Det känns lite skrämmande, att läsa den text från 2000 jag ofta hänvisar till och som var införd i Läkartidningen 2000;39:4339-43. Skrämmande, därför att jag tycks pricka rätt på så många punkter. Jag kommer här att publicera den reviderade versionen som en följetong, med aktuella kommentarer.
Om driftsformer (nedan)
1. Inledning
2. Framtida driftsformer
LoU och offentlighetsprincipen
3. Upphandlingsregler
4. Privat vs.offentlig vård
Arbetsvillkor och ledning
5. Otrygg anställning
6. Mer rörlighet, mindre samverkan
Samhällsperspektivet
7. Samhällsperspektivet
8. Teoretisk möjlighet att välja
9. Att utvecklas eller inte
1. Inledning (texten är från 2000)
Under 1990-talet, då vi ett par perioder hade borgerlig regering, drevs privatisering och konkurrensutsättning som ett medel att få billigare och bättre sjukvård. De sista åren har detta accellererat i Stockholms läns landsting. Bland annat sker dettta genom att landstingets egna sjukhus drivs som aktiebolag.
Enligt många bedömare kommer konkurrensutsättning och privatisering att slå igenom i övriga Sverige inom en 10-årsperiod. Inom de flesta partier har man dock varig eniga om att vården skall vara solidariskt finansierad, dvs med skattemedel.
När hälso- och sjukvården byggdes upp under efterkrigstiden var det i Sverige självklart att den skulle finansieras med skattemedel och drivas av landstingen. Inte förrän på 1980-talet började man släppa lite på detta och tillåta att skattemedel kunde användas för vård på privata sjukhus.
Skattefinansierad vård, som inte drivs i förvaltningsform, måste upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). I Stockholms Läns Landsting kommer akutsjukvården från och med 2002 bedrivas huvudsakligen i bolagsform. Detta medför att Stockholms Läns Landsting nu förbereder sig för världens största offentliga upphandling. Men först nu börjar politikerna förstå vad detta egentligen innebär.
En förändringsprocess har inletts som inte kan hejdas. Risken är stor att vi är på väg att ersätta ett monopol med ett oligopol, med endast ett fåtal sjukvårdsproducenter. Risken är också stor att den osäkerhet som det innebär för personalen att regelbundet bli utsatt för upphandling påverkar arbetsmiljön negativt, och att detta ytterligare försvårar personalrekryteringen. De negativa effekterna av LOU kan bli så stora att de fackliga organisationerna kommer att föredra att vården blir försäkringsfinansierad.
2. Framtida driftsformer
Om man följt utvecklingen inom sjukvården kan man i den närmaste framtiden urskilja följande driftsformer:
• Landstingsägd förvaltningsdriven verksamhet. Hit hör fr.a. olönsam och lagreglerad vård, som sluten psykiatrisk vård, habilitering, hjälpmedelscentral mm.
• Landstingsägda bolag. Om nuvarande riktlinjer håller i sig kommer detta att gälla de större akutsjukhusen. En del av verksamheten vid sjukhusen kan dock komma att bedrivas av privata företag. Det landstingsägda bolaget kan också tänkas sälja verksamhet till ett privat företag som vunnit en upphandling.
• Privata bolag, som säljer vård åt landstinget, kommunerna, vårdbolag, företag och försäkringsbolag. I denna grupp ingår allt från stora sjukhus till mycket små mottagningar. Ett fåtal stora bolag med dotterbolag kommer att dominera marknaden. Några nya bolag kommer att bildas, där anställda är delägare. En del kommer vara underentreprenörer till bolag som vunnit upphandling.
• Kooperativ drift. Detta var under 90-talet en av politikerna önskad form av privatisering. Hittills har endast ett fåtal små kooperativa föreningar bildats. Eftersom villkoren blivit betydligt tuffare är det inte troligt att så många fler kommer att startas.
• Privatläkare som antingen ersätts enligt läkarvårdstaxan eller har s.k. samverkansavtal med beställaren där ett visst uppdrag ingår.
-----------------------------
Kommentar 11.10.2011
På den tiden talade man hellre om "mångfald" än "konkurrens". Man tyckte nog det hade en bättre klang. Idag talar man om "valfrihet". Men hela tiden menar man konkurrerande privat företagsamhet. Det är det som anses vara det allena saliggörande för samhället. Nu vet vi att vi inte vet om det är bättre när det gäller offentligt finansierad verksamhet.
Artikeln från 2000 har följande kapitel som kommer att publiceras efter hand:
1. Inledning (idag)
2. Framtida driftsformer (idag)
3. Upphandlingsregler 16.10.2011
4. Privat vs. offentlig vård 16.10.2011
5. Otrygg anställning 6.11.2011
6. Mer rörlighet, mindre samverkan 6.11.2011
7. Samhällsperspektivet 16.12.2011
8. Teoretisk möjlighet att välja 16.12.2011
9. Att utvecklas eller inte 16.12.2011
Länkad till intressant
Länkad till nyligen
Länkat till Bloggtoppen
1. Inledning
2. Framtida driftsformer
LoU och offentlighetsprincipen
3. Upphandlingsregler
4. Privat vs.offentlig vård
Arbetsvillkor och ledning
5. Otrygg anställning
6. Mer rörlighet, mindre samverkan
Samhällsperspektivet
7. Samhällsperspektivet
8. Teoretisk möjlighet att välja
9. Att utvecklas eller inte
1. Inledning (texten är från 2000)
Under 1990-talet, då vi ett par perioder hade borgerlig regering, drevs privatisering och konkurrensutsättning som ett medel att få billigare och bättre sjukvård. De sista åren har detta accellererat i Stockholms läns landsting. Bland annat sker dettta genom att landstingets egna sjukhus drivs som aktiebolag.
Enligt många bedömare kommer konkurrensutsättning och privatisering att slå igenom i övriga Sverige inom en 10-årsperiod. Inom de flesta partier har man dock varig eniga om att vården skall vara solidariskt finansierad, dvs med skattemedel.
När hälso- och sjukvården byggdes upp under efterkrigstiden var det i Sverige självklart att den skulle finansieras med skattemedel och drivas av landstingen. Inte förrän på 1980-talet började man släppa lite på detta och tillåta att skattemedel kunde användas för vård på privata sjukhus.
Skattefinansierad vård, som inte drivs i förvaltningsform, måste upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). I Stockholms Läns Landsting kommer akutsjukvården från och med 2002 bedrivas huvudsakligen i bolagsform. Detta medför att Stockholms Läns Landsting nu förbereder sig för världens största offentliga upphandling. Men först nu börjar politikerna förstå vad detta egentligen innebär.
En förändringsprocess har inletts som inte kan hejdas. Risken är stor att vi är på väg att ersätta ett monopol med ett oligopol, med endast ett fåtal sjukvårdsproducenter. Risken är också stor att den osäkerhet som det innebär för personalen att regelbundet bli utsatt för upphandling påverkar arbetsmiljön negativt, och att detta ytterligare försvårar personalrekryteringen. De negativa effekterna av LOU kan bli så stora att de fackliga organisationerna kommer att föredra att vården blir försäkringsfinansierad.
2. Framtida driftsformer
Om man följt utvecklingen inom sjukvården kan man i den närmaste framtiden urskilja följande driftsformer:
• Landstingsägd förvaltningsdriven verksamhet. Hit hör fr.a. olönsam och lagreglerad vård, som sluten psykiatrisk vård, habilitering, hjälpmedelscentral mm.
• Landstingsägda bolag. Om nuvarande riktlinjer håller i sig kommer detta att gälla de större akutsjukhusen. En del av verksamheten vid sjukhusen kan dock komma att bedrivas av privata företag. Det landstingsägda bolaget kan också tänkas sälja verksamhet till ett privat företag som vunnit en upphandling.
• Privata bolag, som säljer vård åt landstinget, kommunerna, vårdbolag, företag och försäkringsbolag. I denna grupp ingår allt från stora sjukhus till mycket små mottagningar. Ett fåtal stora bolag med dotterbolag kommer att dominera marknaden. Några nya bolag kommer att bildas, där anställda är delägare. En del kommer vara underentreprenörer till bolag som vunnit upphandling.
• Kooperativ drift. Detta var under 90-talet en av politikerna önskad form av privatisering. Hittills har endast ett fåtal små kooperativa föreningar bildats. Eftersom villkoren blivit betydligt tuffare är det inte troligt att så många fler kommer att startas.
• Privatläkare som antingen ersätts enligt läkarvårdstaxan eller har s.k. samverkansavtal med beställaren där ett visst uppdrag ingår.
-----------------------------
Kommentar 11.10.2011
På den tiden talade man hellre om "mångfald" än "konkurrens". Man tyckte nog det hade en bättre klang. Idag talar man om "valfrihet". Men hela tiden menar man konkurrerande privat företagsamhet. Det är det som anses vara det allena saliggörande för samhället. Nu vet vi att vi inte vet om det är bättre när det gäller offentligt finansierad verksamhet.
Artikeln från 2000 har följande kapitel som kommer att publiceras efter hand:
1. Inledning (idag)
2. Framtida driftsformer (idag)
3. Upphandlingsregler 16.10.2011
4. Privat vs. offentlig vård 16.10.2011
5. Otrygg anställning 6.11.2011
6. Mer rörlighet, mindre samverkan 6.11.2011
7. Samhällsperspektivet 16.12.2011
8. Teoretisk möjlighet att välja 16.12.2011
9. Att utvecklas eller inte 16.12.2011
Länkad till intressant
Länkad till nyligen
Länkat till Bloggtoppen
vården i sverige speciellt inom demens vården är under all kritik har själv jobbat för carema men sa upp mig i april i år då jag efter 25 år inom vården såg att carema styrs för mycket av pengar och inte av dom gamlas väl och ve
SvaraRadera