Det ekonomiska systemet är ett hasardspel

 

"Hasardspel är spel vars utgång beror på slumpen och inte av de spelandes skicklighet. En hasardspelare inlåter sig på riskabla företag och litar på tur och lycka. ... Ett hasardspel är ursprungligen 'en sorts tärningsspel' och ett spel om pengar eller annan egendom." (Wikipedia)

Cementa och Gotlands grundvatten - ohållbarheten belyst

 

Cementas kalkstensbrott i Slite, Gotland. Bilden lånad från DN. Foto Karl Melander.

Föreningen där jag tidigare var ordförande, Läkare för Miljön, har försökt få fram budskapet att jordens hälsa är förutsättningen för människors hälsa. Vi ska inte vårda naturen för naturens egen skull, utan för att det är nödvändigt om vi ska kunna få våra behov av t.ex. näringsrik mat och rent vatten tillgodosedda. I 30 år har vi försökt få fram budskapet om kommande klimatförändringar - först nu, när rekordtemperaturer, bränder och översvämningar drabbar norra halvklotet, börjar folk förstå. 

Läkare för Miljön bästa gröna bloggen?

Jag sköter om många sidor förutom denna blogg. Men den jag är mest stolt över är www.lakareformiljon.se. Nu kan du NOMINERA den som DEN BÄSTA GRÖNA BLOGGEN!

Centerpartiet: avgå!

Läs också Landsbygdsministern har fel - kalhyggen inte klimatsmarta i DN 30.1.2012
Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Jag pendlar mellan att hånskratta åt att det finns så dumma människor i så hög ställning - och att bli förtvivlad över att det faktiskt är på detta sätt.

En skogsbonde i Jämtland sade: Skogen är vårt kapital. Vi lever av räntan. När vi hugger ner skogen har vi inget kapital, vi får ingen ränta, och vi har inga reserver. Detta gäller hela jorden. Olja och mineraler är ändliga råvaror. Om vi inte sköter våra förnybara resurser, dvs. det som växer, så minskar kapitalet, och till sist finns det varken ränta eller kapital.

Är kostnaderna för höga för att rädda Östersjön?

Uppdatering 24.10.2011: handelsminister Ewa Björling sägs nu backa från löftet till industrin att arbeta för att skjuta upp införandet av kraven. Å andra sidan har interpellationen från (v) ännu inte besvarats. Först då får vi kanske tydliga svar.

FN-organisationen för säker sjöfart International Maritime Organisation har för EUs räkning föreslagit sänkta gränser för svavel i fartygsbränsle till 0,5 viktsprocent. För Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen vill man sänka till 0,1 viktsprocent. Beslutet, där Sverige röstade ja, fattades 2008.

Men därefter har både Finland och Sverige aktivt motarbetat detta förslag. Industrin har hört av sig, och regeringarna har lyssnat. Konkurrenskraften är överordnat allt annat.

Läkemedelsvärlden om apoteken

Läkemedelsvärlden september 2011 innehåller en del intressanta artiklar om apoteken och våra läkemedel. Läkemedelsvärlden ges ut av Apotekarsocieteten, "en ideell och obunden organisation som arbetar för ökad kunskap om läkemedel". De flesta viktiga artiklar är åtkomliga över nätet bara om man kan logga in som prenumerant.

Domedagen kommer smygande

Domedagen, den stora apokalypsen 21 maj, gick i stort sett spårlöst förbi. Den har visst fått ett nytt datum i höst. Men vi bryr oss väl lika lite om den.

I DN Idé och kritik 7.6.2011 skriver Kajsa Ekis Ekman om hur vi undviker att ta till oss de smygande men obevekliga förändringarna i vår livsmiljö som klimatförändringarna medför. De som redan har börjat, men som ännu inte drabbat oss i de rika länderna speciellt hårt än. De som har börjat drabba fattigare länder, men som kommer att slå oändligt mycket hårdare framöver.

Då nämner hon ändå inte den andra, parallella smygande domedagen: den kemiska förgiftningen av vår miljö och oss själva som vi samtidigt jobbar aktivt med. Denna kan påverka inte bara livslängden utan också mänsklighetens förmåga att reproducera sig, dvs. att få barn. Det är inte omöjligt att kemikaliecocktailen vi utsätts för kommer att medföra krympande medellivslängd. Den kan också bidra till utarmning av vår mat, t.ex. minskad återväxt av fisk.

Beror bidöden på "modern" biodling?

I min blogg december 2010 i Dagens Medicin skrev jag om bidöden och människors hälsa:

"Just det, du läste rätt – det handlar om att våra bin, de som gör honung, dör en för tidig död och/eller inte kan reproducera sig. Tidigare hörde vi talas om det från USA, där det blivit en ny business att köra omkring bikupor till lantbrukarna för pollinering. Vi har också sett bilder från Kina, där unga kvinnor sitter i äppelträden och pollinerar blommorna för hand. Nu har bidöden tydligen kommit till Europa. EU-kommissionären för hälso- och konsumentfrågor har lovat att stoppa den."

Vi kan spara mycket mer energi!

Kommentar 8.6.2011: Med morgontidningen följde en 16-sidig bilaga som bara handlade om energibesparing. EU har regelverk som ålägger alla medlemsländer energieffektiviseringsåtgärder. Det måste väl finnas något förnuftigt i detta, även för kärnkraftsvänner?

Min artikel i Läkare för Miljön "Ska LfM uttala sig mot kärnkraften?" har kommenterats av ett antal kärnkraftsförespråkare. De efterlyser bl.a. jämförelse med andra energislags miljöeffekter.

Det intressanta är att ingen av dem berör det enda långsiktigt hållbara alternativet: kraftigt minskad energianvändning.

GMO-tekniken farligare och dyrare än Fagerström vill hävda

LÄS OCKSÅ: Genmodifiering leder till mer besprutning Läkare för Miljön 23.10.2012.

I en debattartikel i DN 29.5.2011 hävdar Torbjörn Fagerström, senior advisor och tidigare prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), att GMO-tekniken är "en framtidsinriktad, lönsam, miljövänlig teknik för växtförädling som enligt vetenskapen är ofarlig bortom allt rimligt tvivel". Han talar om "en totalkrock mellan vetenskap och politik, mellan beprövad erfarenhet och folklig opinion, mellan tillit och misstänksamhet." Fagerström anser att vi i Sverige ska övergå till herbicidtolerant raps och sockerbeta, förutom potatis som är motståndskraftig mot en svampsjukdom.

När Fagerström beskriver vetenskap och beprövad erfarenhet utelämnar han en hel del vetenskap och beprövad erfarenhet. Han nämner inte att grundvatten förorenas av bekämpningsmedel inte bara i fattiga länder utan också i Danmark och Sverige. Han tar inte in miljö- och hälsokostnader för detta i sina beräkningar.

Vad ska vi fråga patienterna om?

Intressanta artiklar om vad vi ska fråga patienterna och varför har förekommit i DN, och debatten är alltid hög på allmänläkarnas debattlista Ordbyte. Nu har tillkommit frågan vem som ska veta vad.

År 1997 fick jag ett uppdrag som "folkhälsoläkare" i Nackas primävård. Tillsammans med en distriktssköterska skulle jag utveckla det förebyggande arbetet i Nacka. På den tiden tänkte man i allmänet på screening och i tunnlar: hjärt-kärlsjukdomar, eller diabetes, eller ryggont, eller skador, eller ...

Oklar långtidsdödlighet av Bhopal- och Tjernobylkatastroferna

En diskussion om antalet döda i Tjernobylolyckan 1986 har brutit ut i min mail.

Det brukar vara ganska lätt att uppskatta den akuta dödligheten efter en katastrof. Men det är betydligt svårare att bedöma dödligheten på längre sikt - allra helst på så lång tid som det tar att utveckla cancer.

Minst (sex) åtta kärnkraftshaverier

Idag har vi minst sex åtta havererade kärnkraftanläggningar på vår jord. Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima finns i allas  minne. Men bortglömda är olyckorna i Mayak, Idaho och Leningrad (St Petersburg). Kanske finns det fler - informationsflödet från vissa delar av jorden är inte alltid så öppet. Läs mer nedan! Uppdaterat med de två Tokaimura-olyckorna 1.6.2019.

Ett antal kärnkraftverk har haft lyckan att undslippa haveri. Vi har ingen aning om hur många nästan-händelser som inträffat. Att det hänt i bl.a. Forsmark vet vi mycket väl. Mindre känt är vad som 1969 hände i Ågesta, strax söder om Stockholm, och 1978 i Oskarshamn.

De sammanlagda svårigheterna med kärnkraften har jag beskrivit här.
Tage Danielssons sannolikhetskalkyl finns här.

Ryssland bevakar min blogg

Den här bloggen har inte många läsare. Därför undrade jag vad som hänt när jag i statistikfunktionen såg en stor tagg, 40 läsare på en timme! Men sedan tittade jag på kartan - och såg att Ryssland var färgat mörkgrönt, dvs hade sökt på min blogg.

De länder som oftast är inne på min blogg är USA (som står bakom hela Google inklusive Blogger) och Ryssland. Eftersom folk där i allmänhet inte läser svenska så måste det vara sökmaskiner.

Anledningen till detta stora intresse måste vara att jag länkat till min artikel om Mayak, en stor kärnkraftsolycka i Sovjetunionen 1957. Då visste vi ingenting om den. Men idag finns det material på nätet. Själv hörde jag om den från ryska kärnkraftsmotståndare på turné runt Östersjön för något år sedan.

Snart är jag väl lika ovälkommen i Ryssland som i Indien.

Kärnkraft, energi och ekonomi

Kärnkraften har under många år debatterats bland medlemmarna i Läkare för Miljön. Många är naturligtvis emot, men det finns också de som anser klimatförändringarna kräver att vi utnyttjar kärnkraften.

I maj 2010 ordnade LfM ett seminarium om energi. Här blev det klart att tillgång till billig energi är mycket viktig ur ett välfärds- och hälsoperspektiv. Ska skolbarn över hela världen kunna läsa sina läxor krävs minst en glödlampa i varje rum. Ska spädbarns- och mödradödligheten i alla länder närma sig svenska nivåer krävs möjlighet att transportera födande mödrar och sjuka barn till sjukhus. Ska alla vaccineras mot mässling, polio etc krävs fabriker som tillverkar vacciner.

Tack, riksrevisorerna!

Revision är bra. Revisorer som går igenom ett företags eller en organisations räkenskaper, kontrollerar om de stämmer mot vad som beslutats i styrelsemöten etc. Ännu bättre är oberoende revisorer i offentlig förvaltning. Tidigare läste jag av och till revisionsrapporter för Stockholms läns landsting. Det var inte ovanligt att politiker fattade beslut som stred mot policies mm. som de tidigare fattat beslut om.

Trots att jag är ointresserad av bilar (och ändå har två stycken) så brukar jag läsa DN Motor. Igår den 5.3.2011 fanns två artiklar om riksrevisorernas nya rapport om stöden till biodrivmedel. Intressant nog återfinns ingen av dem på hemsidan. Där är det mest bilar ...

Världsbanken, energi och fattigdomsbekämpning

För någon tid sedan skrev jag en blogg om behovet av energi till fattiga länder. Jag poängterade att den måste vara förnyelsebar, gärna lågteknologisk.

Från Forum Syd dyker det ner ett brev från bl.a. Diakonia, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen. Det är ställt till Anna Brandt, exekutivdirektör vid den nordisk-baltiska valkretsen i Världsbanken.

I brevet citerar man Europaparlamentet, som "beklagar att Världsbanken i första hand stöder en storskalig och exportorienterad energimodell i stället för småskaliga decentraliserade energiprojekt som ofta är mer lämpliga och effektiva när det gäller att tillgodose grundläggande behov i landsbygdsområden. Man anser att det är "förnyelsebara, decentraliserade och effektiva energilösningar" som ska prioriteras.

Tja, jag uttryckte det inte riktigt så - men det var ju så jag menade. En mångfald av olika lösningar måste tas fram, så att man lokalt kan välja sådana lösningar som just där är de bästa.

Att låsa fast fattiga länder i skulder för stora vattenkraftverk och kanske kärnkraftverk är inte att hjälpa, det är att stjälpa.

Fast det är klart, kortsiktigt får vi här i rika länderna kanske en viss vinst av de stora projekten. I alla fall företagen. Det är inte säkert att det gäller "de små människorna".

Långsiktigt finns det en risk att skulderna aldrig kan återbetalas. Blir det ny finansoro då? Eller ligger den risken inbakad i nuvarande förväntade fluktuationer i världsekonomin?

Oljan, finansen och klimatet

I ett antal artiklar senaste veckan har DN belyst de tänkbara följderna av vad som händer i Nordafrika.

Det intressanta är dels vilka frågor som inte diskuteras, dels att man inte med ett ord antyder att dessa följdverkningar ändå kommer att inträffa, förr eller senare.

Den 22.2 skriver man om hur händelserna i Libyen ökar risken för höjda oljepriser.  

Samma dag skriver man om risken för höjda bensinpriser. Det är ju en självklarhet att man måste räkna med höjda bensinpriser om råoljepriset stiger!  

Den 24.2 skriver man om risken för en ny finanskris. Även det är en självklarhet.

Pompeji och slutförvaring av kärnkraftsavfallet

Pompeji rasar. Från år 79 e.Kr. till 1594 vilade staden orörd under vulkanaskan. Utgrävningarna startade 1748. I 263 år har staden utsatts inte bara för arkeologer och naturens krafter, utan också för vård och omsorg av skiftande kvalitet. Syftet har varit att hindra staden från att rasa ihop. Detta beskrivs av Peter Loewe i DN Kultur 8.2.2011.

Sedan åtminstone 2008 har staden förfallit snabbt. Människors påverkan och byggnation har medfört att regn leds till platser där det inte borde vara, vilket i sin tur lett till att minst ett hus rasat. "För hade de hantverkare som kunde vårda och ingripa omedelbart när ett problem uppstod" säger en invånare. "Nu måste jobben läggas ut på entreprenad och ska godkännas. Det tar månader eller år och husen hinner rasa innan dess."

Finns alternativ till vindkraften?

Hellre har jag 1 100 vindkraftverk utanför fönstret än ett enda kärnkraftverk eller en enda urangruva.

I DN debatt 29.12.2010 skriver konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell att "det är en rättslig skandal" att inte större hänsyn tas till dem som "strider för sin rätt att behålla värdet av sitt närlandskap".

De skriver också att den pågående utbyggnaden av vindkraften är ett intrång i landskapsbilden som till omfång och påverkan är jämförbar med 1900-talets utbyggnad av Norrlandsälvarna. Det är antagligen en rimlig jämförelse.

Men vi har ett enormt problem framför oss. Energin, framför allt den fossila men även kärnkraften, kommer att bli dyrare och dyrare. Vi kommer att få mer och mer bekymmer av klimatförändringarna. Vad har vi för alternativ?