Fredrik Reinfeldt och Anders Borg - när bytte ni bank senast?
Ett problem för sjukvården är att patienterna "inte gör som vi säger". Patienterna bestämmer själva om de ska ta medicinen eller bry sig om receptet på fysisk aktivitet. Bristande compliance, följsamhet, diskuteras ständigt. Därför har speciella samtalsmetoder tagits fram som ökar chansen för concordance, överensstämmelse, om vilka beteendeförändringar vi ska genomföra. Där läggs huvudvikten på patientens synpunkter och önskemål.
Vi byter inte pensionsfonder tillräckligt ofta, så det fick vi bassning för. När vi äntligen började vilja lyda överheten fanns det så många fonder att det inte gick att hålla reda på dem. För att vara lydiga anlitade vi då experter som skötte bytena åt oss. Men då klagar de styrande över att det blir för mycket byten ... De tycker fortfarande att vi ska sköta bytena på egen hand så att det blir "lagom" många.
Nu är det banker vi vi inte byter tillräckligt ofta. Varje år är det bara 7 % av oss som byter. Alldeles för lite!
Det verkar inte som om de styrande förstått hur man ska få med oss på tåget så att vi faktiskt ändrar beteende, dessutom varaktigt. Det första är att vi måste få kunskaper om frågan. Vi måste också förstå vad det innebär för risker eller nackdelar om vi fortsätter med business as usual, dvs som vanligt, och vilka fördelar det har att vi ändrar vårt beteende. Därefter ska vi gradera hur viktigt det är för oss att göra den här förändringen. Om förändringen är viktig för oss ska vi sedan tala om hur säkra vi är på att lyckas och hur beredda vi är att göra förändringen just nu. Först därefter kommer "hur ska vi göra?"
Min tolkning är att svenska folket fortfarande befinner sig på de första nivåerna. Vi har inte insett att nackdelarna med att fortsätta som vanligt motiverar en förändring, och vi verkar absolut inte tycka att en förändring är så viktig att vi är villiga att ge upp något annat.
Marknadsliberalismen, eller de neoklassiska ekonomiska teorierna, utgår från att människan är en economic man, dvs. att vi alltid sätter den ekonomiska egennyttan först och att allting går att värdera i pengar. I nationalekonomin använder man matematiska modeller som bas.
Egennytta innebär faktiskt bl.a. att leva i ett samhälle med tillit, att vara respekterad av andra, att slippa se fattigdom omkring sig och slippa låsa in sig som skydd mot kriminalitet. Egennyttan innebär också ett hyggligt gott samvete, att få tillbaka uppskattning av andra, att känna att man bidrar till samhället och gör gott för andra. Visst inbegriper det också hygglig ekonomisk säkerhet och materiell standard. Men det är inte allt!
När det gäller byten av fonder och banker så är det något ganska abstrakt för de allra flesta. Vi är inte utbildade vare sig i företags- eller nationalekonomi, så vi ser inte att dessa byten har ett egenvärde t.ex. för samhället, våra barn etc.
För de flesta av oss ingår inte ekonomi i våra fritidsintressen. Snarare uppfattas deklaration och annat som "måsten" som vi försöker komma undan så fort som möjligt. Så varför skulle vi prioritera att använda en söndag för att lära oss om flera hundra olika pensionsfonder och krångliga bankvillkor? De flesta har inte en ekonomi av den storleken att vi kan göra klipp på bankbyten. Och vi kanske tycker det är värt en eller annan tusenlapp att i lugn och ro få ägna oss åt skidspåret, baket, sagoläsningen eller TVn.
Ett problem för mig är att DNs ekonomijournalister inte förstår det här. De tycks ha gått på Handelshögskolan allihopa, där marknadstroendet är 120-procentigt. Jag har föreslagit att de ska diskutera andra ekonomiska system också, men nej, det är inte intressant för dem. Detta trots att de själva är ganska bra på att beskriva riskerna och följderna av marknadsliberalismens globala undanträngning av andra system.
LÄS MER
De fyra stora håller greppet DN 14.2.2012
Svårt konkurrera med bolån DN 14.2.2012
Konkurrensen är satt ur spel DN 13.2.2012
Marknaden fungerar inte DN 13.2.2012
ANDRAS BLOGGAR
Vårt förhållande till kapitalismen Backafall 13.2.2011
Vanligare att tro på spöken än att byta bank Göran Pettersson (m) 13.2.2012
Slumpen gör bästa valet Fotolasse 13.2.2012
ANDRA SORTERS BANKER
Ekobanken
JAK medlemsbank
MINA BLOGGAR
Konkurrens
Kapitalism
Ekonomi
http://intressant.se/intressant
Ett problem för sjukvården är att patienterna "inte gör som vi säger". Patienterna bestämmer själva om de ska ta medicinen eller bry sig om receptet på fysisk aktivitet. Bristande compliance, följsamhet, diskuteras ständigt. Därför har speciella samtalsmetoder tagits fram som ökar chansen för concordance, överensstämmelse, om vilka beteendeförändringar vi ska genomföra. Där läggs huvudvikten på patientens synpunkter och önskemål.
Idag har de styrande bekymmer med hela svenska folket. Vi gör inte som dom säger.
Nu är det banker vi vi inte byter tillräckligt ofta. Varje år är det bara 7 % av oss som byter. Alldeles för lite!
Det verkar inte som om de styrande förstått hur man ska få med oss på tåget så att vi faktiskt ändrar beteende, dessutom varaktigt. Det första är att vi måste få kunskaper om frågan. Vi måste också förstå vad det innebär för risker eller nackdelar om vi fortsätter med business as usual, dvs som vanligt, och vilka fördelar det har att vi ändrar vårt beteende. Därefter ska vi gradera hur viktigt det är för oss att göra den här förändringen. Om förändringen är viktig för oss ska vi sedan tala om hur säkra vi är på att lyckas och hur beredda vi är att göra förändringen just nu. Först därefter kommer "hur ska vi göra?"
Min tolkning är att svenska folket fortfarande befinner sig på de första nivåerna. Vi har inte insett att nackdelarna med att fortsätta som vanligt motiverar en förändring, och vi verkar absolut inte tycka att en förändring är så viktig att vi är villiga att ge upp något annat.
Marknadsliberalismen, eller de neoklassiska ekonomiska teorierna, utgår från att människan är en economic man, dvs. att vi alltid sätter den ekonomiska egennyttan först och att allting går att värdera i pengar. I nationalekonomin använder man matematiska modeller som bas.
Egennytta innebär faktiskt bl.a. att leva i ett samhälle med tillit, att vara respekterad av andra, att slippa se fattigdom omkring sig och slippa låsa in sig som skydd mot kriminalitet. Egennyttan innebär också ett hyggligt gott samvete, att få tillbaka uppskattning av andra, att känna att man bidrar till samhället och gör gott för andra. Visst inbegriper det också hygglig ekonomisk säkerhet och materiell standard. Men det är inte allt!
När det gäller byten av fonder och banker så är det något ganska abstrakt för de allra flesta. Vi är inte utbildade vare sig i företags- eller nationalekonomi, så vi ser inte att dessa byten har ett egenvärde t.ex. för samhället, våra barn etc.
För de flesta av oss ingår inte ekonomi i våra fritidsintressen. Snarare uppfattas deklaration och annat som "måsten" som vi försöker komma undan så fort som möjligt. Så varför skulle vi prioritera att använda en söndag för att lära oss om flera hundra olika pensionsfonder och krångliga bankvillkor? De flesta har inte en ekonomi av den storleken att vi kan göra klipp på bankbyten. Och vi kanske tycker det är värt en eller annan tusenlapp att i lugn och ro få ägna oss åt skidspåret, baket, sagoläsningen eller TVn.
Ett problem för mig är att DNs ekonomijournalister inte förstår det här. De tycks ha gått på Handelshögskolan allihopa, där marknadstroendet är 120-procentigt. Jag har föreslagit att de ska diskutera andra ekonomiska system också, men nej, det är inte intressant för dem. Detta trots att de själva är ganska bra på att beskriva riskerna och följderna av marknadsliberalismens globala undanträngning av andra system.
LÄS MER
De fyra stora håller greppet DN 14.2.2012
Svårt konkurrera med bolån DN 14.2.2012
Konkurrensen är satt ur spel DN 13.2.2012
Marknaden fungerar inte DN 13.2.2012
ANDRAS BLOGGAR
Vårt förhållande till kapitalismen Backafall 13.2.2011
Vanligare att tro på spöken än att byta bank Göran Pettersson (m) 13.2.2012
Slumpen gör bästa valet Fotolasse 13.2.2012
ANDRA SORTERS BANKER
Ekobanken
JAK medlemsbank
MINA BLOGGAR
Konkurrens
Kapitalism
Ekonomi
http://intressant.se/intressant
Bra skrivet inlägg! Jag håller med om att det är svårt att sätta säg in i allt. Skall vi som människor ha fullständig information om alternativen vid alla rationella val som nationalekonomerna antar att vi skall göra så kommer vi inte ägna oss åt något annat än att välja pensionsfonder, elbolag, telebolag, internetoperatör, märke på havregrynen, äggproducent (vilka förhållanden leverhönorna under?)..osv
SvaraRaderaSjälv tycker jag att det är viktigt att ha tid till annat än att bara ständigt tänka på att göra genomtänkta och etiskt korrekta ekonomiska val.
Men trots min trötthet i och med detta så göra jag ofta så gott jag kan. Dock tänker jag att vi måste organisera oss så att det blir enklare, exempelvis krav-märkning, fairtrade osv.
Själv är jag aktiv i föreningen JAK och vi har gratis grundkurser som fungerar som bra forum att lära sig att diskutera hur vår ekonomi fungerar och hur vi kan göra på andra sätt än som nu med storbanker och deras mer och mer förmögna ägare. Är någon intresserad är det bara att kolla in vår hemsida jak.se eller höra av sig till mig hampus . nilsson @ fc . jak . se för mer information.