Komplettering 30.10.2012. Lyssna på Jorden vi äter del 4 om hur mjölkproduktionen i Indien ska fördubblas.
Indien på 50-talet - bilder av barn med svullna magar, tiggare, svältande. Med jämna mellanrum inträffade hungersnöder på grund av torka och olika pester. Men fr.a. i USA hade en mängd skickliga kemister, under världskriget upptagna med kemiska vapen, ställts till kemikalieindustrins förfogande. Den gröna revolutionen skulle nu råda bot på svälten i hela världen. Bevattning, konstgödning, bekämpningsmedel och högproducerande arter.
Idag vet vi resultatet. Sjunkande och förorenat grundvatten, biologisk utarmning, monokulturer, jorderosion, minskande skördar. Undernäringen är heller inte utrotad, om än inte så uttalad som för 60 år sedan. Cancerfrekvensen tycks stigande. Bekämpningsmedel används för självmord både av olyckligt kära tonåringar och av skuldsatta familjefäder.
Många framhäver fortfarande den gröna revolutionen som det som räddat mänskligheten. Kanske har den det - kanske är det bara på kort sikt. I värsta fall kommer jordbruksproduktionen bli lägre än vad den var före den gröna revolutionen.
Som tur är börjar nu andra metoder sprida sig, inte bara i rikare länder utan också i ett land som Indien. Förhoppningsvis blir det bättre.
I många delar av Afrika kvarstår småjordbruken som har så dålig ekonomi att de inte har råd med pesticider eller "moderna" utsäden. Där finns chans att utveckla jordbruket till fortsatt småskaligt ekologiskt kretsloppsjordbruk, dock effektivare än tidigare.
Ett hot är förstås "land grabbing", dvs att multinationella eller statliga företag köper upp jorden och börjar bedriva s.k. modern jordbruk med maskiner, konstgödning, besprutning, monokulturer och allt vad detta innebär. Detta kortsiktiga ekonomiska intresse bidrar alltså till hotet om framtida matförsörjning, samtidigt som arbetskraften minskar på landsbygden och megastäderna blir allt större.
LÄS ARTIKLAR
There is a demand for sustainable agriculture Centre for Science and Environment. Hämtat 22.6.2010
Investeringar i jordbruket kan lösa Afrikas problem DN 14.6.2011
Rekordhögt matpris ligger kvar DN 14.6.2011
Landgrabbing Klimateffekt 13.6.2011
Kontinent till salu DN Ekonomi 23.11.2010
Landgrabbing är ett brott mot mänskliga rättigheter Fria Tidningen 3.11.2010
Scars of the green revolution India Together 2.2.2011
Världsbanken kritiskt till landgrabbing Sveriges radio 17.8.2010
Bomull - en solkig historia Gunilla Ander, Ordfront 2010
Gunilla Ander / Bomull - en solkig historia GP 20.10.2010
LÄS MINA TEXTER
GMO-tekniken farligare och dyrare än vad Fagerström vill hävda 29.5.2011
Tillväxt eller frisk jord? 30.9.2010
Länkat till Intressant.
Indien på 50-talet - bilder av barn med svullna magar, tiggare, svältande. Med jämna mellanrum inträffade hungersnöder på grund av torka och olika pester. Men fr.a. i USA hade en mängd skickliga kemister, under världskriget upptagna med kemiska vapen, ställts till kemikalieindustrins förfogande. Den gröna revolutionen skulle nu råda bot på svälten i hela världen. Bevattning, konstgödning, bekämpningsmedel och högproducerande arter.
Idag vet vi resultatet. Sjunkande och förorenat grundvatten, biologisk utarmning, monokulturer, jorderosion, minskande skördar. Undernäringen är heller inte utrotad, om än inte så uttalad som för 60 år sedan. Cancerfrekvensen tycks stigande. Bekämpningsmedel används för självmord både av olyckligt kära tonåringar och av skuldsatta familjefäder.
Många framhäver fortfarande den gröna revolutionen som det som räddat mänskligheten. Kanske har den det - kanske är det bara på kort sikt. I värsta fall kommer jordbruksproduktionen bli lägre än vad den var före den gröna revolutionen.
Som tur är börjar nu andra metoder sprida sig, inte bara i rikare länder utan också i ett land som Indien. Förhoppningsvis blir det bättre.
I många delar av Afrika kvarstår småjordbruken som har så dålig ekonomi att de inte har råd med pesticider eller "moderna" utsäden. Där finns chans att utveckla jordbruket till fortsatt småskaligt ekologiskt kretsloppsjordbruk, dock effektivare än tidigare.
Ett hot är förstås "land grabbing", dvs att multinationella eller statliga företag köper upp jorden och börjar bedriva s.k. modern jordbruk med maskiner, konstgödning, besprutning, monokulturer och allt vad detta innebär. Detta kortsiktiga ekonomiska intresse bidrar alltså till hotet om framtida matförsörjning, samtidigt som arbetskraften minskar på landsbygden och megastäderna blir allt större.
LÄS ARTIKLAR
There is a demand for sustainable agriculture Centre for Science and Environment. Hämtat 22.6.2010
Investeringar i jordbruket kan lösa Afrikas problem DN 14.6.2011
Rekordhögt matpris ligger kvar DN 14.6.2011
Landgrabbing Klimateffekt 13.6.2011
Kontinent till salu DN Ekonomi 23.11.2010
Landgrabbing är ett brott mot mänskliga rättigheter Fria Tidningen 3.11.2010
Scars of the green revolution India Together 2.2.2011
Världsbanken kritiskt till landgrabbing Sveriges radio 17.8.2010
Bomull - en solkig historia Gunilla Ander, Ordfront 2010
Gunilla Ander / Bomull - en solkig historia GP 20.10.2010
LÄS MINA TEXTER
GMO-tekniken farligare och dyrare än vad Fagerström vill hävda 29.5.2011
Tillväxt eller frisk jord? 30.9.2010
Länkat till Intressant.
Hello Ingrid:
SvaraRaderaYes, a sad state of affairs. Here's a video for you about Mother Earth:
http://mnhopkins.blogspot.com/2011/07/shes-alive-beautiful-finite-is-mother.html
Take care - Ta hand om dig,
Mie