Det ekonomiska systemet är ett hasardspel

 

"Hasardspel är spel vars utgång beror på slumpen och inte av de spelandes skicklighet. En hasardspelare inlåter sig på riskabla företag och litar på tur och lycka. ... Ett hasardspel är ursprungligen 'en sorts tärningsspel' och ett spel om pengar eller annan egendom." (Wikipedia)

Kontrollsamhället - en följd av New Public Management

Uppdatering 18.7.2013. Sju landsting ska pröva andra ersättningsmodeller åtminstone inom kirurgin. Är en förändring på väg?
Att lyssna på patienten gör vården mer effektiv  DN 13.7.2013
Den nordiska modellen kan stå emot omvärlden  DN 11.7.2013
IT och administration har perverterat vården  DN 7.7.2013

Zarembas artiklar om styrning genom kontroll i DN har väckt berättigad uppmärksamhet. Men kommer de att förändra något? Kommer socialdemokraterna att riva upp eller modifiera systemet? De var ju med om att införa det.

Här kommer jag huvudsakligen att lägga länkar till sådant som stödjer vansinnigheterna i vad som pågår.  Att Lagen om offentlig upphandling skulle kräva utökad byråkrati både på beställar- och utförarsidan skrev jag om i Läkartidningen år 2000.

Men jag kunde inte ana i vilken grad det skulle krävas utbyggnad av Kontrollsamhället. Och vilka enorma skatteresurser som läggs ner på det! Tillit är grunden för ett gott samhälle - men här eroderas tilliten av Kontrollerna.

Ekonomipriset: Värden räknas i annat än pengar

De som i år får Riksbankens pris till Alfred Nobels minne är Lloyd Shapley, 89 år, och Alvin Roth, 60 år. De får det "för att ha utvecklat teorin om stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken".

Kan vi få fixa lite tillväxt i fred?

Man får INTE lägga ut andras copyrightade material hur som helst. Förutom att upphovsmannen inte får betalt (vilket konstnärer verkligen kan behöva) så bidrar man inte till ökad tillväxt (= BNP). Men den här bilden ...

Vinsterna i vården kan regleras!

Regeringen behövde aldrig inkludera skola, vård och omsorg i lagen om offentlig upphandling (LoU). Av för mig oklar anledning gjorde den det ändå - och jag tror att den då var s-märkt.

Redan år 2000 skrev jag en artikel i Läkartidningen Mångfald i vårdens drift om vilka följderna skulle bli. Alla mina förutspådda konsekvenser har slagit in. Däremot kunde jag inte förutspå de enorma vinstuttagen och placeringarna i skatteparadis. Jag förstod heller inte att det faktiskt är människor som säljs på auktion (vilket förbjöds i svensk lag 1918).

Ett fåtal ägare av Sverige

En bild som sprids via Alliansfritt Sverige visar hur Sveriges befolkning delar på Sverige utifrån sina förmögenheter. Det handlar om 2007, det sista året som det var möjligt att mäta förmögenheter och SCB hade siffror att tillgå. Idag tror jag att den mörkgula delen ökat och den vita minskat - dvs få äger mer, fler äger mindre.

Alliansen: Lyssna på DN Kulturs krönikörer!

Stoppa människohandeln i Sverige! Fler händer i vården! Välfärd åt alla!

Den alliansallierade tidningen DN låter krönikörerna i kulturdelen uttrycka sig rätt fritt. Antagligen betraktas den platsen som ofarlig. De flesta beslutsfattare läser nog bara första delen - i första hand ledarsidorna och ekonomisidorna. Och där är det ett annat språk som talas. Göran Rosenberg, och kanske fler bitska skribenter, har blivit portförbjuden som krönikör i första delen.

Enkelspåriga centerstudenter

I dagens SvD pläderar Centerstudenterna för att det är bättre att köpa utsläppsrätter än att släcka ljuset.

De har missat att det handlar om två helt olika saker. Köpet av utsläppsrätter leder i bästa fall till att en viss mängd koldioxid faktiskt inte släpps ut i atmosfären (fast jag tvivlar). Ljussläckningen påminner oss om att vi borde köpa utsläppsrätter, släcka lampor oftare, köra mindre bil, resa mindre flygplan, stänga elapparater helt och hållet etc. Kanske kommer vi på att vi borde shoppa mindre.

Komplicerat att mäta effektivitet och patientnöjdhet i primärvården

Den splitter nya Myndigheten för vårdanalys har kommit ut med sina första två rapporter. Båda två handlar om primärvården.

Om man läser sammanfattningarna så slås man av hur många om och men där finns. Upprepade gånger pekar man på svårigheterna att göra en rättvisande bedömning av effektivitet och patientnöjdhet. Faktorer som patienternas socioekonomiska status och vårdbehov samt mottagningens storlek spelar roll för patientnöjdheten.

Dålig kvalitet på direktörerna?

I dagens DN kommenterar man gårdagens artikel att chefer på svenska storföretag fått 15 procents lönelyft (eller mer) på sina mångmiljonlöner, medan tjänstemanna- och arbetarlönerna höjdes med ca 2,5 procent. En chef som tjänar 3 miljoner i månaden får då ett lyft en normal årslön per månad (450 000 kr). En som tjänar 5 miljoner per månad får två årslöner per månad. En person med 30 000 kr i månaden har fått cirka 750 kr mer i lön per månad, en tusendel av 5-miljonerdirektörens lyft.

Den här bilden är från 2007 men visar tydligt hur det är några få som tjänar mycket pengar. Artikeln handlar om att procentsystemet bibehåller eller ökar skillnaderna. 2 procent av en låg lön är mindre än 1,5 procent av en hög lön.

Vi gör inte som dom säger

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg - när bytte ni bank senast?

Ett problem för sjukvården är att patienterna "inte gör som vi säger". Patienterna bestämmer själva om de ska ta medicinen eller bry sig om receptet på fysisk aktivitet. Bristande compliance, följsamhet, diskuteras ständigt. Därför har speciella samtalsmetoder tagits fram som ökar chansen för concordance, överensstämmelse, om vilka beteendeförändringar vi ska genomföra. Där läggs huvudvikten på patientens synpunkter och önskemål. 

Idag har de styrande bekymmer med hela svenska folket. Vi gör inte som dom säger.

Hurra! Bankekonomin förklarad!

Sociala media är roligt - om man har tid. Via Twitter hittade jag aktuella inlägg i Cornucopia, och därifrån hittade jag fram till Parasitstopp och Ett nytt penningsystem. Parasitstopp skäller på Cornucopia för att han och hans gästbloggare inte förstår att det inte är inlånade pengar som bankerna lånar ut. I stället är det sina lånade krediter de lånar ut!

Kommunism 5.0 - är det verkligen bästa utvägen?

En av de böcker jag läser just nu är Bortom BNP - nationalekonomi och företagsekonomi för hållbar utveckling av nationalekonomen Peter Söderbaum. Han börjar med att förklara hur det kommer sig att den neoklassiska nationalekonomiska teorin under efterkrigstiden fått en monopolställning över jorden. Han menar att detta monopol är en slags fundamentalism som utgör en viktig del av de problem vi står inför. Det finns ingen pluralism, ingen mångfald på ledande ekonomiuniversitet idag. Den neoklassiska matematiska modellen är den enda rätta. Detta monopol understöds också av Riksbankens pris i ekonomiska vetenskaper till minne av Alfred Nobel.

Är blandekonomi lösningen?

Bror Perjus föreslår i DN Debatt 24.1.2012 att det nordiska systemet med en skattekvot på 40-50 procent ska vara den globala modellen som räddar ekonomin. Tom. Jacob Wallenberg ska ha erkänt att den nordiska modellen fungerar för att de fackliga organisationerna tar ett makroekonomiskt ansvar. Jämlikhet skapar social trygghet, lycka och ekonomisk utveckling.

Är kapitalism 4.0 bästa vägen?

Jag har länge insett att vi behöver ett nytt ekonomiskt system. Jag läste ekologisk ekonomi på Stockholms universitet, men de kunskaperna räcker inte för att jag ska kunna förstå hur ett annat system skulle se ut. Det finns många som på nätet belyser omöjligheten med ett system som är byggt på oändlig tillväxt.

När ska vi börja dela med oss?

Jag kan inte se någon annan lösning än att vi i de rika länderna måste dela med oss. Vi måste acceptera en sänkt levnadsstandard för att de andra ska få en höjd. Dagens ekonomiska system verkar i motsatt riktning.

Hans Rosling är en gudabenådad folkbildare. När man lyssnar till honom går informationen vidare från hjärnan till hjärtat - man förstår och anammar budskapet, även om man inte alltid kommer ihåg siffrorna. (Vill man så kan man gå in på Gapminder och leka runt - alltid hittar man något intressant!)

Jag bläddrar runt bland bloggarna som länkar till hans senaste artikel i DN. Stefan Hannas sammanfattar hans budskap: "Det har blivit mycket bättre" och "inse hur det ser ut och satsa där det gör ordentlig skillnad och inte utifrån hur vi gjorde förr".

Följ USA: Rasera välfärdssystemen!

Den här kluriga bilden är nr 4 av 4 i en klurig artikeln om hur man kan göra för att rasera välfärdssystem.Jag har tänkt mycket på det här. Vart vi är på väg. Hur samhället utvecklas. (Bilden borttagen för att minska bloggens storlek.)

Riskkapitalister med Joakim von Anka-ögon

Carema, Attendo, Apotek hjärtat. Vad mera människovårdande verksamheter drivs av människor med Joakim Anka-ögon? Vilka skolor? Vilka daghem? Vilka hem för ungdomar och andra som mår dåligt? Vilka sjukhus? Vilka psykiatriska kliniker? Vilka vårdcentraler?

Jag gråter. Men människorna med Joakim von Anka-ögon gråter inte. De gör vinster. De har dollartecken i ögonen.

Näringslivet tär på vår välfärd

Den övergripande diskussionen saknas: Hur ska vi effektivast använda våra skattepengar för att få långsiktig nytta av dem, även när vi gamla blir allt fler och ekonomin blir allt sämre?
Om man är offentligt anställd är man tärande för samhället. Om man gör samma jobb men är anställd i privat företag så är man närande. Det var dåvarande ekonomiprofessorn vid Lunds universitet Bo Södersten som myntade detta begrepp i en debattartikel i DN i början av 90-talet*. Han var ursprungligen vänstersinnad, men gled sedan över åt marknadsliberalismen. Han menade att det går åt två närande arbetare för att bekosta en tärande. Tyvärr skilde han inte på skattefinansierad och icke skattefinansierad.