvs hade sökt på min blogg.

De länder som oftast är inne på min blogg är USA (som står bakom hela Google inklusive Blogger) och Ryssland. Eftersom folk där i allmänhet inte läser svenska så måste det vara sökmaskiner.

Anledningen till detta stora intresse måste vara att jag länkat till min artikel om Mayak, en stor kärnkraftsolycka i Sovjetunionen 1957. Då visste vi ingenting om den. Men idag finns det material på nätet. Själv hörde jag om den från ryska kärnkraftsmotståndare på turné runt Östersjön för något år sedan.

Snart är jag väl lika ovälkommen i Ryssland som i Indien.

Kärnkraft, energi och ekonomi

Kärnkraften har under många år debatterats bland medlemmarna i Läkare för Miljön. Många är naturligtvis emot, men det finns också de som anser klimatförändringarna kräver att vi utnyttjar kärnkraften.

I maj 2010 ordnade LfM ett seminarium om energi. Här blev det klart att tillgång till billig energi är mycket viktig ur ett välfärds- och hälsoperspektiv. Ska skolbarn över hela världen kunna läsa sina läxor krävs minst en glödlampa i varje rum. Ska spädbarns- och mödradödligheten i alla länder närma sig svenska nivåer krävs möjlighet att transportera födande mödrar och sjuka barn till sjukhus. Ska alla vaccineras mot mässling, polio etc krävs fabriker som tillverkar vacciner.

Betalt för mödan!

Jag har skrivit en enda bok i mitt liv, och kommer knappast skriva någon mer. Men tack vare denna bok, som inte blivit uppmärksammad förrän de senaste åren, betraktas jag tydligen som någon av en expert på Bhopal-katastrofen i Indien 1984. Men jag har inte forskat, bara sammanställt det andra skrivit. En kollega i USA har doktorerat på ämnet. jag känner mig mycket hedrad av att ha fått uppdraget.

Det blev jag som ombads skriva ett kapitel om Bhopal-katastrofen i en stor encyclopedi om hälsa och miljö. Till råga på allt har jag fått betalt - en knapp tusenlapp, vilket väl blir mellan 50 och 100 kr i timpenning. Men det känns väldigt fint! Mina inkomster från boken har ju varit tämligen blygsamma.

Jag känner mig mycket hedrad av att ha fått uppdraget. Och är det något som vi kan säga att International Medicial Commission on Bhopal 1994 (IMCB) bidragit till så är det att Bhopal inte glömts bort.

Tack, riksrevisorerna!

Revision är bra. Revisorer som går igenom ett företags eller en organisations räkenskaper, kontrollerar om de stämmer mot vad som beslutats i styrelsemöten etc. Ännu bättre är oberoende revisorer i offentlig förvaltning. Tidigare läste jag av och till revisionsrapporter för Stockholms läns landsting. Det var inte ovanligt att politiker fattade beslut som stred mot policies mm. som de tidigare fattat beslut om.

Trots att jag är ointresserad av bilar (och ändå har två stycken) så brukar jag läsa DN Motor. Igår den 5.3.2011 fanns två artiklar om riksrevisorernas nya rapport om stöden till biodrivmedel. Intressant nog återfinns ingen av dem på hemsidan. Där är det mest bilar ...

Förutspått om utförsäkrade

Alla som jobbat inom sjukvården visste det. De som jobbat inom arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst visste det också. Det fanns fler som visste. Ändå fick regeringen igenom sin vansinniga lag som utförsäkrar människor med en komplicerad symtombild, till en verklighet där inte ens fullt friska ungdomar får arbete.

Bard om demokratiarbetet

Bard är en mycket duktig cyniker. Nu har han gjort en bild om demokratiarbetet.

Titta på bilden i DN.

Läs också
Är tiden ute för demokratin?  DN 19.4.2011

Världsbanken, energi och fattigdomsbekämpning

För någon tid sedan skrev jag en blogg om behovet av energi till fattiga länder. Jag poängterade att den måste vara förnyelsebar, gärna lågteknologisk.

Från Forum Syd dyker det ner ett brev från bl.a. Diakonia, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen. Det är ställt till Anna Brandt, exekutivdirektör vid den nordisk-baltiska valkretsen i Världsbanken.

I brevet citerar man Europaparlamentet, som "beklagar att Världsbanken i första hand stöder en storskalig och exportorienterad energimodell i stället för småskaliga decentraliserade energiprojekt som ofta är mer lämpliga och effektiva när det gäller att tillgodose grundläggande behov i landsbygdsområden. Man anser att det är "förnyelsebara, decentraliserade och effektiva energilösningar" som ska prioriteras.

Tja, jag uttryckte det inte riktigt så - men det var ju så jag menade. En mångfald av olika lösningar måste tas fram, så att man lokalt kan välja sådana lösningar som just där är de bästa.

Att låsa fast fattiga länder i skulder för stora vattenkraftverk och kanske kärnkraftverk är inte att hjälpa, det är att stjälpa.

Fast det är klart, kortsiktigt får vi här i rika länderna kanske en viss vinst av de stora projekten. I alla fall företagen. Det är inte säkert att det gäller "de små människorna".

Långsiktigt finns det en risk att skulderna aldrig kan återbetalas. Blir det ny finansoro då? Eller ligger den risken inbakad i nuvarande förväntade fluktuationer i världsekonomin?

Oljan, finansen och klimatet

I ett antal artiklar senaste veckan har DN belyst de tänkbara följderna av vad som händer i Nordafrika.

Det intressanta är dels vilka frågor som inte diskuteras, dels att man inte med ett ord antyder att dessa följdverkningar ändå kommer att inträffa, förr eller senare.

Den 22.2 skriver man om hur händelserna i Libyen ökar risken för höjda oljepriser.  

Samma dag skriver man om risken för höjda bensinpriser. Det är ju en självklarhet att man måste räkna med höjda bensinpriser om råoljepriset stiger!  

Den 24.2 skriver man om risken för en ny finanskris. Även det är en självklarhet.

Energi och hälsa i de fattigaste länderna

En stor del av ”den fattigaste miljarden”, som Hans Rosling uttrycker det, bor i Afrika söder om Sahara. Här föds 4-8 barn per kvinna mot drygt 2 som är det globala genomsnittet. Här är medellivslängden som lägst, bland annat på grund av aids.

Det är svårt att se hur hälsan i dessa de fattigaste av våra länder ska kunna förbättras utan ökad tillgång på energi. För att kunna läsa läxor behöver man ljus – en lampa i varje rum är inte ohemult. För att kunna laga mat måste man ha bränsle. Det är inte ohemult att slippa tillbringa många timmar varje dag med att samla ved utan i stället få tid för läxläsning och att slippa bli utsatt för mer eller mindre giftig rök. Energi behövs i jordbruket, till bevattning, transporter mm, för att frigöra tid för studier mm. Energi behövs för kommunikation: mobiltelefon, dator, radio, TV, skolböcker, tidningar. Energi behövs för att transportera grödor till marknaden, födande kvinnor till förlossningskliniken och vaccin till byarna. Energi behövs för att driva förlossningskliniken och sjukhuset och för att framställa vaccin och läkemedel.

Vilken pension får mina söner?

Jag har turen att få nästan hela min pension efter det gamla ATP-systemet - ett system som inte var hållbart i längden och behövde reformeras. Mina söner som är i 40-årsåldern får pensionen efter det nya systemet. Enligt Peter Malmqvist i DN debatt 14.2.2011 riskerar de att förlora 50-60 procent av pensionskapitalet, beroende på hur börsen ser ut det år de går i pension.

När det nya systemet infördes uppmanades svenska folket att utnyttja sin valfrihet och välja fonder. En stor del tyckte inte det var roligt och stannade kvar inom de statliga AP-fonderna. Det gick mycket bra för dem tills AP-fonderna tvingades ta större risker. Men även de som en gång valt var tröga i att ompröva och flytta sina sparanden mellan fonderna. Det var svårt att sätta sig in i systemet, som kräver att man ständigt håller sig uppdaterad. Man prioriterade helt enkelt inte denna tid.

Vad är god vård?

Uppdaterad 16.5.2011 med nya länkar.

Ibland blir jag förvånad när jag läser Dagens Medicin, Läkartidningen eller andra svenska medicinska tidningar. Sådant som jag tyckte var en självklarhet när jag arbetade som distriktsläkare tycks ofta vara undantag idag. Dit hör dessa ingredienser för en god vård:

- Att veta vem patienten är. Om jag inte vet det kan jag inte bedöma patientens berättelse, heller inte ge en behandling som är effektiv på rätt sätt. Häri ingår familjesituation, sysselsättning, bostad, olika slags exponering, nätverk, levnadsvanor mm.

Pompeji och slutförvaring av kärnkraftsavfallet

Pompeji rasar. Från år 79 e.Kr. till 1594 vilade staden orörd under vulkanaskan. Utgrävningarna startade 1748. I 263 år har staden utsatts inte bara för arkeologer och naturens krafter, utan också för vård och omsorg av skiftande kvalitet. Syftet har varit att hindra staden från att rasa ihop. Detta beskrivs av Peter Loewe i DN Kultur 8.2.2011.

Sedan åtminstone 2008 har staden förfallit snabbt. Människors påverkan och byggnation har medfört att regn leds till platser där det inte borde vara, vilket i sin tur lett till att minst ett hus rasat. "För hade de hantverkare som kunde vårda och ingripa omedelbart när ett problem uppstod" säger en invånare. "Nu måste jobben läggas ut på entreprenad och ska godkännas. Det tar månader eller år och husen hinner rasa innan dess."

Krönika över 00-decenniet

Veckobladet är en vänstervriden tidning som ges ut i Lund. Gunnar Stensson har skrivit en mycket läsvärd krönika över andra milleniets första decennium.

Denna krönika bekräftar mina egna tankar, som också bekräftas av Björn Forsbergs utmärkta men lätt deprimerande bok "Tillväxtens sista dagar - miljökamp om världsbilder". Den ska jag skriva mer om senare. Krönikan utgör snarast en motvikt till Hans Roslings positiva budskap på den annars utmärkta sidan http://www.gapminder.org.

SJ:s enda uppgift är att ge avkastning till staten

Uppdatering 7.4.2011: Enligt Ny Teknik får Ulf Adehlson (m) efter 9 år lämna uppdraget som styrelseordförande. Regeringen byter ut honom. Kan det något med hans nedanstående uttalande att göra?

I DN kultursöndag 30.1.2011 citerar Stefan Jonsson en text i SJ:s gratistidning kupé, skriven av SJ:s ordförande Ulf Adehlson (m) och vd Jan Forsberg:

"År 2000 kom den stora bolagiseringen. SJ klövs då i sina beståndsdelar, godstrafiken övertogs av Green Cargo, stationer och parkering mm överfördes till Jernhusen, som också fick sgtörsta delen av SJ:s kapital, all mark och alla fastigheter. Jernhusens fastighetsinnehav uppgår idag netto till nära 6 miljarder. Om inte SJ delats upp hade dessa pengar kunnat användas till upprustning av järnvägsnätet. Det går inte  nu.

Att bli utslängd ur ett land

De flesta inom vården kan vittna om hur legala och illegala flyktingar far illa av ovisshet, av myndigheternas behandling, av otryggheten. Många av oss är emot nuvarande flyktingpolitik.

Sverige sänder tillbaka människor som lever under dödshot, som är dödssjuka. Barn sänds tillbaka utan föräldrar, föräldrar utan barn. Vi sänder dem till fängelse, tortyr, förföljelser, även avrättning eller ”olycksfall”. Vi sänder dem till en värld utan socialt välfärdssystem, där släkten är upplöst eller utspridd över världen. En värld utan fungerande skolor och sjukvård. En värld där de inte har någonstans att ta vägen då de sålt allt de har och satt sig i skuld både till släktingar och andra.