Kärnkraft, energi och ekonomi

Kärnkraften har under många år debatterats bland medlemmarna i Läkare för Miljön. Många är naturligtvis emot, men det finns också de som anser klimatförändringarna kräver att vi utnyttjar kärnkraften.

I maj 2010 ordnade LfM ett seminarium om energi. Här blev det klart att tillgång till billig energi är mycket viktig ur ett välfärds- och hälsoperspektiv. Ska skolbarn över hela världen kunna läsa sina läxor krävs minst en glödlampa i varje rum. Ska spädbarns- och mödradödligheten i alla länder närma sig svenska nivåer krävs möjlighet att transportera födande mödrar och sjuka barn till sjukhus. Ska alla vaccineras mot mässling, polio etc krävs fabriker som tillverkar vacciner.

Att olja, kol och uran kommer att utvinnas så länge som det går att göra vinster på brytningen stod också klart. Klimat- och miljöpåverkan kommer inte att hejda utvinningen. Likaså ansågs det att om vi vill ha en värld utan kärnvapen så kan vi inte ha kärnkraft.

Idag, efter katastrofen i Fukushima, Japan, har nackdelarna med kärnkraften blivit uppenbara. En rad artiklar och bloggar belyser detta ur olika aspekter. Många kopplar samman kärnkraften och energifrågan med tillväxt och det ekonomiska systemet. Att det drabbar företagen och världsekonomin är klart.

Andra har skrivit så bra om kärnkraft, energi och ekonomi att jag inte behöver upprepa det. Läs till exempel:

Stockholm efter peak oil  SvD Brännpunkt
Fokusera på peak oil  GP
Supermiljöbloggen 
Kärnkraftens sårbarhet  (Per Gahrton)
David Jonstad i SVT
Finanskrisernas tidsålder i Effekt klimatmagasinet (flera artiklar)

Det artificiella perspektivet  (Erik Berg)

Oil and trouble (George Monbiot) 

Do we really want to green the economy?  (Emanuele Campiglio)

Flute-tankar 

Livet efter oljan 
Vi har inte råd med kärnkraft   UNT
Slutnotan för kärnavfallet  E24
Vind och vatten ger lägst kostnad  Energimagasinet 4/2010
Forsmark 25.7.2006  Film om incidenten och vad som hade kunnat hända
Fukushima: Consequences of Systemic Problems in Nuclear Plant Design  
Dagbok mot atomkraft  11.2.2010 Om uranbrytning i Sverige
Okunskap inför svensk uranbrytning  SR 10.2.2010
Hur farlig är uranbrytning?  SR 10.2.2010
Veteran berättar om kärnkraftstillbud i Oskarshamn  Nyheterna.net 25.3.2011
Kärnkraft JA  (Facebook)
Can nuclear power be a part of the solution?  Solutions, vol 2: Issue 3: Apr 05, 2011

Åsså har vi Tage Danielssons oöverträffade sannolikhetskalkyl på Youtube. Den blir aldrig omodern.

Läs också min senare blogg Minst sex kärnkraftshaverier.

Kärnkraftens svårigheter

Går utanför ramen för hållbarhet
Här följer hållbarhetsprinciperna, och hur kärnkraft förhåller sig till dem. Mer detaljer längre ner i artikeln.

1. Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen. Uran, radon, radium, torium, tecnetium och tungmetaller sprids vid gruvbrytningen och/eller läcker från anläggningar t ex i kylvatten.

2. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen. Plutonium, ett av de giftigaste ämnen vi känner till, uppstår i kärnprocesser och nu finns i biosfären – efter att ha varit borta därifrån i nästan ½ miljard år. Utarmat uran (uran 238, DU) sprids fr.a. i krigshärjade områden.

3. Naturen får inte trängas undan mer och mer rent fysiskt. Undanträngning av flora och fauna sker i alla led: framför allt vid gruvorna, men också vid kärnkraftverken och vid förvaring av avfallet.

4. Tilliten människor emellan undermineras inte mer och mer genom olika former av maktmissbruk. Kärnkraften förbehålls rika länder pga. de höga investeringskostnaderna. Negativa effekter av brytningen drabbar huvudsakligen fattiga länder och fattiga människor. Det är extremt svårt att hålla civil användning av kärnkraft separerad från kärnvapen och terrorism.

Kostnaderna i resurser och pengar

- Kostnaderna att installera kärnkraft, ifall riskerna skall kunna kontrolleras inom rimlig nivå, är så dyra att det är ett orimligt energislag (se nästa punkt).Den nya reaktorn Olkiluoto 3, som ska drivas med ny teknik, har blivit ordentligt försenad och mycket dyrare än planerat - 60 miljarder kronor i stället för 30.
- Den översyn som påbörjas som en följd av katastrofen i Japan kommer att leda till ökade kostnader.  Det slutförvar som byggs i Onkalo, Finland blir enormt dyrt. Kostnaden för vårt eget avfall har enligt SKB på två år ökat med 13 miljarder till 123 miljarder kronor. Av dessa är 31 miljarder redan förbrukade.

- Om alla i världen ska ha tillgång till lika mycket kärnkraftsel som svenskar lär behövas 7 000 kärnkraftverk (mot dagens 442). Så mycket uran blir svårt att få fram till rimliga kostnader. De fattiga länderna, som verkligen behöver öka sin energianvändning, lär inte ha råd att bygga säkra kärnkraftverk.

- Svenska kärnkraftverk ska försäkras för 12 miljarder kronor. Tjernobylkatastrofen har beräknats kosta 1 000 miljarder.

- Till och med miljöministern Andreas Carlgren anser att kärnkraften bara kan vara en parentes. Man talar om 10-20 år framåt – sedan blir uranet för dyrt. Ny kärnteknik ligger betydligt längre fram än så.

- Varje krona som läggs på detta energislag tas från andra satsningar i t ex energieffektiviseringar och utveckling av hållbara energisystem.

Brytningen och anrikning

- Man bryter malm som innehåller minst 1 promille uran. Övriga 99,9 procent utgör slagg innehållande bland annat radon, radium, torium, tungmetaller och syra. Slaggen, som är både giftigt och lågaktivt, samlas i dammar. Det händer att dammarna läcker eller brister, och slaggen förs då ut i floder.

- Uranbrytning sker oftast i avlägsna områden med underprivilegierad befolkning. Man har konstaterat ökad frekvens av olika sorts cancer hos gruvarbetare och deras familjer, kromosomavvikelser och utvecklingsrubbningar hos barn.

- Av denna promille uran är det 1 procent som utgör uran 235 (halveringstid 713  miljoner år) som kan användas som kärnbränsle.

- Övrigt är uran 238, även kallad utarmat uran (depleted uranium, DU, halveringstid 7,5 miljarder år). Det är mycket tungt, giftigt och lågaktivt, och används bland annat som ballast i fartyg, i vapenammunition och i stridsvagnar. När damm, t.ex. från sönderskjutna stridsvagnar, innehållande DU inandas eller sväljs finns risk både för toxisk njurskada och för lokal cancerutveckling.

Driften

- Vid kärnreaktionen i reaktorn bildas plutonium som kan användas till kärnvapen.

- Reaktorhaverier med stora utsläpp kommer att fortsätta hända. Det första vi känner till var Mayak, Sovjetunionen 1957. Sedan Leningrad (St Petersburg) 1975, Harrisburg 1979 och.Tjernobyl 1986. Och nu Fukushima. Till detta kommer ett antal nästan-katastrofer. ”Härdsmältor brukar förekomma vart tionde eller tjugonde år” säger experten Frigyes Reisch i DN 15.3.2011.

- Anledningarna till utsläppen är ofta den mänskliga faktorn. För några år sedan ifrågasatte en neurofysiolog att människans hjärna har kapacitet att omfatta kärnkraftens hela komplexicitet. I Japan hade man planerat för en lägre tsunami en den som inträffade.

- Även företag som äger kärnkraftverk vill vinstmaximera, vilket kan medföra brister i säkerheten. Risken är större i länder med bristande lagstiftning eller bristande kontroll. Det har under åren funnits många brister när det gäller Fukushima.

Avfallet

- Avfallet är farligt i 100 000 år. För 10 000 år sedan var det stenåldern som gällde i Norden.

- Svensk berggrund anses säker. Men i december 2008 var det en jordbävning i Skåne med magnituden 4,7 på Richterskalan. Den 15 juni 2010 var det ett jordskalv i Västerbotten, den 13 januari i Luleå-Boden-området, den 20 januari i Falköping. Häromdagen fanns en notis om skalv i Kiruna – på nätet hittar jag skalv 2008, 2009 och 2010. Hur många meteoritnedslag, jordbävningar, tsunamin och istider inträffar under 100 000 år?

- De kopparkapslar som svenskt avfall ska inneslutas i anses av experter vara alltför tunna. Det finns risk att de korroderar långt före 100 000 år.

- Svårigheterna med säker slutförvaring i 100 000 år demonstreras fint i filmen ”Into eternity”, om Onkalo, det finska slutförvaret under byggnad.

Kärnvapenkopplingen
- Att anrika uran fram till den koncentration som krävs för kärnkraft är inte svårt. Det går nästan att ordna i ett garage med en centrifug. Har man väl nått tillräcklig koncentration, kan man köra centrifugen några cykler till och så har man tillräcklig koncentration för att göra en uranbomb.
- Det är den här kopplingen som gör att USA hotar Iran med krig.
- Att vissa delar av industrivärlden har givit sig själva rätten att köra hela bränslecykeln för kärnkraft på egen hand, medan de samtidigt hotar andra länder med krig ifall de använder samma energisystem, talar för en internationell politisk arrogans som omöjligen kan vara hållbar geopolitiskt.