söndag 21 april 2013

How to find "The Bhopal Saga" and Wikipedia references

Update June, 2018. When my "granddaughter" was going to marry, I finally was allowed a visa from the Ambassador. So I have visited Bhopal twice, in 2015 and 2017. My plans are to go back in beginning of 2019, as I am expecting a grand-grand-child.

I am not any longer active in the Bhopal case. But I have copies of The Bhopal Saga to sell. Contact me by ingrid/at/eckerman.nu or on Messenger Ingrid Eckerman (my Swedish speaking ID).

This is the most popular of my texts. 2662 views until April 12, 2015. Probably search mashines from US. The other texts about Bhopal have maximum 200 views.

It is soon nine years since my only book The Bhopal Saga - causes and consequences of the world's largest industrial disaster was launched in India, at the 20th anniversary December 3, 2004. (The publisher made it 2005, I don't know why.) The photo below is from the launch. I downloaded it from the start page of an Indian newspaper. Not until 2008 I got problems with my visa, and since 2010 I am banned from India.

Now and then I get requests on information on The Bhopal Saga. I realise it is not easy to find. But here is some information of where to find it:

Read the manuscript  DOI 10.13140/2.1.3457.5364 
My website www.eckerman.nu
Amazon US
Amaxon UK
Libraries (US, UK, Netherlands, Germany - don't forget to add your country)
Libraries in Sweden
At Wikipedia, you find a link to my essay which is a short version of the book.
The Encyclopedia of Environmental Health is published on the net.
Organisations: PAN Europe, London. Students for Bhopal, US.
India: Contact Bhopal Medical Appeal to get it from Sambhavna Trust in Bhopal.

For some reason, someone "cleaned up" the Wikipedia article. Some day I will add the information below again. Below is the full reference list.

Wikipedia by July 20, 2012

1.1.1.                   Books and reports

1.1.2.                   Journal articles and academic papers

1.1.3.                   Governmental institutions

  • Health Effects of the Toxic Gas Leak from the Union Carbide Methyl Isocyanate Plant in Bhopal. Technical report on Population Based Long Term, Epidemiological Studies (1985–1994).  Bhopal Gas Disaster Research Centre, Gandhi Medical College, Bhopal (2003?) Contains the studies performed by the Indian Council of Medical Research (ICMR)
  • An Epidemiological Study of Symptomatic Morbidities in Communities Living Around Solar Evaporation Ponds And Behind Union Carbide Factory, Bhopal.  Department of Community Medicine, Gandhi Medical College, Bhopal (2009)
  • At A Glance. Bhopal Gas Tragedy Relief & Rehabilitation 1985–2009.  Bhopal Gas Tragedy Relief & Rehabilitation Department, Bhopal (2009)

1.1.4.                   Union Carbide Corporation

  • Methyl Isocyanate. Union Carbide F-41443A – 7/76.  Union Carbide Corporation, New York (1976)
  • Carbon monoxide, Phosgene and Methyl isocyanate. Unit Safety Procedures Manual.  Union Carbide India Limited, Agricultural Products Division: Bhopal (1978)
  • Operating Manual Part II. Methyl Isocyanate Unit. Union Carbide India Limited, Agricultural Products Division (1979). 
  • Bhopal Methyl Isocyanate Incident. Investigation Team Report. Union Carbide Corporation, Danbury, CT (1985). 
  • Presence of Toxic Ingredients in Soil/Water Samples Inside Plant Premises.  Union Carbide Corporation, US (1989).

1.1.5.                   Dow Chemical

1.1.6.                   Mixed

1.1.7.                   Presentations

External links

Wikimedia Commons has media related to: Bhopal disaster

1.1.8.                   News

1.1.9.                   Films

1.1.10.                Photos

1.1.11.                Music

  • "No Thunder, No Fire, No Rain" by Tim Finn, from the 1986 album Big Canoe, presents a lyrical narrative of the disaster.
  • "Bhopal (Driftnet Plan)" by Bob Wiseman, from his 1989 album In Her Dream: Bob Wiseman Sings Wrench Tuttle, explores who is to blame for the disaster.
  • "Close My Eyes" from the 1987 album Exorcise This Wasteland by Single Gun Theory
  • "No Impediment to Triumph (Bhopal)" by Napalm Death, from the 2012 split EP Converge / Napalm Death


2.     ^ a b Varma, Roli; Daya R. Varma (2005). "The Bhopal Disaster of 1984". Bulletin of Science, Technology and Society. 
4.     ^ a b c d e f g h i j Eckerman (2001) (see "References" below).
5.     ^ a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu Eckerman (2004) (see "References" below).
6.     ^ AK Dubey (21 June 2010). First14 News. Archived from the original on 26 June 2010. http://www.webcitation.org/5qmWBEWcb. Retrieved 26 June 2010. 
9.     ^ UCC manual (1976).
10.  ^ UCC manual (1978).
11.  ^ UCC manual (1979).
12.  ^ Narrator: Ashton Smith (10 October 2011). "Bhopal Nightmare". Seconds from Disaster. episode 6. season 4. 5:45 minutes in. Nat Geo. 
13.  ^ a b Eckerman (2004).
14.  ^ a b c d e f g h i j k l m n o Chouhan et al. (2004).
15.  ^ Steven R. Weisman (5 December 1985). "Bhopal a Year Later: An Eerie Silence". The New York Times. p. 5. 
16.  ^ a b c Kalelkar (1988).
17.  ^ a b Trade Union Report (1985).
18.  ^ a b UCC Investigation Report (1985).
19.  ^ Varadarajan (1985).
20.  ^ Eckerman (2001).
21.  ^ Eckerman (2005) (see "References" below).
22.  ^ a b c d e f Kovel (2002).
23.  ^ a b c d e f Eckerman (2006) (see "References" below).
24.  ^ a b c Kurzman (1987).
25.  ^ Cassels (1983).
26.  ^ TED case 233 (1997).
27.  ^ a b c d e f g Lepowski (1994).
28.  ^ Weir (1987).
29.  ^ D'Silva, The Black Box of Bhopal (2006).
30.  ^ Eckerman (2006).
31.  ^ a b Sriramachari (2004).
32.  ^ Gassert TH, Dhara VR, (2005).
33.  ^ Kulling and Lorin (1987).
34.  ^ P.G. Blake and S. Ijadi-Maghsoodi, Kinetics and Mechanism of Thermal Decomposition of Methyl Isocyanate, International Journal of Chemical Kinetics, vol.14, (1982), pp. 945–952.
35.  ^ K.H. Slotta, R. Tschesche, Berichte, vol.60, 1927, p.1031.
36.  ^ Grundmann, Christoph; Kreutzberger, Alfred (1954). "Triazines. IX. 1,3,5-Triazine and its Formation from Hydrocyanic Acid". J. Am. Chem. Soc. 76 (22): 5646–5650. doi:10.1021/ja01651a013. 
37.  ^ a b jean de maleissye, Histoire du poison, 1991.
41.  ^ Singh (2008).
47.  ^ a b UCC (1989).
51.  ^ "Frequently Asked Questions". Bhopal Information Center. Union Carbide Corporation. November 2009. http://www.bhopal.com/faq.htm. Retrieved 4 April 2010. "The Indian authorities are well aware of the identity of the employee [who sabotaged the plant] and the nature of the evidence against him. Indian authorities refused to pursue this individual because they, as litigants, were not interested in proving that anyone other than Union Carbide was to blame for the tragedy." 
52.  ^ a b c d "Frequently Asked Questions". Bhopal Information Center, UCC. http://www.bhopal.com/faq.htm. 
53.  ^ a b c d e f g h i j "Chronology". Bhopal Information Center, UCC. November 2006. http://www.bhopal.com/chrono.htm. 
54.  ^ a b "Incident Response and Settlement". Bhopal Information Center, UCC. http://www.bhopal.com/irs.htm. 
56.  ^ Broughton (2005).
63.  ^ Shaini, KS (2008-09-30). "No takers for Bhopal toxic waste". BBC. http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/7569891.stm. Retrieved 2010-01-01. 
65.  ^ Chander, J. (2001). "Water contamination: a legacy of the union carbide disaster in Bhopal, India". Int J Occup Environ Health 7 (1): 72–3. PMID 11210017. 
67.  ^ a b Labunska et al. (2003).
68.  ^ a b Down to Earth (2003).
69.  ^ Stringer et al. (2002).
70.  ^ Srishti (2002).
71.  ^ Peoples' Science Institute (2001).
74.  ^ Vickers, Paul (2004-11-14). "Bhopal 'faces risk of poisoning'". BBC Radio 5 website. http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/4010511.stm. Retrieved 2010-01-01. 
78.  ^ video.
80.  ^ The Yes Men


9 kommentarer:

  1. Intressanta länkar. Har inte jättemycket koll även om att läsa om Bhopal ingick i kemiingenjörsutbildningen.

    För ett tag sedan tappade jag hakan under en presentation när en höjdare i ett läkemedelsföretag avbröt min presentation med att säga att miljöfördelar inte precis var ett säljargument där, vad var de ekonomiska och tekniska fördelarna?
    *Suck* Verkar som folk i branschen och regeringen i Indien vägrar lära sig ett enda skit. Att få tillstånd någon som helst förändring av en bisarrt stor och extremt konservativ industri är omöjligt från insidan...

  2. Hej! Vet du vilket företag höjdaren kom från? Svensk höjdare? Jag tror han har fel. Pfizer använder miljöprofil. Men det stämmer, i EU är det svårt att sätta miljökrav vid upphandling av läkemedel. Men det kommer.
    Nej, branschen lär sig ingenting utan tryck från "konsumenterna". Branschens främsta uppgift är att tjäna pengar. Gäller fr.a. riskkapitalbolagen.

  3. Är inte fri att ge ut namn direkt.

    Men vi har nu fått in att miljö och arbetsmiljö skall vägas in i FDA och EMEA bedömningar. Men poängen han gjorde var att det var inget säljargument med en mer miljövänlig och mer arbetsmiljövänlig produktionsteknik. För de kan alltid förlägga produktionen någonstans där detta inte spelar någon roll och att detta inte heller är saker som syns i marginalerna. Produktionkostnader, miljöavgifter osv syns knappt i priset. Markup på Pfizers Lipitor var ungefär 80000 gånger produktionpriset för substansen.

    Pfizers miljöprofil handlar nog ofta om saker som inte har med deras egen verksamhet att göra, plantera lite träd någonstans osv. Såna saker är väl inte bara skit, men bättre vore om alla städade i eget hus först. För något intresse för miljövänliga produktionstekniker har inte Pfizer uppvisat, men det är ett stort bolag så vi talar kanske med fel tomtar. Men sånt här har seglat upp som en konsekvens av att Big Pharma plötsligt måste slåss om kunderna på ett annat sätt. 60 % av Pfizers intäkter väger på "patent cliff", klart de börjar fjäska för kunderna.

    Kanske vi kommer till den paradoxala punkten där lägre lönsamhet i branschen leder till bättre produktionsteknik, bättre säkerhet och bättre miljö. För som jag brukar säga: Inom kemisk produktion är miljö detsamma som effektivitet, att inte skapa en massa farligt avfall.

  4. Jag vill tipsa om en amerikansk artikel med Indien-anknytning.

    Den handlar om läkemedelsbolaget Ranbaxy - generikatillverkaren - som även levererar till svenska apotek.

    Googla "Dirty Medicine + Katherine Eban" så borde du finna artikeln från tidningen Fortune.
    Datum: 2013-05-16.

    Jag ringde till Läkemedelsverket och frågade om man kunde se någonstans var "våra" läkemedel tillverkas, men det var hemligt.

    I december 2012 var det bl.a. ett parti ranbaxy-tillverkad atorvastatin (Lipitor) som drogs in i USA efter larm från patienter och hemsidan peoplespharmacy.com eftersom det fanns föroreningar (glassplitter?).

    Med tillönskan om en trevlig sommar
    från f.d. anhörig till äldre som skickade Dig mapp med patientberättelser för något år sedan.

  5. Very nice blog post. I certainly love this site; ,.
    Keep it up!