Cementa och Gotlands grundvatten - ohållbarheten belyst

 

Cementas kalkstensbrott i Slite, Gotland. Bilden lånad från DN. Foto Karl Melander.

Föreningen där jag tidigare var ordförande, Läkare för Miljön, har försökt få fram budskapet att jordens hälsa är förutsättningen för människors hälsa. Vi ska inte vårda naturen för naturens egen skull, utan för att det är nödvändigt om vi ska kunna få våra behov av t.ex. näringsrik mat och rent vatten tillgodosedda. I 30 år har vi försökt få fram budskapet om kommande klimatförändringar - först nu, när rekordtemperaturer, bränder och översvämningar drabbar norra halvklotet, börjar folk förstå. 

Kan Hans Rosling ha fel?

I dagens DN frågar sig Johan Croneman: Vem vågar sätta sig upp mot Gud fader Hans Rosling? Här kommer några synpunkter.

Först vill jag säga ifrån - jag är en Hans Rosling-fan! Han har gjort mycket för att vi ska kunna förstå världen. Han har med Gapminder gett mig tillgång till användbara siffror om utvecklingen i fattiga och rika länder. Han har gett mig argument för att det inte är realistiskt att med fler preventivmedel hejda befolkningsökningen, eftersom det är vi som är 50+ som står för den, inte de nyfödda barnen.

Enkelspåriga centerstudenter

I dagens SvD pläderar Centerstudenterna för att det är bättre att köpa utsläppsrätter än att släcka ljuset.

De har missat att det handlar om två helt olika saker. Köpet av utsläppsrätter leder i bästa fall till att en viss mängd koldioxid faktiskt inte släpps ut i atmosfären (fast jag tvivlar). Ljussläckningen påminner oss om att vi borde köpa utsläppsrätter, släcka lampor oftare, köra mindre bil, resa mindre flygplan, stänga elapparater helt och hållet etc. Kanske kommer vi på att vi borde shoppa mindre.

Är kapitalism 4.0 bästa vägen?

Jag har länge insett att vi behöver ett nytt ekonomiskt system. Jag läste ekologisk ekonomi på Stockholms universitet, men de kunskaperna räcker inte för att jag ska kunna förstå hur ett annat system skulle se ut. Det finns många som på nätet belyser omöjligheten med ett system som är byggt på oändlig tillväxt.

Geoengineering - ett dåligt sätt att kyla jorden?

Geoengineering kallas det när man ska försöka bygga om jorden i riktigt stor skala. T.ex. ändra klimatet. Nu tror man att man kan hejda uppvärmningen - inte genom att minska energianvändningen, vilket vore det enda riktiga, utan genom att bygga om jorden.

Fusionsenergi ligger långt fram i tiden

Idag råder en finanskris som vi långt ifrån sett slutet på. I värsta-scenarierna drabbas hela västvärlden av recession, brist på pengar och tillväxt. Följden av detta kan bli energibrist - det blir ointressant att investera i energi helt enkelt.

Kärnkraftsförespråkarna talar om ny teknik som lösning. Fission, fusion och andra termer som jag inte är så bra på. Men nu hittade jag en bra artikel om fusionsenergi. En jättestor tobamak har börjat byggas i Frankrike till enorma kostnader - fast ingen vet om den kommer att bli färdigbyggd. Om folket säger jag räknar man med att kunna börja experimentera år 2019.

"Målet för projektet är att lyckas producera tio gånger så mycket energi som det går åt för att värma upp reaktorn till 150 miljoner grader. Men ännu har ingen fusionsreaktor i världen ens lyckats producera mer energi än vad som går åt för att skapa de enorma temperaturer som krävs."

Verkningsgraden i dessa jätteanläggningar är alltså inte hög. EU planerar ändå för en mycket större anläggning, som ska börja byggas 2030.

Läs artikeln och döm själv. Hur ska vi klara energin fram tills dessa att dessa drömmar eventuellt fungerar? Kommer vi att ha råd att bygga och driva dessa monstruösa anläggningar? Och hur blir det i resten av världen - kan de komma i åtnjutande av energi från dem?

LÄS
Vi kan och bör ställa om till hållbar energi  SvD 18.9.2011
I stället för kärnkraft  Fokus 27.6.2011
Mina bloggar om kärnkraft 
Mina bloggar om energi 

Länkat till intressant.

Tankesmedjan Fores har missförstått Anders Wijkman

Det blev debatt på nätet med anledning av dessa artiklar. Länkar till ett antal bloggar återfinns längst ner. Anders Wijkmans replik i DN.se verifierar i stort sett vad jag säger nedan.

I DN Debatt 30.8.2011 går Martin Ådahl, tankesmedjan Fores, till angrepp mot Anders Wijkmans debattartikel 24.8.2011.

Men det verkar som om Martin Ådahl missförstått Wijkman. Denne säger inte att höga energipriser orsakar finanskrisen. Däremot talar han om att hänsyn måste tas till stigande energipriser när man försöker lösa krisen. Det är något helt annat!

Energikrisen kommer med finanskrisen

"Den ekonomiska krisen kan bara klaras av om man i kalkylen tar in de stigande priserna på olja och andra viktiga råvaror". Det är sammanfattningen av Anders Wijkmans debattartikel i DN. 

Han kommenterar, som så många andra, politikers och finansmäns ensidiga fixering vid tillväxt, dvs exponentiell ökning av BNP. Och konstaterar: "För att skapa tillväxt - och därmed reella värden - är tillgången till högvärdig energi till rimliga priser en absolut förutsättning. Hur detta ska gå till i en situation där både energi och viktiga råvaror stiger kraftigt i pris är svårt att förstå."

Mer om energi och kärnkraft

Det är alltid intressant att skriva om kärnkraft. Där kan man vara nästan säker att någon hakar på och kommenterar. Och då vet man ju att man har läsare!

Det finns några frågor jag skulle önska svar på från seriösa kärnkraftsförespråkare/motståndare (dvs sådana som verkligen försöker sätta sig in i problemet, inte bara dra på med gamla klyschor).

Domedagen kommer smygande

Domedagen, den stora apokalypsen 21 maj, gick i stort sett spårlöst förbi. Den har visst fått ett nytt datum i höst. Men vi bryr oss väl lika lite om den.

I DN Idé och kritik 7.6.2011 skriver Kajsa Ekis Ekman om hur vi undviker att ta till oss de smygande men obevekliga förändringarna i vår livsmiljö som klimatförändringarna medför. De som redan har börjat, men som ännu inte drabbat oss i de rika länderna speciellt hårt än. De som har börjat drabba fattigare länder, men som kommer att slå oändligt mycket hårdare framöver.

Då nämner hon ändå inte den andra, parallella smygande domedagen: den kemiska förgiftningen av vår miljö och oss själva som vi samtidigt jobbar aktivt med. Denna kan påverka inte bara livslängden utan också mänsklighetens förmåga att reproducera sig, dvs. att få barn. Det är inte omöjligt att kemikaliecocktailen vi utsätts för kommer att medföra krympande medellivslängd. Den kan också bidra till utarmning av vår mat, t.ex. minskad återväxt av fisk.

Vi kan spara mycket mer energi!

Kommentar 8.6.2011: Med morgontidningen följde en 16-sidig bilaga som bara handlade om energibesparing. EU har regelverk som ålägger alla medlemsländer energieffektiviseringsåtgärder. Det måste väl finnas något förnuftigt i detta, även för kärnkraftsvänner?

Min artikel i Läkare för Miljön "Ska LfM uttala sig mot kärnkraften?" har kommenterats av ett antal kärnkraftsförespråkare. De efterlyser bl.a. jämförelse med andra energislags miljöeffekter.

Det intressanta är att ingen av dem berör det enda långsiktigt hållbara alternativet: kraftigt minskad energianvändning.

Oklar långtidsdödlighet av Bhopal- och Tjernobylkatastroferna

En diskussion om antalet döda i Tjernobylolyckan 1986 har brutit ut i min mail.

Det brukar vara ganska lätt att uppskatta den akuta dödligheten efter en katastrof. Men det är betydligt svårare att bedöma dödligheten på längre sikt - allra helst på så lång tid som det tar att utveckla cancer.

Minst (sex) åtta kärnkraftshaverier

Idag har vi minst sex åtta havererade kärnkraftanläggningar på vår jord. Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima finns i allas  minne. Men bortglömda är olyckorna i Mayak, Idaho och Leningrad (St Petersburg). Kanske finns det fler - informationsflödet från vissa delar av jorden är inte alltid så öppet. Läs mer nedan! Uppdaterat med de två Tokaimura-olyckorna 1.6.2019.

Ett antal kärnkraftverk har haft lyckan att undslippa haveri. Vi har ingen aning om hur många nästan-händelser som inträffat. Att det hänt i bl.a. Forsmark vet vi mycket väl. Mindre känt är vad som 1969 hände i Ågesta, strax söder om Stockholm, och 1978 i Oskarshamn.

De sammanlagda svårigheterna med kärnkraften har jag beskrivit här.
Tage Danielssons sannolikhetskalkyl finns här.

I väntan på domedagen

Somliga anser att domedagen kommer den 21 maj 2011. Andra tror att det dröjer ytterligare några år innan först den ekonomiska undergången kommer, därefter den stora energikrisen.

Under första halvan av mitt liv var jag totalt ointresserad av ekonomiska frågor. Så länge jag fick min lön, hade en buffert på banken och kunde betala av mina lån var allt bra. DNs ekonomisidor tittade jag aldrig på. Inte heller förstod jag vad börsen var.

Dock hade jag förstått att det fanns låg- och högkonjunkturer. Men jag förstod inte att det ena förutsätter det andra. Därför trodde jag inte på profetiorna i slutet av 1980-talet, då man varnade för lågkonjunktur. Det kunde ju inte vara möjligt – allt gick ju så bra, fler och fler fick arbeten, standarden steg.

Men så hände det. Det blev en kris på riktigt. Den angick inte mig personligen, men mina patienter.

Ryssland bevakar min blogg

Den här bloggen har inte många läsare. Därför undrade jag vad som hänt när jag i statistikfunktionen såg en stor tagg, 40 läsare på en timme! Men sedan tittade jag på kartan - och såg att Ryssland var färgat mörkgrönt, dvs hade sökt på min blogg.

De länder som oftast är inne på min blogg är USA (som står bakom hela Google inklusive Blogger) och Ryssland. Eftersom folk där i allmänhet inte läser svenska så måste det vara sökmaskiner.

Anledningen till detta stora intresse måste vara att jag länkat till min artikel om Mayak, en stor kärnkraftsolycka i Sovjetunionen 1957. Då visste vi ingenting om den. Men idag finns det material på nätet. Själv hörde jag om den från ryska kärnkraftsmotståndare på turné runt Östersjön för något år sedan.

Snart är jag väl lika ovälkommen i Ryssland som i Indien.

Kärnkraft, energi och ekonomi

Kärnkraften har under många år debatterats bland medlemmarna i Läkare för Miljön. Många är naturligtvis emot, men det finns också de som anser klimatförändringarna kräver att vi utnyttjar kärnkraften.

I maj 2010 ordnade LfM ett seminarium om energi. Här blev det klart att tillgång till billig energi är mycket viktig ur ett välfärds- och hälsoperspektiv. Ska skolbarn över hela världen kunna läsa sina läxor krävs minst en glödlampa i varje rum. Ska spädbarns- och mödradödligheten i alla länder närma sig svenska nivåer krävs möjlighet att transportera födande mödrar och sjuka barn till sjukhus. Ska alla vaccineras mot mässling, polio etc krävs fabriker som tillverkar vacciner.

Tack, riksrevisorerna!

Revision är bra. Revisorer som går igenom ett företags eller en organisations räkenskaper, kontrollerar om de stämmer mot vad som beslutats i styrelsemöten etc. Ännu bättre är oberoende revisorer i offentlig förvaltning. Tidigare läste jag av och till revisionsrapporter för Stockholms läns landsting. Det var inte ovanligt att politiker fattade beslut som stred mot policies mm. som de tidigare fattat beslut om.

Trots att jag är ointresserad av bilar (och ändå har två stycken) så brukar jag läsa DN Motor. Igår den 5.3.2011 fanns två artiklar om riksrevisorernas nya rapport om stöden till biodrivmedel. Intressant nog återfinns ingen av dem på hemsidan. Där är det mest bilar ...

Världsbanken, energi och fattigdomsbekämpning

För någon tid sedan skrev jag en blogg om behovet av energi till fattiga länder. Jag poängterade att den måste vara förnyelsebar, gärna lågteknologisk.

Från Forum Syd dyker det ner ett brev från bl.a. Diakonia, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen. Det är ställt till Anna Brandt, exekutivdirektör vid den nordisk-baltiska valkretsen i Världsbanken.

I brevet citerar man Europaparlamentet, som "beklagar att Världsbanken i första hand stöder en storskalig och exportorienterad energimodell i stället för småskaliga decentraliserade energiprojekt som ofta är mer lämpliga och effektiva när det gäller att tillgodose grundläggande behov i landsbygdsområden. Man anser att det är "förnyelsebara, decentraliserade och effektiva energilösningar" som ska prioriteras.

Tja, jag uttryckte det inte riktigt så - men det var ju så jag menade. En mångfald av olika lösningar måste tas fram, så att man lokalt kan välja sådana lösningar som just där är de bästa.

Att låsa fast fattiga länder i skulder för stora vattenkraftverk och kanske kärnkraftverk är inte att hjälpa, det är att stjälpa.

Fast det är klart, kortsiktigt får vi här i rika länderna kanske en viss vinst av de stora projekten. I alla fall företagen. Det är inte säkert att det gäller "de små människorna".

Långsiktigt finns det en risk att skulderna aldrig kan återbetalas. Blir det ny finansoro då? Eller ligger den risken inbakad i nuvarande förväntade fluktuationer i världsekonomin?

Oljan, finansen och klimatet

I ett antal artiklar senaste veckan har DN belyst de tänkbara följderna av vad som händer i Nordafrika.

Det intressanta är dels vilka frågor som inte diskuteras, dels att man inte med ett ord antyder att dessa följdverkningar ändå kommer att inträffa, förr eller senare.

Den 22.2 skriver man om hur händelserna i Libyen ökar risken för höjda oljepriser.  

Samma dag skriver man om risken för höjda bensinpriser. Det är ju en självklarhet att man måste räkna med höjda bensinpriser om råoljepriset stiger!  

Den 24.2 skriver man om risken för en ny finanskris. Även det är en självklarhet.

Energi och hälsa i de fattigaste länderna

En stor del av ”den fattigaste miljarden”, som Hans Rosling uttrycker det, bor i Afrika söder om Sahara. Här föds 4-8 barn per kvinna mot drygt 2 som är det globala genomsnittet. Här är medellivslängden som lägst, bland annat på grund av aids.

Det är svårt att se hur hälsan i dessa de fattigaste av våra länder ska kunna förbättras utan ökad tillgång på energi. För att kunna läsa läxor behöver man ljus – en lampa i varje rum är inte ohemult. För att kunna laga mat måste man ha bränsle. Det är inte ohemult att slippa tillbringa många timmar varje dag med att samla ved utan i stället få tid för läxläsning och att slippa bli utsatt för mer eller mindre giftig rök. Energi behövs i jordbruket, till bevattning, transporter mm, för att frigöra tid för studier mm. Energi behövs för kommunikation: mobiltelefon, dator, radio, TV, skolböcker, tidningar. Energi behövs för att transportera grödor till marknaden, födande kvinnor till förlossningskliniken och vaccin till byarna. Energi behövs för att driva förlossningskliniken och sjukhuset och för att framställa vaccin och läkemedel.