En diskussion om antalet döda i Tjernobylolyckan 1986 har brutit ut i min mail.
Det brukar vara ganska lätt att uppskatta den akuta dödligheten efter en katastrof. Men det är betydligt svårare att bedöma dödligheten på längre sikt - allra helst på så lång tid som det tar att utveckla cancer.
I min blogg Minst sex kärnkraftshaverier skriver jag så här om Tjernobyl: "WHO uppskattar att utsläppen orsakade 5 000 fall av cancer i sköldkörteln hos barn och unga och att 5 000 fler personer kommer att dö i cancer. 134 personer dog av strålsjuka. Många fick psykologiska effekter. Andra förväntade effekter är ökning av grå starr (katarakt) och en ökad risk för död i kardio-vaskulära sjukdomar." Detta gällde dem som bodde i området omkring Tjernobyl. Men det finns de som menar att man "glömt bort" grupper som blev utsatta, t.ex. militärer.
Det är högst troligt att ett antal personer i andra områden som utsattes för nedfall, t.ex. Sverige, kommer att få en cancer de annars inte hade haft. Några kommer att utveckla sin cancer tidigare. Men hur ska vi kunna skilja dessa från alla andra som har fått cancer? Om cancer minskar pga. t.ex. minskad tobaksrökning eller mer ekologisk mat så kommer en ev. Tjernobyleffekt inte att minska alls.
När det gäller Bhopalkatastrofen 1984, som är den katastrof jag bäst känner till, är den officiella siffran för akuta dödstal ca 4 000. En mer rimlig siffra är 8 000. Men hur många har dött sedan dess? Det vet vi ingenting om, även om man kan uppskatta siffran till 10 000 döda och 100 000 med kroniska men. Med tiden har deras kroniska lungskador komplicerats av påverkan från avgaser från trafik, matlagning och tobaksrök. En försämrad ekonomisk situation kan ha bidragit till sämre näringsläge och ökad stress. Allt kan bidra till t.ex. hjärt-kärlsjukdomar.
Ju längre tiden går, desto svårare är det att urskilja effekten av gasutsläppen från alla andra effekter i omgivning och samhälle. Om en av de 100 000 dör idag - vilka kriterier ska vara uppfyllda för att man ska anse att exponeringen för gaserna är orsaken? När är den bidragande till ett för tidigt dödsfall? Vad är för tidigt dödsfall i population av denna typ, i ett land där medellivslängden stiger snabbt? Sjukligheten är antagligen ett bättre mått, även om detta också är svårt.
Tjernobyls effekter i Sverige handlar framför allt om lågdosstrålning, i vissa fall under lång tid. I Bhopal varierade exponeringen med bl.a. avståndet till fabriken. Så småningom tillkom exponering för andra föroreningar i dricksvattnet, både för sådana som exponerades för gaserna 1984 och sådana som flyttat in senare.
Tidigare har man utgått från att det finns en dos-responskurva. Under en viss dos får man inga effekter alls. Sedan ökar effekterna allteftersom dosen ökar. Men idag har man börjat ompröva detta. I stället kan det handla om när exponeringen sker. Människans känslighet är störst då hon växer snabbast, och det gör hon under fosterstadiet och tidiga barndomen. Från neurosedynkatastrofen vet vi att det finns ett "windows of opportunity". Där hände det att det räckte med en enda tablett, intagen just när fostrets armar eller ben befann sig i ett visst utvecklingsstadium, för att denna utveckling skulle hejdas. Vi vet inte idag om samma sak kan gälla lågdosstrålning.
En riktigt bra epidemiologisk undersökning kräver att man jämför med en likvärdig grupp människor som inte blev exponerade för utsläppet. Gruppen måste vara tillräckligt stor för att den statistiska sannolikheten ska vara tydlig. Man måste sedan justera för olikheter i t.ex. ålder, kön, ekonomisk status, användning av tobak, och andra droger, samt för p-piller och andra läkemedel. Dessutom för olikheter i exponering för avgaser och andra föroreningar. Det säger sig självt att en sådan studie kräver tid och stor kompetens och alltså blir väldigt dyr.
I brist på detta får man försöka göra uppskattningar av antalet extra för tidiga dödsfall (vi ska ju alla dö) i vilken diagnos som orsakas av respektive katastrof. Det är självklart att olika författare då kan komma fram till olika resultat, beroende på vilka faktorer man tar med. Här finns naturligtvis en stor osäkerhetsfaktor. Det gör också att debatten kan bli ganska häftig ibland.
Martin Tondels avhandling om cancerincidensen i Sverige orsakad av Tjernobylolyckan har diskuterats och kritierats. Så här skriver han i ett svar i Läkartidningen: "Min avhandling visar samband mellan ökad cancerincidens i Sverige efter Tjernobylolyckan och markbeläggning av cesium-137 i kBq/m2. Frågan om detta också betyder ett orsakssamband diskuteras i avhandlingen. Argument för och emot diskuteras, och min slutsats blir att det finns stöd för ett sådant samband. Resultaten går emot existerande paradigm och motiverar fortsatta studier. Längre uppföljningstid, analys av olika åldersgrupper samt närmare uppdelning i olika typer av cancer bör göras. Dos–responskurvans utseende ska utvärderas vid fortsatt analys av de olika riskestimaten. Beräkning av stråldoser behövs i framtida studier för att säkrare kunna kvantifiera en möjlig risk." Tyvärr fick han inte möjlighet att fortsätta dessa studier.
Naturligtvis finns det de som har intresse av att underdriva eller överdriva effekter. Att Union Carbide och indiska politiker länge förnekade långtidseffekter i Bhopal är typiskt. Det krävdes en internationell medicinsk kommission för att detta skulle bli allmänt accepterat. Ändå kan inte sägas att de rapporter som denna kommission framställt är helt invändningsfria ur vetenskaplig synvinkel.
Miljörörelserna är inte helt oskyldiga. Antikärnkraftrörelsen hänvisar gärna till forskaren Christopher Busby. Han har visats i en del fall förvränga, feltolka eller övertolka resultat, med följd att många forskare och andra förståsigpåare ifrågasätter allt vad han säger.
Idag hävdar aktivister i Bhopal att antalet handikappade barn bland barnbarnen till dem som utsattes för gasblandningen och barnen till dem som utsätts för förorenat dricksvatten är högre än i andra grupper. Men tyvärr finns det inga riktiga belägg för detta. Här kan andra miljöfaktorer spela in, som jordbruksprodukter förorenade med bekämpningsmedel. Även ärftliga faktorer kan vara viktiga, då många i dessa populationer är muslimer där giftermål mellan kusiner och andra släktingar är vanligt. Dock är sannolikheten hög för att både gasexponeringen och exponeringen för kemikalier i vattnet medfört ökad incidens av missbildningar.
Samma problem finns när det gäller utarmat uran (depleted uranium, DU) och Irak. Här är svårigheten att DU har två skadevägar. Vid oralt intag är det giftigheten som ger njurskador. Vid inandning, om partiklar deponeras i luftvägarna (vilket förefaller möjligt men inte bevisat) kan en långvarig lokal lågdosstrålning äga rum. Det finns också två "patientgrupper": befolkningen i delar av Irak som lever i förorenat damm, och de soldater som numera lever i sina hemländer, med psykiska trauman, användning av tobak och andra droger etc.
Det tycks dock vara utom allt tvivel att frekvensen av bl.a. leukemi och genetiska skador i delar av Irak är större än i liknande områden. Men däremot finns det ett antal andra alternativa förklaringar än DU. Det kan också vara en kombination av flera faktorer.
Om Tjernobyl
Det brukar vara ganska lätt att uppskatta den akuta dödligheten efter en katastrof. Men det är betydligt svårare att bedöma dödligheten på längre sikt - allra helst på så lång tid som det tar att utveckla cancer.
I min blogg Minst sex kärnkraftshaverier skriver jag så här om Tjernobyl: "WHO uppskattar att utsläppen orsakade 5 000 fall av cancer i sköldkörteln hos barn och unga och att 5 000 fler personer kommer att dö i cancer. 134 personer dog av strålsjuka. Många fick psykologiska effekter. Andra förväntade effekter är ökning av grå starr (katarakt) och en ökad risk för död i kardio-vaskulära sjukdomar." Detta gällde dem som bodde i området omkring Tjernobyl. Men det finns de som menar att man "glömt bort" grupper som blev utsatta, t.ex. militärer.
Det är högst troligt att ett antal personer i andra områden som utsattes för nedfall, t.ex. Sverige, kommer att få en cancer de annars inte hade haft. Några kommer att utveckla sin cancer tidigare. Men hur ska vi kunna skilja dessa från alla andra som har fått cancer? Om cancer minskar pga. t.ex. minskad tobaksrökning eller mer ekologisk mat så kommer en ev. Tjernobyleffekt inte att minska alls.
När det gäller Bhopalkatastrofen 1984, som är den katastrof jag bäst känner till, är den officiella siffran för akuta dödstal ca 4 000. En mer rimlig siffra är 8 000. Men hur många har dött sedan dess? Det vet vi ingenting om, även om man kan uppskatta siffran till 10 000 döda och 100 000 med kroniska men. Med tiden har deras kroniska lungskador komplicerats av påverkan från avgaser från trafik, matlagning och tobaksrök. En försämrad ekonomisk situation kan ha bidragit till sämre näringsläge och ökad stress. Allt kan bidra till t.ex. hjärt-kärlsjukdomar.
Ju längre tiden går, desto svårare är det att urskilja effekten av gasutsläppen från alla andra effekter i omgivning och samhälle. Om en av de 100 000 dör idag - vilka kriterier ska vara uppfyllda för att man ska anse att exponeringen för gaserna är orsaken? När är den bidragande till ett för tidigt dödsfall? Vad är för tidigt dödsfall i population av denna typ, i ett land där medellivslängden stiger snabbt? Sjukligheten är antagligen ett bättre mått, även om detta också är svårt.
Tjernobyls effekter i Sverige handlar framför allt om lågdosstrålning, i vissa fall under lång tid. I Bhopal varierade exponeringen med bl.a. avståndet till fabriken. Så småningom tillkom exponering för andra föroreningar i dricksvattnet, både för sådana som exponerades för gaserna 1984 och sådana som flyttat in senare.
Tidigare har man utgått från att det finns en dos-responskurva. Under en viss dos får man inga effekter alls. Sedan ökar effekterna allteftersom dosen ökar. Men idag har man börjat ompröva detta. I stället kan det handla om när exponeringen sker. Människans känslighet är störst då hon växer snabbast, och det gör hon under fosterstadiet och tidiga barndomen. Från neurosedynkatastrofen vet vi att det finns ett "windows of opportunity". Där hände det att det räckte med en enda tablett, intagen just när fostrets armar eller ben befann sig i ett visst utvecklingsstadium, för att denna utveckling skulle hejdas. Vi vet inte idag om samma sak kan gälla lågdosstrålning.
En riktigt bra epidemiologisk undersökning kräver att man jämför med en likvärdig grupp människor som inte blev exponerade för utsläppet. Gruppen måste vara tillräckligt stor för att den statistiska sannolikheten ska vara tydlig. Man måste sedan justera för olikheter i t.ex. ålder, kön, ekonomisk status, användning av tobak, och andra droger, samt för p-piller och andra läkemedel. Dessutom för olikheter i exponering för avgaser och andra föroreningar. Det säger sig självt att en sådan studie kräver tid och stor kompetens och alltså blir väldigt dyr.
I brist på detta får man försöka göra uppskattningar av antalet extra för tidiga dödsfall (vi ska ju alla dö) i vilken diagnos som orsakas av respektive katastrof. Det är självklart att olika författare då kan komma fram till olika resultat, beroende på vilka faktorer man tar med. Här finns naturligtvis en stor osäkerhetsfaktor. Det gör också att debatten kan bli ganska häftig ibland.
Martin Tondels avhandling om cancerincidensen i Sverige orsakad av Tjernobylolyckan har diskuterats och kritierats. Så här skriver han i ett svar i Läkartidningen: "Min avhandling visar samband mellan ökad cancerincidens i Sverige efter Tjernobylolyckan och markbeläggning av cesium-137 i kBq/m2. Frågan om detta också betyder ett orsakssamband diskuteras i avhandlingen. Argument för och emot diskuteras, och min slutsats blir att det finns stöd för ett sådant samband. Resultaten går emot existerande paradigm och motiverar fortsatta studier. Längre uppföljningstid, analys av olika åldersgrupper samt närmare uppdelning i olika typer av cancer bör göras. Dos–responskurvans utseende ska utvärderas vid fortsatt analys av de olika riskestimaten. Beräkning av stråldoser behövs i framtida studier för att säkrare kunna kvantifiera en möjlig risk." Tyvärr fick han inte möjlighet att fortsätta dessa studier.
Naturligtvis finns det de som har intresse av att underdriva eller överdriva effekter. Att Union Carbide och indiska politiker länge förnekade långtidseffekter i Bhopal är typiskt. Det krävdes en internationell medicinsk kommission för att detta skulle bli allmänt accepterat. Ändå kan inte sägas att de rapporter som denna kommission framställt är helt invändningsfria ur vetenskaplig synvinkel.
Miljörörelserna är inte helt oskyldiga. Antikärnkraftrörelsen hänvisar gärna till forskaren Christopher Busby. Han har visats i en del fall förvränga, feltolka eller övertolka resultat, med följd att många forskare och andra förståsigpåare ifrågasätter allt vad han säger.
Idag hävdar aktivister i Bhopal att antalet handikappade barn bland barnbarnen till dem som utsattes för gasblandningen och barnen till dem som utsätts för förorenat dricksvatten är högre än i andra grupper. Men tyvärr finns det inga riktiga belägg för detta. Här kan andra miljöfaktorer spela in, som jordbruksprodukter förorenade med bekämpningsmedel. Även ärftliga faktorer kan vara viktiga, då många i dessa populationer är muslimer där giftermål mellan kusiner och andra släktingar är vanligt. Dock är sannolikheten hög för att både gasexponeringen och exponeringen för kemikalier i vattnet medfört ökad incidens av missbildningar.
Samma problem finns när det gäller utarmat uran (depleted uranium, DU) och Irak. Här är svårigheten att DU har två skadevägar. Vid oralt intag är det giftigheten som ger njurskador. Vid inandning, om partiklar deponeras i luftvägarna (vilket förefaller möjligt men inte bevisat) kan en långvarig lokal lågdosstrålning äga rum. Det finns också två "patientgrupper": befolkningen i delar av Irak som lever i förorenat damm, och de soldater som numera lever i sina hemländer, med psykiska trauman, användning av tobak och andra droger etc.
Det tycks dock vara utom allt tvivel att frekvensen av bl.a. leukemi och genetiska skador i delar av Irak är större än i liknande områden. Men däremot finns det ett antal andra alternativa förklaringar än DU. Det kan också vara en kombination av flera faktorer.
Om Tjernobyl
Malignancies in Sweden after the Chernobyl accident in 1986 Martin Tondels doktorsavhandling 2007
Inga hållpunkter för ökad cancerrisk i Sverige Kritik mot avhandlingen Läkartidningen 44/2007
Ökad cancerrisk efter Tjernobyl - orsaken bör utredas närmare Martin Tondels replik, Läkartidningen 48/2007
Swedes still dying from Chernobyl radiation The Local 4.5.2007
Rapport från ett antikärnkraftmöte i Stockholm 10 augusti Nuclear power? Yes please 15.8.2010
Chris Busby i farten igen Nuclear Power? Yes please 7.2.2011
Rapport från ett antikärnkraftmöte i Stockholm 10 augusti Nuclear power? Yes please 15.8.2010
Chris Busby i farten igen Nuclear Power? Yes please 7.2.2011
Döda efter Tjernobyl 30.4.2011 Om Martin Tondels avhandling
Health efffects of the Chernobyl accident: an overview WHO Media center, Fact sheet N° 303, April 2006 Risk of malignancies in relation to terrestrial gamma radiation in a Swedish population cohort Martin Tondel, Göteborgs universitet 2011
Joniserande strålning starkt kopplad till myelosydsplastiskt syndrom Läkartidningen 6/2011
Health efffects of the Chernobyl accident: an overview WHO Media center, Fact sheet N° 303, April 2006 Risk of malignancies in relation to terrestrial gamma radiation in a Swedish population cohort Martin Tondel, Göteborgs universitet 2011
Joniserande strålning starkt kopplad till myelosydsplastiskt syndrom Läkartidningen 6/2011
Hur många döda efter Tjernobyl? Forskarbloggen SLU 6.5.2011
Hur många döda av Tjernobyl? Västerbottens-Kuriren 9.4.2011
Hur många döda av Tjernobyl? Västerbottens-Kuriren 9.4.2011
Bortförklara inte riskerna Åland 25.4.2011
Material om Bhopalkatastrofen finns på engelska Wikipedia.
Om Irak
Utarmat uran - en cancerrisk som försvann Läkartidningen 4/2003
Depleted Uranium Radioactive Contamination in Iraq: An Overview Global Research 31.8.2006
Kraftig ökning av barnleukemi i Basra Läkartidningen 13-14/2010
Ökning av cancer, spädbarnsdödlighet och genetiska skador i Irak Läkartidningen 43/2010
[Länkat till Intressant]
Om Irak
Utarmat uran - en cancerrisk som försvann Läkartidningen 4/2003
Depleted Uranium Radioactive Contamination in Iraq: An Overview Global Research 31.8.2006
Kraftig ökning av barnleukemi i Basra Läkartidningen 13-14/2010
Ökning av cancer, spädbarnsdödlighet och genetiska skador i Irak Läkartidningen 43/2010
[Länkat till Intressant]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar