Ryssland bevakar min blogg

Den här bloggen har inte många läsare. Därför undrade jag vad som hänt när jag i statistikfunktionen såg en stor tagg, 40 läsare på en timme! Men sedan tittade jag på kartan - och såg att Ryssland var färgat mörkgrönt, dvs hade sökt på min blogg.

De länder som oftast är inne på min blogg är USA (som står bakom hela Google inklusive Blogger) och Ryssland. Eftersom folk där i allmänhet inte läser svenska så måste det vara sökmaskiner.

Anledningen till detta stora intresse måste vara att jag länkat till min artikel om Mayak, en stor kärnkraftsolycka i Sovjetunionen 1957. Då visste vi ingenting om den. Men idag finns det material på nätet. Själv hörde jag om den från ryska kärnkraftsmotståndare på turné runt Östersjön för något år sedan.

Snart är jag väl lika ovälkommen i Ryssland som i Indien.

Kärnkraft, energi och ekonomi

Kärnkraften har under många år debatterats bland medlemmarna i Läkare för Miljön. Många är naturligtvis emot, men det finns också de som anser klimatförändringarna kräver att vi utnyttjar kärnkraften.

I maj 2010 ordnade LfM ett seminarium om energi. Här blev det klart att tillgång till billig energi är mycket viktig ur ett välfärds- och hälsoperspektiv. Ska skolbarn över hela världen kunna läsa sina läxor krävs minst en glödlampa i varje rum. Ska spädbarns- och mödradödligheten i alla länder närma sig svenska nivåer krävs möjlighet att transportera födande mödrar och sjuka barn till sjukhus. Ska alla vaccineras mot mässling, polio etc krävs fabriker som tillverkar vacciner.

Betalt för mödan!

Jag har skrivit en enda bok i mitt liv, och kommer knappast skriva någon mer. Men tack vare denna bok, som inte blivit uppmärksammad förrän de senaste åren, betraktas jag tydligen som någon av en expert på Bhopal-katastrofen i Indien 1984. Men jag har inte forskat, bara sammanställt det andra skrivit. En kollega i USA har doktorerat på ämnet. jag känner mig mycket hedrad av att ha fått uppdraget.

Det blev jag som ombads skriva ett kapitel om Bhopal-katastrofen i en stor encyclopedi om hälsa och miljö. Till råga på allt har jag fått betalt - en knapp tusenlapp, vilket väl blir mellan 50 och 100 kr i timpenning. Men det känns väldigt fint! Mina inkomster från boken har ju varit tämligen blygsamma.

Jag känner mig mycket hedrad av att ha fått uppdraget. Och är det något som vi kan säga att International Medicial Commission on Bhopal 1994 (IMCB) bidragit till så är det att Bhopal inte glömts bort.

Tack, riksrevisorerna!

Revision är bra. Revisorer som går igenom ett företags eller en organisations räkenskaper, kontrollerar om de stämmer mot vad som beslutats i styrelsemöten etc. Ännu bättre är oberoende revisorer i offentlig förvaltning. Tidigare läste jag av och till revisionsrapporter för Stockholms läns landsting. Det var inte ovanligt att politiker fattade beslut som stred mot policies mm. som de tidigare fattat beslut om.

Trots att jag är ointresserad av bilar (och ändå har två stycken) så brukar jag läsa DN Motor. Igår den 5.3.2011 fanns två artiklar om riksrevisorernas nya rapport om stöden till biodrivmedel. Intressant nog återfinns ingen av dem på hemsidan. Där är det mest bilar ...

Förutspått om utförsäkrade

Alla som jobbat inom sjukvården visste det. De som jobbat inom arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst visste det också. Det fanns fler som visste. Ändå fick regeringen igenom sin vansinniga lag som utförsäkrar människor med en komplicerad symtombild, till en verklighet där inte ens fullt friska ungdomar får arbete.

Bard om demokratiarbetet

Bard är en mycket duktig cyniker. Nu har han gjort en bild om demokratiarbetet.

Titta på bilden i DN.

Läs också
Är tiden ute för demokratin?  DN 19.4.2011

Världsbanken, energi och fattigdomsbekämpning

För någon tid sedan skrev jag en blogg om behovet av energi till fattiga länder. Jag poängterade att den måste vara förnyelsebar, gärna lågteknologisk.

Från Forum Syd dyker det ner ett brev från bl.a. Diakonia, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen. Det är ställt till Anna Brandt, exekutivdirektör vid den nordisk-baltiska valkretsen i Världsbanken.

I brevet citerar man Europaparlamentet, som "beklagar att Världsbanken i första hand stöder en storskalig och exportorienterad energimodell i stället för småskaliga decentraliserade energiprojekt som ofta är mer lämpliga och effektiva när det gäller att tillgodose grundläggande behov i landsbygdsområden. Man anser att det är "förnyelsebara, decentraliserade och effektiva energilösningar" som ska prioriteras.

Tja, jag uttryckte det inte riktigt så - men det var ju så jag menade. En mångfald av olika lösningar måste tas fram, så att man lokalt kan välja sådana lösningar som just där är de bästa.

Att låsa fast fattiga länder i skulder för stora vattenkraftverk och kanske kärnkraftverk är inte att hjälpa, det är att stjälpa.

Fast det är klart, kortsiktigt får vi här i rika länderna kanske en viss vinst av de stora projekten. I alla fall företagen. Det är inte säkert att det gäller "de små människorna".

Långsiktigt finns det en risk att skulderna aldrig kan återbetalas. Blir det ny finansoro då? Eller ligger den risken inbakad i nuvarande förväntade fluktuationer i världsekonomin?

Oljan, finansen och klimatet

I ett antal artiklar senaste veckan har DN belyst de tänkbara följderna av vad som händer i Nordafrika.

Det intressanta är dels vilka frågor som inte diskuteras, dels att man inte med ett ord antyder att dessa följdverkningar ändå kommer att inträffa, förr eller senare.

Den 22.2 skriver man om hur händelserna i Libyen ökar risken för höjda oljepriser.  

Samma dag skriver man om risken för höjda bensinpriser. Det är ju en självklarhet att man måste räkna med höjda bensinpriser om råoljepriset stiger!  

Den 24.2 skriver man om risken för en ny finanskris. Även det är en självklarhet.

Energi och hälsa i de fattigaste länderna

En stor del av ”den fattigaste miljarden”, som Hans Rosling uttrycker det, bor i Afrika söder om Sahara. Här föds 4-8 barn per kvinna mot drygt 2 som är det globala genomsnittet. Här är medellivslängden som lägst, bland annat på grund av aids.

Det är svårt att se hur hälsan i dessa de fattigaste av våra länder ska kunna förbättras utan ökad tillgång på energi. För att kunna läsa läxor behöver man ljus – en lampa i varje rum är inte ohemult. För att kunna laga mat måste man ha bränsle. Det är inte ohemult att slippa tillbringa många timmar varje dag med att samla ved utan i stället få tid för läxläsning och att slippa bli utsatt för mer eller mindre giftig rök. Energi behövs i jordbruket, till bevattning, transporter mm, för att frigöra tid för studier mm. Energi behövs för kommunikation: mobiltelefon, dator, radio, TV, skolböcker, tidningar. Energi behövs för att transportera grödor till marknaden, födande kvinnor till förlossningskliniken och vaccin till byarna. Energi behövs för att driva förlossningskliniken och sjukhuset och för att framställa vaccin och läkemedel.

Vilken pension får mina söner?

Jag har turen att få nästan hela min pension efter det gamla ATP-systemet - ett system som inte var hållbart i längden och behövde reformeras. Mina söner som är i 40-årsåldern får pensionen efter det nya systemet. Enligt Peter Malmqvist i DN debatt 14.2.2011 riskerar de att förlora 50-60 procent av pensionskapitalet, beroende på hur börsen ser ut det år de går i pension.

När det nya systemet infördes uppmanades svenska folket att utnyttja sin valfrihet och välja fonder. En stor del tyckte inte det var roligt och stannade kvar inom de statliga AP-fonderna. Det gick mycket bra för dem tills AP-fonderna tvingades ta större risker. Men även de som en gång valt var tröga i att ompröva och flytta sina sparanden mellan fonderna. Det var svårt att sätta sig in i systemet, som kräver att man ständigt håller sig uppdaterad. Man prioriterade helt enkelt inte denna tid.

Vad är god vård?

Uppdaterad 16.5.2011 med nya länkar.

Ibland blir jag förvånad när jag läser Dagens Medicin, Läkartidningen eller andra svenska medicinska tidningar. Sådant som jag tyckte var en självklarhet när jag arbetade som distriktsläkare tycks ofta vara undantag idag. Dit hör dessa ingredienser för en god vård:

- Att veta vem patienten är. Om jag inte vet det kan jag inte bedöma patientens berättelse, heller inte ge en behandling som är effektiv på rätt sätt. Häri ingår familjesituation, sysselsättning, bostad, olika slags exponering, nätverk, levnadsvanor mm.

Pompeji och slutförvaring av kärnkraftsavfallet

Pompeji rasar. Från år 79 e.Kr. till 1594 vilade staden orörd under vulkanaskan. Utgrävningarna startade 1748. I 263 år har staden utsatts inte bara för arkeologer och naturens krafter, utan också för vård och omsorg av skiftande kvalitet. Syftet har varit att hindra staden från att rasa ihop. Detta beskrivs av Peter Loewe i DN Kultur 8.2.2011.

Sedan åtminstone 2008 har staden förfallit snabbt. Människors påverkan och byggnation har medfört att regn leds till platser där det inte borde vara, vilket i sin tur lett till att minst ett hus rasat. "För hade de hantverkare som kunde vårda och ingripa omedelbart när ett problem uppstod" säger en invånare. "Nu måste jobben läggas ut på entreprenad och ska godkännas. Det tar månader eller år och husen hinner rasa innan dess."

Krönika över 00-decenniet

Veckobladet är en vänstervriden tidning som ges ut i Lund. Gunnar Stensson har skrivit en mycket läsvärd krönika över andra milleniets första decennium.

Denna krönika bekräftar mina egna tankar, som också bekräftas av Björn Forsbergs utmärkta men lätt deprimerande bok "Tillväxtens sista dagar - miljökamp om världsbilder". Den ska jag skriva mer om senare. Krönikan utgör snarast en motvikt till Hans Roslings positiva budskap på den annars utmärkta sidan http://www.gapminder.org.

SJ:s enda uppgift är att ge avkastning till staten

Uppdatering 7.4.2011: Enligt Ny Teknik får Ulf Adehlson (m) efter 9 år lämna uppdraget som styrelseordförande. Regeringen byter ut honom. Kan det något med hans nedanstående uttalande att göra?

I DN kultursöndag 30.1.2011 citerar Stefan Jonsson en text i SJ:s gratistidning kupé, skriven av SJ:s ordförande Ulf Adehlson (m) och vd Jan Forsberg:

"År 2000 kom den stora bolagiseringen. SJ klövs då i sina beståndsdelar, godstrafiken övertogs av Green Cargo, stationer och parkering mm överfördes till Jernhusen, som också fick sgtörsta delen av SJ:s kapital, all mark och alla fastigheter. Jernhusens fastighetsinnehav uppgår idag netto till nära 6 miljarder. Om inte SJ delats upp hade dessa pengar kunnat användas till upprustning av järnvägsnätet. Det går inte  nu.

Att bli utslängd ur ett land

De flesta inom vården kan vittna om hur legala och illegala flyktingar far illa av ovisshet, av myndigheternas behandling, av otryggheten. Många av oss är emot nuvarande flyktingpolitik.

Sverige sänder tillbaka människor som lever under dödshot, som är dödssjuka. Barn sänds tillbaka utan föräldrar, föräldrar utan barn. Vi sänder dem till fängelse, tortyr, förföljelser, även avrättning eller ”olycksfall”. Vi sänder dem till en värld utan socialt välfärdssystem, där släkten är upplöst eller utspridd över världen. En värld utan fungerande skolor och sjukvård. En värld där de inte har någonstans att ta vägen då de sålt allt de har och satt sig i skuld både till släktingar och andra.