"Den ekonomiska krisen kan bara klaras av om man i kalkylen tar in de stigande priserna på olja och andra viktiga råvaror". Det är sammanfattningen av Anders Wijkmans debattartikel i DN.
Han kommenterar, som så många andra, politikers och finansmäns ensidiga fixering vid tillväxt, dvs exponentiell ökning av BNP. Och konstaterar: "För att skapa tillväxt - och därmed reella värden - är tillgången till högvärdig energi till rimliga priser en absolut förutsättning. Hur detta ska gå till i en situation där både energi och viktiga råvaror stiger kraftigt i pris är svårt att förstå."
Själv har jag tidigare skrivit: "Tillgång till billig energi är mycket viktig ur ett välfärds- och hälsoperspektiv. Ska skolbarn över hela världen kunna läsa sina läxor krävs minst en glödlampa i varje rum. Ska spädbarns- och mödradödligheten i alla länder närma sig svenska nivåer krävs möjlighet att transportera födande mödrar och sjuka barn till sjukhus. Ska alla vaccineras mot mässling, polio etc krävs fabriker som tillverkar vacciner."
Jag citerar mig själv igen: "De som drabbas hårdast av energi- och finanskris är som vanligt 'den fattigaste miljarden' som Hans Rosling uttrycker det. De har hittills fått föga draghjälp från de rikare länderna. På ett sätt är det bra - de har inte låsts fast vid långsiktigt ohållbara ekonomiska system, heller inte vid dyrbar energi som t.ex. kärnkraft. Å andra sidan blir det än mer osäkert om och när de kan få elektrisk belysning, sjukvård i samband med förlossningar och säker tillgång till bra mat och rent vatten."
Mer citat: "Peak oil innebär att vi inte längre kan öka utvinningen av den billiga energi vi byggt upp industrialismen på. Dessutom går det åt allt mer energi för att producera en enhet energi. Tidigare kunde man få ut 100 enheter olja per satsad energienhet. Idag får man ut 10 enheter. Det betyder inte bara att oljepriset stiger utan också att lönsamheten minskar vilket påverkar företagens investeringsintresse."
En enda invändning har jag mot Anders artikel: Han skriver om "de skriande bristerna i levnadsstandard i många utvecklingsländer". Men länder som Indien, Kina, Brasilien, Indonesien m.fl. kan knappast kallas utvecklingsländer, trots att många av deras invånare har synnerligen låg levnadsstandard. Inte heller kan man räkna dit USA, där 25 % av befolkningen får matkuponger, eller europeiska länder, där andelen hemlösa och andra grupper med mycket låg levnadsstandard ökar.
Nej, "den fattigaste miljarden" är utspridd i många rika länder.
Anders Wijkman framhåller att en förändring måste ske: Nya affärsmodeller måste utvecklas, finansmarknaden måste reformeras och BNP måste ersättas av andra mått på välfärdsutvecklingen.
Hans Rosling är duktig på att ta fram bra mål för vår utveckling - att varje hushåll ska ha tillgång till tvättmaskin t.ex. Johan Rockström ser gränserna som vår jord sätter upp. Anders Wijkman förstår de ekonomiska drivkrafterna. Om dessa tre isolerades på en öde ö under en vecka, i syfte att tillsammans skriva ihop en debattartikel med förslag till åtgärder - vad skulle denna innehålla?
LÄS I DN
Energin nyckelfråga för att lösa krisen i EU och USA Anders Wijkman, DN Debatt 24.8.2011Kaotiskt sönderfall väntar Europa om inget görs genast DN Debatt 23.8.2011
LÄS MINA BLOGGAR
Vi kan spara mycket mer energi! 1.6.2011
I väntan på domedagen 1.4.2011
Oljan, finansen och klimatet 24.2.2011
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar