Min fars mostrar var rösträttskämpar

Enligt Wikipedia upplöstes ståndsriksdagen 1866 och tvåkammarsystemet infördes. Till en början hade endast drygt 20 % av den vuxna manliga befolkningen rösträtt, dvs. de som uppfyllde förmögenhetskraven. De som ägde mycket fick fler röster. Den 12 september 1921 fick kvinnor rösta till andra kammaren för första gången, då "allmän och lika" rösträtt började gälla för både män och kvinnor - dock med en hel del begränsningar som senare successivt  togs bort. Först 1989 fick alla svenskar över 18 år rösträtt, när begreppet omyndigförklaring avskaffades.

Inför 90-årsjubileet tog jag fram den bruna rullen med akvarellmålningen som jag hittade i "mostrarnas" lägenhet på Linnégatan 98, Stockholm. Nu äntligen ska den ramas in, få glas och sättas upp som "månadens konstverk" i kollektivhuset Sockenstugan.

Bilden visar fyra kvinnor som går iväg med en fana med texten "Rösträtt åt Kvinnan. Full likställighet med mannen." Den femte kvinnan går åt andra hållet, mot två män. Där står "En själfständig kvinna går ej mot strömmen - utan att rådfråga sina bröder". Längst ner finns en notrad och texten "Å dä' går långsamt fram men dä' går ändå fram".

Min fars mostrar och min farmor var födda Svalling, döttrar till en vapensmed i Mölntorp och Eskilstuna, bosatt i Säby nära Strömsholm. Min farmorsmor födde 13 barn, varav 3 gossar avled efter födseln. De två äldsta döttrarna gifte sig: den äldsta Emilie med Nils Arvid Wilhelm Hammarskiöld och den näst äldsta Mia (Maria, min blivande farmor) med August Ericsson, Kyrkbyn, Kolbäck. Signe var förlovad en tid, men levde sedan ihop med systrarna Ester, Anna och Lalla (Laura) som benämndes med samlingsnamnet "mostrarna". Brodern Manne (Emanuel) emigrerade till USA. Erik startade ett smidesföretag i Eskilstuna. Gustav blev nog affärsman. Minstingen Gottfrid var sjuklig och bodde tillsammans med de fyra systrarna, först på Karlavägen 25, sedan på Linnégatan 98 i Stockholm, men dog relativt ung.

Alla systrarna hade högre skolutbildning. Därefter fick de yrkesutbildning. De som gifte sig fick hemgift för att vara ekonomiskt oberoende.

Emilie, den äldsta, tog studenten 1886 i Wallinska skolan, Stockholm tillsammans med en grupp flickor. Detta var enda gången de fick ha mössan på huvudet. Se fotot! Hon tog sedan en fil.kand. i Uppsala där hon var en av de femton första medlemmarna i Kvinnliga studentföreningen. Hon blev flickskollärare i Södertälje och fortsatte arbeta även efter att hon gift sig - något i princip förbjudet på denna tid.*

Ester tog studenten i Västerås. På vägen hem från skolan till skolhushållet gick de utefter Svartån. Lilla syster Lalla bad då att få bära påsen med mössan (mössan fick inte visas, än mindre bäras på huvudet av Ester). Men Lalla var fräck nog att ta upp mössan, riva sönder påsen och slänga påsen i ån. Lalla var stolt över sin storasyster medan ordentliga Ester tyckte det hela var väldigt pinsamt för då kunde alla se att de hade en studentmössa med sig.

Mia arbetade som telegrafist tills hon gifte sig. Ester blev gymnastikdirektör och "en av GCIs tongivande lärare". Anna blev folkskollärare, Signe gymnastikdirektör och Lalla försäkringstjänsteman på Skandia.

På nätet finner jag en del detaljer. Emilie var medlem i Fredrika Bremerförbundet. Ester (se foto) drev bl.a. frågan om gymnastiklärarinnornas löner i tidningen Dagny, skrev artiklar om kvinnor och fysisk aktivitet i Tidevarvet och satt i styrelsen för Stockholms kvinnliga gymnastikförening. I Hertha kunde jag läsa att Lalla satt i styrelsen för Kvinnliga bank- och försäkringstjänstemannaklubben. En "Svalling S" var styrelseledamot av Svenska gymnastikläraresällskapet - "fröken" saknades så kanske det var en man.

Vad som inte kan läsas är att Lalla hade en nära väninna, telegrafisten Signe K, som till vardags alltid gick i kostym och slips - mycket anmärkningsvärt när jag växte upp på 40- och 50-talen. Mostrarna ska också ha varit bland de första kvinnor som cyklade i Stockholm - detta ansågs mycket opassande. De var medlemmar dels i Föreningen för fotfria kjolar, dels i en variant av statskyrkan där man inte trodde på  något liv efter detta, varken paradis eller helvete.

Mina främsta minnen av dessa redan från början urgamla fyra mostrar på Linnégatan är att de förväntade sig att man kunde kontrollera sig - t.ex. behövde man inte hosta, även om man var förkyld. De förväntade sig också att små barn skulle sitta stilla timmavis under långa juldagssläktmiddagar i värsta Ingmar Bergman-stil.

Jo, nog tyckte jag att mostrarna kunde vara ganska jobbiga. Men idag är jag stolt över dem.

LÄS MER
Rösträtten 90 år  Kkuriren.se 20.9.2011
90 år med kvinnlig rösträtt  Intervju med Barbro Hedvall, SR 15.9.2011
De bortglömda pionjärerna  DN 12.9.2011
Kvinnlig rösträtt för 90 år sedan - så lät det  Birger Schlaug 18.6.2011
Kvinnlig rösträtt del 2  Birger Schlaug 19.6.2011


FAMILJEN SVALLING

Mer info:
Gustaf Emanuel och Helena Karolina Svalling samt deras ättlingar 
Klingsmide i Eskilstuna 1773-1950 s 32 ff. Eskilstuna kommun 2015
Svalling, släkt  Riksarkivet: Svenskt biografiskt lexikon band 34 (2013-2019) sid 333

- Olof Svalling 1756-1829. Borgare/arbetskarl, Gård 65, Torshälla. Gift med Anna Pehrsdotter.
- Jonas Fridric Svalling född 1790 i Torshälla, död 1836 i Eskilstuna, gift med Maja-Stina Toll, 1788-1826.
- Emanuel Svalling 1813-1881, gift med Gustafva Hammarbom, som var dotter till  Eric Hammarbom och Helena Lejonhjärta.
- Gustaf Emanuel Svalling, f. 1837 i Eskilstuna Södermanlands län. Vapensmed och fabrikör i Eskilstuna som öppnade en ny fabrik i Mölntorp 1871. Gift med Helena Karolina Kristina Lamberg, f. 1843 i Arboga Västmanlands län. Familjen flyttade 1871 till Säby nära Strömsholm.

Barnen:

1. Emilie (Emilia) Karolina, 1866-1947, gift Nils Arvid Wilhelm Hammarskiöld. Dotter Tora f 1903, g Olsoni. Peder, g.m. Marianne.  

2. Gustaf Edvard, 1868-1934

3. Carl Emanuel, född-död 1870

4. Maria (Mia) Helena, 1871 – 1956 Gift med August Ericsson, Kyrkbyn, Kolbäck. Barn Eric Egerö (min far), Dagmar Forsmark, Maja Swenson, Ingrid Arvidsson samt hennes tvillingbror Torsten, död vid 8 års ålder.**

5. Ester Sofia, 1873 – 1956

6. Anna Gustava, f 1875

7. Erik Emanuel, 1877-1943 Gift med Elsa Maria Björkmansson f 1881. Barn Maj Gertrud 1914-1942 samt fem till.

8. Carl Emanuel (Manne), f 1878 Emigrerade till Kanada med två barn.

9. Signe Elisabet, 1879-1972 

10. Laura (Lalla) Lovisa 1881-1965

11. Birger, född-död 1882

12. Alexander, född-död 1883

13. Gottfrid, 1887-194? 

*Ur småländska rötter: släkten Hammarskjöld från mitten av 1800-talet till slutet av 1900-talet: biografier och minnen / utgivna av Hammarskjöldska släktföreningen under redaktion av Beata Losman. Peder Hammarskiöld 2005.

** Läs Minnen från Kolbäck, om Kyrkbyn i Kolbäck, skrivet av barnbarnet Göran Forsmark (skrolla ner till 6 november 2017).  Eric Ericsson, Kyrkbyn (1834-1913): Vår hembygd - mina memoarer (ursprungligen Några ord till mina efterkommande).

Länkat till Intressant.