Männen hotade av läkemedel och kemikalier!

Reklamkampanj ett hot mot männens hälsa skriver några av mina kollegor i SvD. Man vänder sig mot Bayers testoseronkampanj Let's talk balls. "Kampanjen utgör ett hot mot mäns hälsa genom att uppmuntra förskrivning av ett dyrt och potentiellt farligt preparat till ett stort antal friska män." Artikeln har uppmärksammats av andra media, även utomlands. 

Piskorna viner i sjukvården - men var är morötterna?

När jag läser om hur sjukvårdslandstinget Birgitta Rydberg i Stockholms läns landsting tänker förbättra ”produktiviteten” inom psykiatrin får jag en vision om slavdrivare. Någon som kräver det orimliga, som kräver mer än vad människor egentligen kan prestera. Någon som använder hot och straff som pådrivningsmedel. Någon som aldrig ger belöningar, aldrig lockar.

”Ett tydligt tillgänglighetsansvar för de psykiatriska vårdgivarna liksom ett vite vid för långa väntetider är sådant vi överväger” säger Birgitta Rydberg enligt DN 30.9.2011.

Protestera mot försämringarna i sjukvården!

I morgon 17 september äger manifestationer mot nedskärningar rum på flera orter i Sverige. Initiativtagare är en ung ST-läkare från Göteborg, Arvin Yarollahi, som under uppmärksammade former sade upp sig från sin tjänst som protest mot förhållandena. Det gäller både patientsäkerheten och arbetsmiljön. 

Skriv på petitionen!

Allmänläkarnas arbetssituation: bristande bemanning och frustration vid intygsskrivning

Två faktorer tycks idag prägla allmänläkarnas arbetssituation: bristen på utbildade specialister och försäkringskassans orimliga krav. Detta bidrar till att många av mina kollegor går på knäna, och att AT-läkarna avskräcks från att välja allmänmedicin som specialitet.

Fel att åtala barnläkaren

I DN debatt 12.9.2011 skriver Madeleine Leijonhuvud mycket klokt om åtalet mot barnläkaren som misstänks ha injicerat för mycket narkosmedel i ett döende flickebarn. Det är det hittills bästa inlägget jag läst. Egentligen är allt hon skriver självklart. Sådant som vi alla vet - men här blir det formulerat på ett klart och entydigt sätt.

Hon beskriver den ansvarsfrihetsgrund som bygger på vårdetik, och som inte finns i lagen, men som sedan länge är vedertagen och inlemmad i lagförarbeten. Det är den vårdetiken som ger oss "rätten" att tillfoga patienten smärta i syfte att bota, eller att förkorta livet i syfte att lindra.

Hon menar också att i detta fall skulle vårdens disciplinära ansvarssystem ha använts, på traditionellt sätt.

Vi får hoppas att vi får klokare åklagare framöver, och att detta blir ett engångsfall.

PS. Marianne Lejonhuvud har gjort ett sakfel - den åtalade läkaren är narkosläkare, inte barnläkare.

LÄS
Åtalet mot barnläkaren saknar stöd i straffrätten  Madeleine Leijonhuvud, DN Debatt 12.9.2011
Vetenskapligt råd ändrar sig - tiopental kan ha tillförts efter döden  Läkartidningen 8.9.2011
Artiklar i Läkartidningen 

Länkat till intressant. 

Har vi rätt att tyna bort och dö?

År 1990 skrev jag i Läkartidningen: Visst har vi rätt att tyna bort och dö! Detta som genmäle till en kollega som upplevde att alltför mycket livräddande åtgärder sattes in på svårt sjuka åldringar. Min erfarenhet från ålderdomshemmet var att vi lät åldringar tyna bort och dö när det var dags. Vi såg ålderdomshemmet som en slutstation, inte i första hand en plats för ett långt liv. Vi satte inte dropp på den som inte kunde eller ville äta. Målet var frihet från smärta och ångest - inte att förlänga livet.

Men idag vet jag inte om det är så. Jag hörde nyligen om en bekant till mig, sedan åratal pga. stroke rullstolsbunden på vårdboende, beroende av andra för allt utom att läsa - och ingen större livslust. Denna person förlorade aptiten. Personalen blev omedelbart tillsagd att ge näringsdryck, extra mellanmål, truga i maten. Personen fick inte en chans att tyna bort och dö. Troligen blir det åtskilliga år framåt i detta miserabla tillstånd, och till slut kanske en död med liggsår och annat elände.

Reglera apoteken mera!

Läs också Läkemedelsvärlden om apoteken och våra läkemedel 12.9.2011
Privatisering saknar fördelar? 7.9.2011

Enligt Läkemedelsvärlden 4/2011 ska Statskontoret utvärdera och följa upp omregleringen av apoteksmarknaden. Man ska ”titta på helheten och utgå från de övergripande mål politikerna beslutat om”.

Det är på tiden. Det har kommit många varningssignaler om de negativa effekter som reformen fört med sig.

De flesta människor har bara ett lokalt apotek att välja på. Mina medmänniskor berättar att de inte längre går till sitt lokala apotek utan reser in till city eller till något köpcentrum – det lokala apoteket har inte samma sortiment som tidigare. Nyetableringen är sneddriven – de flesta nya apotek finns i storstädernas centrum eller i perifera köpcentra.

Magsäcksoperation av överviktig 20-åring - en rutinåtgärd?

I DN 25.4.2012 ifrågasätter läkarna den nedre BMI-gränsen för operation. Men ingen verkar diskutera ålder. Mer individuella ställningstagande borde vara rimligt! Fler allmänläkare bland fetmakirurgerna!

Min blogg publicerades även i Dagens Medicin, där den orsakade en del tänkvärda kommentarer. Jag skickade ett meddelande till nedanstående överviktsenhet och bad dem läsa kommentarerna. Även i Tankesmedja allmänmedicin kom det in kommentarer. I Sydsvenskan infördes den 12.8 en artikel "Alternativ sökes till fetmakirurgi" och en chat med Stephan Rössner startade. Kanske är en omprövning på gång?

Ny artikel i Dagens Medicin 24.8: Vanlig fetmaoperation ökar risken för alkoholmissbruk. Operationen gör att kickarna av att dricka blir starkare.

Under sommarens kringflackande har jag stött på en bekant ung dam. Jag har träffat henne då och då sedan hon var liten och normalsmal. Efter föräldrarnas skilsmässa började hon, liksom syskonen, långsamt tjockna till. Jag har sett henne sätta i sig stora mängder godis, snacks och sötade drycker, utan protester från närvarande förälder. Jag har också sett henne flacka mellan olika utbildningar – varav den första handlade om mat.

Nu, när hon är drygt 20 år, har hon cirka 25 kilos övervikt (BMI troligen under 35). Jag har dock aldrig hört att hon haft några komplikationer av sin övervikt, som högt blodtryck, diabetes, artros etc.

Denna gång var hon emellertid hjärtans glad. Hon hade fått tid för magsäcksoperation! En irreversibel avsnörning av hennes unga magsäck ska ske i höst.

Konspirationsteori dyker upp: Multiresistent "superbug" skapad medvetet!

Nu dyker konspirationsteorierna upp också beträffande den superresistenta colibakterien EHEC, som spritts via böngroddar i Tyskland.

I Natural News 6.6.2011 påstår man att det är otänkbart att en "vild" bakterie skulle kunna utsättas för alla de åtta grupper av antibiotika som den tyska O104-stammen är resistent mot. Den skulle heller inte kunna vara betalaktamasproducerande. Alltså måste den vara framställd medvetet. Läkemedelsindustrin pekas ut på grumliga grunder. Dessutom talar man om "biovapnen" som ska hjälpa oss att klara av infektionen, dvs olika lökar och örter.

Komplementär medicin, mässlingsvaccination och skattefinansiering

I min blogg på Dagens Medicin 2009 "Ayurvedisk medicin - har den något att tillföra oss?" avslutar jag med dessa ord:

"Frågan är om det finns delar av den komplementära medicinen som borde integreras i vår västerländska medicin för att stärka patienternas upplevelse av hälsa, oavsett om de är sjuka eller ej. Ska det offentliga i så fall betala metoder som inte är evidensbaserade?"

Min medbloggare i Dagens Medicin, Mats Reimer, har alltid gått till strid mot ovetenskaplig "medicin". I DN Debatt 7.6.2011 "Landstingsstödd klinik ger farliga råd om mässlingen" citerar han Vidarklinikens material "Vård och behandling av mässling". Vidarklinikens vårdcentraler och barnavårdscentraler är finansierade av landstingsskatten.

Kan vi minska sjukvårdsbehovet?

Om människor får stöd i att tänka igenom hur de vill ha sin sista tid, och om detta leder till att många väljer att avstå från avancerad behandling när de nått hög ålder, så bör det innebära att sjukvårdens resurser kan ägnas mer angelägna behov.

Läkarbristen i Sverige accellererar - något som varit förutsett länge. Själv tror jag att jag har hört om läkarbristen sedan jag satte min första fot på Serafen 1963. Förutom 1-2 år runt 90-talskrisen har det alltid saknats många allmänmedicinare i primärvården. Sjuksköterskor har det också så gott som alltid varit brist på. Och inte blir det bättre framöver.

Vad ska vi fråga patienterna om?

Intressanta artiklar om vad vi ska fråga patienterna och varför har förekommit i DN, och debatten är alltid hög på allmänläkarnas debattlista Ordbyte. Nu har tillkommit frågan vem som ska veta vad.

År 1997 fick jag ett uppdrag som "folkhälsoläkare" i Nackas primävård. Tillsammans med en distriktssköterska skulle jag utveckla det förebyggande arbetet i Nacka. På den tiden tänkte man i allmänet på screening och i tunnlar: hjärt-kärlsjukdomar, eller diabetes, eller ryggont, eller skador, eller ...

Vi manipuleras av läkemedelsindustrin

"Säg nej till extremerna i lipidsänkardebatten" I Läkartidningen 39/2011 diskuteras de olika åsikterna. Både förespråkarna och motståndarna till kolesterolhämmare kritiseras.

I DN 26.4.2011 skriver några av mina mer kontroversiella kollegor om sin syn på kolesterol och kolesterolsänkande läkemedel.

Jag är inte alldeles säker på att de har 100 % rätt när det gäller kolesterol och hjärtkärlsjukdomar. Men att de kompletterar den annars ganska ensidiga debatten är klart.

Däremot är jag säker på att de har 100 % rätt när de ifrågasätter behandling med de numera så populära kolesterolsänkande läkemedlen statiner.

"Sjukhusläkaren" har lösningen på sjukvård för gamlingar!!!

Jag har skrivit tidigare om sjukvårdens kommande problem allt eftersom vi gamla blir fler. "Hur länge kommer vi att ha vi råd med dagens sjukvård?" är en fråga jag ställt.

En artikel i tidningen Sjukhusläkaren diskuterar detta på ett mycket bättre sätt. Här lyfts alla problemen fram tydligt, och man försöker sig också på lösningar. Läs, le och fundera!

Förutspått om utförsäkrade

Alla som jobbat inom sjukvården visste det. De som jobbat inom arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst visste det också. Det fanns fler som visste. Ändå fick regeringen igenom sin vansinniga lag som utförsäkrar människor med en komplicerad symtombild, till en verklighet där inte ens fullt friska ungdomar får arbete.

Vad är god vård?

Uppdaterad 16.5.2011 med nya länkar.

Ibland blir jag förvånad när jag läser Dagens Medicin, Läkartidningen eller andra svenska medicinska tidningar. Sådant som jag tyckte var en självklarhet när jag arbetade som distriktsläkare tycks ofta vara undantag idag. Dit hör dessa ingredienser för en god vård:

- Att veta vem patienten är. Om jag inte vet det kan jag inte bedöma patientens berättelse, heller inte ge en behandling som är effektiv på rätt sätt. Häri ingår familjesituation, sysselsättning, bostad, olika slags exponering, nätverk, levnadsvanor mm.

SJ:s enda uppgift är att ge avkastning till staten

Uppdatering 7.4.2011: Enligt Ny Teknik får Ulf Adehlson (m) efter 9 år lämna uppdraget som styrelseordförande. Regeringen byter ut honom. Kan det något med hans nedanstående uttalande att göra?

I DN kultursöndag 30.1.2011 citerar Stefan Jonsson en text i SJ:s gratistidning kupé, skriven av SJ:s ordförande Ulf Adehlson (m) och vd Jan Forsberg:

"År 2000 kom den stora bolagiseringen. SJ klövs då i sina beståndsdelar, godstrafiken övertogs av Green Cargo, stationer och parkering mm överfördes till Jernhusen, som också fick sgtörsta delen av SJ:s kapital, all mark och alla fastigheter. Jernhusens fastighetsinnehav uppgår idag netto till nära 6 miljarder. Om inte SJ delats upp hade dessa pengar kunnat användas till upprustning av järnvägsnätet. Det går inte  nu.

Att bli utslängd ur ett land

De flesta inom vården kan vittna om hur legala och illegala flyktingar far illa av ovisshet, av myndigheternas behandling, av otryggheten. Många av oss är emot nuvarande flyktingpolitik.

Sverige sänder tillbaka människor som lever under dödshot, som är dödssjuka. Barn sänds tillbaka utan föräldrar, föräldrar utan barn. Vi sänder dem till fängelse, tortyr, förföljelser, även avrättning eller ”olycksfall”. Vi sänder dem till en värld utan socialt välfärdssystem, där släkten är upplöst eller utspridd över världen. En värld utan fungerande skolor och sjukvård. En värld där de inte har någonstans att ta vägen då de sålt allt de har och satt sig i skuld både till släktingar och andra.

Hur länge har vi råd med dagens sjukvård?

Det kan tyckas som om vi i Sverige klarat oss bra från den globala ekonomiska krisen. Men krisen pågår fortfarande, och vi har inte lärt oss.

Jag glömmer aldrig den unge mannen som sökte som patient i början av 90-talet. Det var en helt vanligt medelklassfamilj. Båda hade ganska välbetalda jobb. Han hade aldrig behövt söka jobb, hade alltid blivit erbjuden anställningar. De hade bott i bostadsrätt i city, men eftersom de väntade barn hade de just köpt en bra, men inte överdådig, villa i Nacka.