Denna text från 2000 var införd i Läkartidningen 2000;39:4339-43. Jag kommer här att publicera den reviderade versionen som en följetong, med aktuella kommentarer.
Vid upphandling får tas vare sig lokala hänsyn eller hänsyn till goda erfarenheter av den tidigare leverantören. Förlängning av avtal får ske endast en gång, och då under förutsättning att avtalet innehåller en förlängningsklausul.
De landstingsägda verksamheter som ”knoppar av sig” (går över i privat drift) och tecknar direktavtal med landstinget kommer, när avtalet går ut, att utsättas för upphandling. De landstingsägda bolagen måste upphandla entreprenader. För större privata bolag kan upphandlingsförfarandet i vissa fall vara mer ekonomiskt fördelaktigt än att teckna direktvatal.
Upphandlingsförfarandet och avtalen blir mycket viktiga. Upphandlaren kan få skadestånd om avtalet inte uppfylls – men då måste varje detalj vara reglerad. Det räcker inte med svepande formulering som ”god vård” – man måste definiera vad god vård är.
Upphandlingar kan misslyckas, t.ex. om man inte hittar några intresserade köpare, kanske för att vinstmöjligheterna är så små. Anbuden kan också innebära högre kostnader än att driva verksamhet i egen regi. I dessa fall kan verksamheten återgå till egen regi.
Mina texter Mångfald i vårdens drift
1. Inledning 11.10.2011
2. Framtida driftsformer 11.10.2011
3. Upphandlingsregler (texten från 2000)
Lagen om offentlig upphandling (LoU) grundar sig på en EU-lag. Den innebär att all skattefinansierad vård som produceras av privata företag eller av landstingsägda bolag skall upphandlas med anbudsförfarande. Alla inköp av sjukvårdstjänster måste annonseras ut, oavsett värde. Att teckna direktavtal (vårdöverenskommelser) med privata företag eller landstingsägda bolag är lagstridigt, och landstinget riskerar dryga skadestånd. Undantag är tillåtna endast vid akut behov under kort tid, då man inte hinner följa lagen.
Lagen om offentlig upphandling (LoU) grundar sig på en EU-lag. Den innebär att all skattefinansierad vård som produceras av privata företag eller av landstingsägda bolag skall upphandlas med anbudsförfarande. Alla inköp av sjukvårdstjänster måste annonseras ut, oavsett värde. Att teckna direktavtal (vårdöverenskommelser) med privata företag eller landstingsägda bolag är lagstridigt, och landstinget riskerar dryga skadestånd. Undantag är tillåtna endast vid akut behov under kort tid, då man inte hinner följa lagen.
Vid upphandling får tas vare sig lokala hänsyn eller hänsyn till goda erfarenheter av den tidigare leverantören. Förlängning av avtal får ske endast en gång, och då under förutsättning att avtalet innehåller en förlängningsklausul.
De landstingsägda verksamheter som ”knoppar av sig” (går över i privat drift) och tecknar direktavtal med landstinget kommer, när avtalet går ut, att utsättas för upphandling. De landstingsägda bolagen måste upphandla entreprenader. För större privata bolag kan upphandlingsförfarandet i vissa fall vara mer ekonomiskt fördelaktigt än att teckna direktvatal.
Upphandlingsförfarandet och avtalen blir mycket viktiga. Upphandlaren kan få skadestånd om avtalet inte uppfylls – men då måste varje detalj vara reglerad. Det räcker inte med svepande formulering som ”god vård” – man måste definiera vad god vård är.
Upphandlingar kan misslyckas, t.ex. om man inte hittar några intresserade köpare, kanske för att vinstmöjligheterna är så små. Anbuden kan också innebära högre kostnader än att driva verksamhet i egen regi. I dessa fall kan verksamheten återgå till egen regi.
4. Privat vs. offentlig sjukvård (texten från 2000)
Privat sjukvård skiljer sig från offentlig sjukvård i flera avseenden:
• När det gäller privat vård måste finansieringen (t.ex. skatter) täcka även vinster, marknadsföring, chefslöner, arvoden till styrelseledamöter, konsultarvoden, upphandlings- och uppföljningsadministration hos beställare och producent, samt avtals- och uppföljningsadministration hos producent och underentreprenörer.
• I privat verksamhet är ekonomin (vinsten) målet medan verksamheten är medlet. I offentlig verksamhet är verksamheten (sjukvården) målet och ekonomin är medlet. Det är ett aktiebolags skyldighet mot sina ägare att vara vinstdrivande. Vinstintresset kommer att påverka innehållet. Om t.ex. huvudsaklig prestationsersättning skulle gälla kommer prestationerna att öka oavsett om det innebär god vård eller ej.
• Offentlighetsprincipen, som i Sverige gäller all offentlig verksamhet utom det som är sekretessbelagt, gäller inte för privata företag. Diskussionerna inom bolagsstyrelsen kommer till stor del att vara hemligstämplade, även för de anställda. Sekretessen gäller även de personalrepresentanter som är medlemmar av styrelsen.
• Beställare och allmänhet har inte insyn i privata bolags ekonomi och revision, annat än om det regleras i avtalen. När det gäller landstingsägda bolag har landstingsfullmäktige insyn via lekmannarevisorer, och i den mån rapporterna inte är hemligstämplade av affärsmässiga skäl kan beställare och andra läsa dem.
Privat sjukvård skiljer sig från offentlig sjukvård i flera avseenden:
• När det gäller privat vård måste finansieringen (t.ex. skatter) täcka även vinster, marknadsföring, chefslöner, arvoden till styrelseledamöter, konsultarvoden, upphandlings- och uppföljningsadministration hos beställare och producent, samt avtals- och uppföljningsadministration hos producent och underentreprenörer.
• I privat verksamhet är ekonomin (vinsten) målet medan verksamheten är medlet. I offentlig verksamhet är verksamheten (sjukvården) målet och ekonomin är medlet. Det är ett aktiebolags skyldighet mot sina ägare att vara vinstdrivande. Vinstintresset kommer att påverka innehållet. Om t.ex. huvudsaklig prestationsersättning skulle gälla kommer prestationerna att öka oavsett om det innebär god vård eller ej.
• Offentlighetsprincipen, som i Sverige gäller all offentlig verksamhet utom det som är sekretessbelagt, gäller inte för privata företag. Diskussionerna inom bolagsstyrelsen kommer till stor del att vara hemligstämplade, även för de anställda. Sekretessen gäller även de personalrepresentanter som är medlemmar av styrelsen.
• Beställare och allmänhet har inte insyn i privata bolags ekonomi och revision, annat än om det regleras i avtalen. När det gäller landstingsägda bolag har landstingsfullmäktige insyn via lekmannarevisorer, och i den mån rapporterna inte är hemligstämplade av affärsmässiga skäl kan beställare och andra läsa dem.
----------------------------------------------------
Kommentar 16.10.2011
Om jag var ett privat företag skulle jag hellre teckna direktavtal än upphandla. Om en leverantör inte fungerar tillfredsställande skulle jag i första hand inleda diskussioner med företaget. Först om ingenting hände skulle jag se mig om och kanske upphandla.
Hur avtalen utformas, inklusive uppföljning, är av största vikt. Upphandlingsbyråkrati måste därför byggas upp både hos beställaren/upphandlaren och hos leverantören. Vad jag vet har ingen tittat på kostnaderna för själva upphandlingsförfarandet. Rimligen borde dock fler jobb skapats.
EU-lagen lär ge möjlighet till undantag för bland annat vård. Här, liksom i andra frågor, har de olika regeringarna valt att följa EU-lagens intention till punkt och pricka.
LÄS MER
Om LoU
Om LoU
Offentlig sektor köper för 820 miljarder Upphandling24 1.11.2011
Offentlig upphandling och konkurrens Konkurrensverket 2006
Konkurrensnytt 2/2003
Kritik om LoU
Professorn som vill skrota LoU Bofast 3.11.2011
Avskaffa lagen om offentlig upphandling Hamrin & Partners 29.8.2011
Är LoU förenlig med kommunallagen? Offentliga affärer 17.3.2011
Upphandlingslotteriet - ute eller inne? Sveriges Arkitekter juni-juli 2010
Forsatt översyn av LoU nödvändig Sveriges Offentliga Inköpare
Bofast Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan
Offentlig upphandling och konkurrens Konkurrensverket 2006
Konkurrensnytt 2/2003
Kritik om LoU
Professorn som vill skrota LoU Bofast 3.11.2011
Avskaffa lagen om offentlig upphandling Hamrin & Partners 29.8.2011
Är LoU förenlig med kommunallagen? Offentliga affärer 17.3.2011
Upphandlingslotteriet - ute eller inne? Sveriges Arkitekter juni-juli 2010
Forsatt översyn av LoU nödvändig Sveriges Offentliga Inköpare
Bofast Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan
Mina texter Mångfald i vårdens drift
1. Inledning 11.10.2011
2. Framtida driftsformer 11.10.2011
3. Upphandlingsregler (idag)
4. Privat vs. offentlig vård (idag)
5. Otrygg anställning 6.11.2011
6. Mer rörlighet, mindre samverkan 6.11.2011
7. Samhällsperspektivet 16.12.2011
8. Teoretisk möjlighet att välja 16.12.2011
9. Att utvecklas eller inte 16.12.2011
Länkat till intressant
4. Privat vs. offentlig vård (idag)
5. Otrygg anställning 6.11.2011
6. Mer rörlighet, mindre samverkan 6.11.2011
7. Samhällsperspektivet 16.12.2011
8. Teoretisk möjlighet att välja 16.12.2011
9. Att utvecklas eller inte 16.12.2011
Länkat till intressant
Hur ställer du dig till offentlig upphandling då det gäller direkt sammhällsviktiga funktioner som alltid måste fungera även under/i större olyckor och katastrofsituationer? T.ex. Ambulansutlarming och bedömning. Företaget Medhelp skall ta över den funktionen från SOS Alarm i Uppsala, Sörmlands och Västmanlands län och region Gotland. Se mina funderingar i http://gunnalindsblogg.blogspot.com/ under t.ex.
SvaraRadera"Fler problem när vården byter larmoperatör", "Skyll inte bara på SOS Alarm"
mm artiklar.
Ja du, det beror ju väldigt mycket på hur upphandlingen går till, dvs hur underlaget och uppföljningen utformas. Viktigt är att få med skyldighet att samarbeta med andra instanser, även att avsätta tid och resurser för gemensamma katastrof- och andra övningar. Vem leder arbetet? Vad har en myndighetsperson (kommunens katastrofledare eller liknande) att säga till om när det gäller en privat företagare? Vem är den privata företagaren underställd i en katastrof? Hur kvalitetssäkrar man??? Antagligen är det lättare att behålla allt i offentlig regi.
SvaraRadera