Visar inlägg med etikett Privatisering. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Privatisering. Visa alla inlägg

måndag 7 november 2011

Riskkapitalister med Joakim von Anka-ögon

Carema, Attendo, Apotek hjärtat. Vad mera människovårdande verksamheter drivs av människor med Joakim Anka-ögon? Vilka skolor? Vilka daghem? Vilka hem för ungdomar och andra som mår dåligt? Vilka sjukhus? Vilka psykiatriska kliniker? Vilka vårdcentraler?

Jag gråter. Men människorna med Joakim von Anka-ögon gråter inte. De gör vinster. De har dollartecken i ögonen.

söndag 6 november 2011

Mångfald i vårdens drift 3. Arbetsvillkor och ledning

Denna text från 2000 var införd i Läkartidningen 2000;39:4339-43. Jag publicerar här den reviderade versionen som en följetong, med aktuella kommentarer.

5. Otrygg anställning (texten från 2000)
När privatisering av vården diskuteras talas huvudsakligen om de positiva effekterna för dem som arbetar i vården. Upphandlingsförfarandet innebär dock åtskilliga osäkerhetsfaktorer som i slutändan kan medföra en försämrad arbetssituation för många.

fredag 28 oktober 2011

Bojkott av Carema och Attendo i valfrihetens namn?

Jaha. I våras bestämde sig Stockholms stad att Attendo inte skulle få ha kvar Vintertullen där kontraktet går ut i vår. Det var helt enkelt alltför eländigt. "Vanskötsel" står det i DN. Fortfarande är Vintertullen sämst på söder. I över ett år sedan "upptäckten" av vanskötseln kommer Attendo att få fortsätta vansköta de gamla.

onsdag 26 oktober 2011

Näringslivet tär på vår välfärd

Den övergripande diskussionen saknas: Hur ska vi effektivast använda våra skattepengar för att få långsiktig nytta av dem, även när vi gamla blir allt fler och ekonomin blir allt sämre?
Om man är offentligt anställd är man tärande för samhället. Om man gör samma jobb men är anställd i privat företag så är man närande. Det var dåvarande ekonomiprofessorn vid Lunds universitet Bo Södersten som myntade detta begrepp i en debattartikel i DN i början av 90-talet*. Han var ursprungligen vänstersinnad, men gled sedan över åt marknadsliberalismen. Han menade att det går åt två närande arbetare för att bekosta en tärande. Tyvärr skilde han inte på skattefinansierad och icke skattefinansierad.

söndag 16 oktober 2011

Mångfald i vårdens drift 2. LoU och offentlighetsprincipen

Denna text från 2000 var införd i Läkartidningen 2000;39:4339-43. Jag kommer här att publicera den reviderade versionen som en följetong, med aktuella kommentarer.

3. Upphandlingsregler (texten från 2000)
Lagen om offentlig upphandling (LoU) grundar sig på en EU-lag. Den innebär att all skattefinansierad vård som produceras av privata företag eller av landstingsägda bolag skall upphandlas med anbudsförfarande. Alla inköp av sjukvårdstjänster måste annonseras ut, oavsett värde. Att teckna direktavtal (vårdöverenskommelser) med privata företag eller landstingsägda bolag är lagstridigt, och landstinget riskerar dryga skadestånd. Undantag är tillåtna endast vid akut behov under kort tid, då man inte hinner följa lagen.

tisdag 11 oktober 2011

Mångfald i vårdens drift 1. Om driftsformer

Det känns lite skrämmande, att läsa den text från 2000 jag ofta hänvisar till och som var införd i Läkartidningen 2000;39:4339-43. Skrämmande, därför att jag tycks pricka rätt på så många punkter. Jag kommer här att publicera den reviderade versionen som en följetong, med aktuella kommentarer.

Om driftsformer (nedan) 
1. Inledning 
2. Framtida driftsformer 
LoU och offentlighetsprincipen 
3. Upphandlingsregler 
4. Privat vs.offentlig vård 
Arbetsvillkor och ledning  
5. Otrygg anställning 
6. Mer rörlighet, mindre samverkan 
Samhällsperspektivet 
7. Samhällsperspektivet 
8. Teoretisk möjlighet att välja 
9. Att utvecklas eller inte 


måndag 26 september 2011

Konkurrens - dyrare och sämre?

Nu bråkar man rejält på SNS. Vi som på 60-talet hade en eller två fötter till vänster trodde aldrig på SNS opartiskhet. Nu har vi fått vatten på vår kvarn.

Dess eget förtroenderåd, som utser styrelsen, tar till orda i DN Debatt 26.9. I ekonomidelen samma dag ber VD Anders Vredin Laura Hartman och Olof Petersson om ursäkt. Och idag avgår Anders Vredin!

fredag 23 september 2011

Sverige dålig upphandlare

Ett nyhetsbrev från Nej till EU når mig. Här kommer man med en gammal nyhet, som passar bra in i den aktuella debatten om privatiseringar, upphandlingar och uppföljningar.

I rapporten Upphandling och arbete i EU som kom ut 2010 sammanfattar man: "Sverige har valt att som utgångspunkt ge upphandlingslagstiftningen ett vidsträckt tillämpningsområde och att endast i begränsad utsträckning utnyttja den flexibilitet som medlemsstaterna har utanför upphandlingsdirektivens
tillämpningsområden."

onsdag 21 september 2011

Inte poppis forska fram fel resultat!

Nu bråkar man rejält på SNS. Vad blir nästa steg? Vi som på 60-talet hade en eller två fötter till vänster trodde aldrig på SNS troopartiskhet. Nu har vi fått vatten på vår kvarn.
SNS har fallit undan för näringslivets påtryckningar  Dess eget förtroenderåd, som utser styrelsen, tar till orda i DN Debatt 24.9.2011.

Vd ber om ursäkt  I ekonomidelen samma dag ber VD Anders Vredin Laura Hartman och Olof Petersson om ursäkt.

"Äntligen" sägs det på bloggarna och kommentarerna om debattartikeln i DN 7.9.2011 som handlar om SNS rapport Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?

Så började jag min blogg Privatisering saknar fördelar? 7.9.2011. Sedan dess har det skrivits mycket om denna artikel och denna rapport. Vissa har tagit den som bevis för att privatisering är dåligt. Andra har sagt att rapporten har fel eftersom den inte visar att privatisering är bra. Somliga anser att den "förödmjukar entreprenörerna". (Vad den säger är att det saknas bevis för att privatisering och konkurrens ger bättre och billigare verksamheter.)

onsdag 7 september 2011

Privatisering saknar fördelar?

Läs uppföljarbloggen Inte poppis forska fram fel resultat! 21.9.2011

PRIVATISERING SAKNAR FÖRDELAR?
"Äntligen" sägs det på bloggarna och kommentarerna om debattartikeln i DN 7.9.2011 som handlar om SNS rapport Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?

En del av diskussionen nedan har inspirerats av debatten på Facebook. Tack till vänner och vänners vänner!

måndag 8 augusti 2011

Reglera apoteken mera!

Läs också Läkemedelsvärlden om apoteken och våra läkemedel 12.9.2011
Privatisering saknar fördelar? 7.9.2011

Enligt Läkemedelsvärlden 4/2011 ska Statskontoret utvärdera och följa upp omregleringen av apoteksmarknaden. Man ska ”titta på helheten och utgå från de övergripande mål politikerna beslutat om”.

Det är på tiden. Det har kommit många varningssignaler om de negativa effekter som reformen fört med sig.

De flesta människor har bara ett lokalt apotek att välja på. Mina medmänniskor berättar att de inte längre går till sitt lokala apotek utan reser in till city eller till något köpcentrum – det lokala apoteket har inte samma sortiment som tidigare. Nyetableringen är sneddriven – de flesta nya apotek finns i storstädernas centrum eller i perifera köpcentra.

lördag 18 juni 2011

Vi måste slåss för att behålla Systembolaget!

regeringens hemsida om alkohol står det så här:  "Den svenska alkoholpolitiken ska begränsa tillgången till (min kurs.) och minska efterfrågan på alkohol, öka kunskapen om konsekvenserna av alkoholdrickande och erbjuda bra vård och behandling."

I höstas kom moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten med ett förslag om utökad "gårdsförsäljning" av alkohol. Inte bara ska det vara som idag, att man på gården kan smaka på produkten och beställa den, för att sedan hämta ut den på något av de tre närmaste systembolagen . Bondgården ska kunna sälja den direkt, varifrån som helst, utan omväg via systembolaget.

Hur har vi det egentligen med beredskapen för katastrofer?

Uppdatering 25.7.2013. Det tycks inte ha blivit bättre! DN: Det finns stora brister i Sveriges krisberedskap

Den här våren har vi omgivits av katastrofer som inte drabbat oss. Men vilken av dem som helst hade kunnat drabba oss, när som helst.
- Kärnkraftskatastrofen i Japan
- Översvämningarna i USA
- Epidemin med multiresistenta bakterier i Tyskland

Det finns mycket som talar för att även vi kommer att få räkna med katastrofer, av större eller mindre grad. Alla som vet något om klimatförändringarna (oavsett om de är "naturliga" eller "man made") vet att risken för värmeböljor och översvämningar ökar, kanske även för köldknäppar. Multiresistensen sprider sig över jorden - vi kan inte räkna med att behålla dagens tämligen säkra situation. Att säkerheten vid våra kärnkraftverk inte är 100 % vet vi sedan tidigare.

fredag 10 juni 2011

Nermuntrande information om situationen i världen

Jag prenumererar på det nyhetsbrevet Globala utvecklingsfrågor som Forum Syd utger. Aktuellt nummer kan man verkligen inte kalla uppmuntrande.

Exempel:
- Världsbanken glömmer att tänka på de fattiga
- Svenskt bistånd till skattesmitande bolag
- Kritiserat toppmöte för världens fattigaste länder
- 2010 – det dödligaste året sedan 1970
- Fel åtgärder mot den globala matkrisen
- Land grabbing – ett allt större hot mot fattiga länder

tisdag 19 april 2011

Är kapitalismen skurken?

Jag är inte renlärig socialist. Men ju mer jag lär mig om det kapitalistiska systemet, dess mer inser jag hur dåligt det är. De senaste 20-30 åren har nyliberalerna fått alldeles för stort utrymme, för lite motstånd. Men det känns som om någonting håller på att hända. Vi har Gemensam välfärd, med bloggen Gemensam. Socialistiska läkare har återuppstått efter många års sömn. Omställning Sverige är en del av transitions-rörelsen. Anti-kärnkraftsrörelsen har fått ny energi.

Senast kom det en blogg från Gemensam: "Traditionell kunskap återuppväckt". Mycket bra! Där finns länkar till böcker som också verkar mycket bra. Se nedan.

På Stockholms universitetet har jag läst några kurser om hållbar utveckling: ekologisk ekonomi, energi och miljö samt Världens Eko. Den senare kursen vill jag varmt rekommendera alla läsare! En föreläsningskväll per vecka under hela höstterminen, lite jobb här och var och en mindre uppsats på slutet. Sammanlagt 7,5 poäng. Bland föreläsarna världsstjärnor som Johan Rockström, Hans Rosling och Will Steffen. Eftersom kursen kan ta upp till 150 deltagare brukar det gå bra med efteranmälan, in i sista stund.

Jag tror på ett helt nytt ekonomiskt system. Men jag vet inte hur det ska se ut, inte vilka vägar som leder dit. Men om alla människor som nu börjat engagera sig lägger ihop sina kunskaper och erfarenheter borde det gå att hitta fram.

Läs mer:
Review: Ha-Joon Cang's 23 Things They Don't Tell You About Capitalism 
23 Things They Don't Tell You About Capitalism by Ha-Joon Chang     
Är tiden ute för demokratin?  DN 19.4.2011

tisdag 15 februari 2011

Vilken pension får mina söner?

Jag har turen att få nästan hela min pension efter det gamla ATP-systemet - ett system som inte var hållbart i längden och behövde reformeras. Mina söner som är i 40-årsåldern får pensionen efter det nya systemet. Enligt Peter Malmqvist i DN debatt 14.2.2011 riskerar de att förlora 50-60 procent av pensionskapitalet, beroende på hur börsen ser ut det år de går i pension.

När det nya systemet infördes uppmanades svenska folket att utnyttja sin valfrihet och välja fonder. En stor del tyckte inte det var roligt och stannade kvar inom de statliga AP-fonderna. Det gick mycket bra för dem tills AP-fonderna tvingades ta större risker. Men även de som en gång valt var tröga i att ompröva och flytta sina sparanden mellan fonderna. Det var svårt att sätta sig in i systemet, som kräver att man ständigt håller sig uppdaterad. Man prioriterade helt enkelt inte denna tid.

fredag 11 februari 2011

Vad är god vård?

Uppdaterad 16.5.2011 med nya länkar.

Ibland blir jag förvånad när jag läser Dagens Medicin, Läkartidningen eller andra svenska medicinska tidningar. Sådant som jag tyckte var en självklarhet när jag arbetade som distriktsläkare tycks ofta vara undantag idag. Dit hör dessa ingredienser för en god vård:

- Att veta vem patienten är. Om jag inte vet det kan jag inte bedöma patientens berättelse, heller inte ge en behandling som är effektiv på rätt sätt. Häri ingår familjesituation, sysselsättning, bostad, olika slags exponering, nätverk, levnadsvanor mm.

onsdag 9 februari 2011

Pompeji och slutförvaring av kärnkraftsavfallet

Pompeji rasar. Från år 79 e.Kr. till 1594 vilade staden orörd under vulkanaskan. Utgrävningarna startade 1748. I 263 år har staden utsatts inte bara för arkeologer och naturens krafter, utan också för vård och omsorg av skiftande kvalitet. Syftet har varit att hindra staden från att rasa ihop. Detta beskrivs av Peter Loewe i DN Kultur 8.2.2011.

Sedan åtminstone 2008 har staden förfallit snabbt. Människors påverkan och byggnation har medfört att regn leds till platser där det inte borde vara, vilket i sin tur lett till att minst ett hus rasat. "För hade de hantverkare som kunde vårda och ingripa omedelbart när ett problem uppstod" säger en invånare. "Nu måste jobben läggas ut på entreprenad och ska godkännas. Det tar månader eller år och husen hinner rasa innan dess."

söndag 30 januari 2011

Krönika över 00-decenniet

Veckobladet är en vänstervriden tidning som ges ut i Lund. Gunnar Stensson har skrivit en mycket läsvärd krönika över andra milleniets första decennium.

Denna krönika bekräftar mina egna tankar, som också bekräftas av Björn Forsbergs utmärkta men lätt deprimerande bok "Tillväxtens sista dagar - miljökamp om världsbilder". Den ska jag skriva mer om senare. Krönikan utgör snarast en motvikt till Hans Roslings positiva budskap på den annars utmärkta sidan http://www.gapminder.org.

SJ:s enda uppgift är att ge avkastning till staten

Uppdatering 7.4.2011: Enligt Ny Teknik får Ulf Adehlson (m) efter 9 år lämna uppdraget som styrelseordförande. Regeringen byter ut honom. Kan det något med hans nedanstående uttalande att göra?

I DN kultursöndag 30.1.2011 citerar Stefan Jonsson en text i SJ:s gratistidning kupé, skriven av SJ:s ordförande Ulf Adehlson (m) och vd Jan Forsberg:

"År 2000 kom den stora bolagiseringen. SJ klövs då i sina beståndsdelar, godstrafiken övertogs av Green Cargo, stationer och parkering mm överfördes till Jernhusen, som också fick sgtörsta delen av SJ:s kapital, all mark och alla fastigheter. Jernhusens fastighetsinnehav uppgår idag netto till nära 6 miljarder. Om inte SJ delats upp hade dessa pengar kunnat användas till upprustning av järnvägsnätet. Det går inte  nu.