Hur länge har vi råd med dagens sjukvård?

Det kan tyckas som om vi i Sverige klarat oss bra från den globala ekonomiska krisen. Men krisen pågår fortfarande, och vi har inte lärt oss.

Jag glömmer aldrig den unge mannen som sökte som patient i början av 90-talet. Det var en helt vanligt medelklassfamilj. Båda hade ganska välbetalda jobb. Han hade aldrig behövt söka jobb, hade alltid blivit erbjuden anställningar. De hade bott i bostadsrätt i city, men eftersom de väntade barn hade de just köpt en bra, men inte överdådig, villa i Nacka.

Men så slog krisen till. Han blev uppsagd. Hans erfarenheter var sådana att han inte oroade sig. Han sökte jobb efter jobb – men fick dem inte! Till sist insåg han att han måste anlita samhällets stödsystem. När han gick till arbetslöshetskassan hade det gått för lång tid, han kunde inte få pengar därifrån. Lånen på villan var plötsligt mycket högre än värdet av den. Skulle han få socialbidrag var han tvungen att sälja villan – och då skulle de sitta där, i hyresrätt, med nyfött barn, utan arbete men med stora och växande skulder.

Jag kunde inte göra mycket. Mot bättre vetande (han var dock uppenbart i kris) fick han två veckors sjukskrivning för att klara av den akuta situationen. Hur det gick sedan vet jag inte. Det skulle inte förvåna mig om följden blev skilsmässa och psykisk ohälsa hos alla tre.

Idag larmar ekonomerna om att vi bygger upp en fastighetsbubbla. Det finns många unga familjer med hygglig inkomst. De har möjlighet att skuldsätta sig för att köpa allt dyrare bostäder.

Föräldrarna i dessa familjer har ofta varit tämligen ”gamla” när de fått sina 1-2 barn. De är välutbildade och ambitiösa. De har, på gott och ont, resurser att sopa banan för sina barn. De ekonomiska resurserna är delvis lånade.

Vi har ett löneförhandlingssystem som bygger på procentuella löneökningar. X procent på en låg lön är mycket mindre i kronor räknat än samma procent på en hög lön. Även om en läkare för lägre påslag i procent räknat så rusar han snabbt ifrån undersköterskan. Klyftorna i samhället ökar, mellan dem som kan låna till hus och segelbåtar och dem som inte kan låna ens till en bil.

Att klyftorna ökar i samhället gör att hälsoskillnaderna ökar. Ett gammalt talesätt som min far (född 1899) brukade säga är ”det är bättre att vara rik och frisk än sjuk och fattig”. Vi har sett att detta gäller även i Sverige idag.

Frågan är hur länge vi har råd att ha en jämlik sjukvård, en sjukvård där alla kan få vård av högsta klass. I Indien, som jag brukar besöka varje år, kan de rika få supervård, kanske bättre än här. I andra länder finns det välutbildade läkare som dock inte får möjlighet att göra det de kan, kanske tack vare utbildning i ett rikare land – de ekonomiska resurserna saknas.

I Sverige idag har vi inte råd med fler sjukhussängar så att gamlingar och nyförlösta kan få den där extra dagen de behöver. Vi har inte råd med små sjukhus där administration och ledtider kan hållas på ett minimum. Vi har inte råd att låta en distriktsläkare ha 1 500 invånare på sin lista för att hålla dem borta från akutmottagningen.

I Sverige idag har vi inte råd att till vardags ge våra äldre medborgare en människovärdig vård. Om de (vi) däremot blir akut sjuka har vi råd satsa enorma summor på att de (vi) ska överleva lite till.

I Sverige har vi inte råd med bra skolor till alla i närområdet. De som har råd att skjutsa sina barn och kanske betala en extra peng kan dock sätta sina barn i superskolor som ger dem helt andra förutsättningar att senare kunna skaffa villa, sommarstuga etc.

I Sverige har vi har inte råd att anpassa våra arbetsplatser till människornas förmåga. Vi har heller inte råd att försörja dem: de som fick för kort skolgång, de som utsätts för alltför höga krav på jobbet eller de som har någon form av funktionshinder.

I Sverige idag har vi inte råd att underhålla våra järnvägar där vardagsmänniskorna åker. Däremot har vi råd med Hallandstunnlar för rika Båstadsturister och kanske höghastighetståg för affärsresenärerna.

I Sverige idag har vi inte råd att bygga ut kollektivtrafiken med sikte på en framtid då oljan blivit mångdubbelt dyrare. Vi har inte råd att bygga så många vindkraftverk att de faktiskt kan bidra till att hålla våra energipriser nere.

Vilken sjukvård kommer vi att ha råd med i framtiden?

LÄS MER
Håller Anders Borg på att upprepa 80-talets misstag?  DN 12.12.2010