En diskussion om "glädjedödande förbud", dvs. begränsningar i individens frihet när det gäller tillgång till alkohol och möjlighet att röka var som helst, har uppstått i DN.
Frågan är vems frihet det gäller. Ska barnen har frihet att slippa alkoholpåverkade föräldrar? Eller att välja en rök- och fimpfri miljö? Ska jag ha friheten att slippa stökiga ungdomar på tunnelbanan sena lördagskvällar och känna mig trygg på gångvägen hem? Ska jag ha friheten att slippa se fimpar överallt?
Varje samhälle har sina regler om vad den enskilde får eller måste göra. Ett samhälle utan sådana regler fungerar inte. Vi måste helt enkelt ta hänsyn till vår omgivning och dess behov av skydd, och också till samhället som helhet. Följer vi inte reglerna drabbar vi andra människor och kanske tom. samhällets fortbestånd. Vi blir utstötta, eller oskadliggjorda genom fängelse.
Exempel på sådana regler i Sverige är trafiklagarna (högertrafik, bilbälte, hastighetsbegränsningar, rattnykterhet), regler om hur vi får bygga våra hus, arbetsmiljölagen, skollagarna (skolplikt, kursplaner etc), droglagstiftningen (narkotika, alkohol, tobak), läkemedelslagstiftningen etc.
Det är Maria Abrahamsson, riksdagsledamot (M) och Mattias Svensson, redaktör magasinet Neo, författare till ”Glädjedödarna – en bok om förmynderi” som återstartat debatten. Man förordar gårdsförsäljning av alkohol och fritt rökande utomhus. Peter Allebeck, alkoholforskare på Karolinska, bemöter dem.
Vinkonässörer brukar förespråka bevarande av Systembolagets försäljningsmonopol. Vi kan nu gå in i en enda affär med ett jätteutbud av bra och mycket bra viner - några dåliga finns inte. Samma sak torde gälla öl och starkare sorter. En livsmedelsaffär kan aldrig tillhandahålla ett sådant sortiment. Vill vi ha större valfrihet måste vi springa runt i olika affärer. Ju mindre ort man bor på, desto mindre har man att välja mellan - precis som när det gäller t.ex. grönsaker och färsk fisk. Störst valfrihet har vi med bibehållet systembolag.
Gårdsförsäljning innebär i förlängningen fri försäljning av alkohol i detaljhandeln, dvs. slut på systembolagets försäljningsmonopol - detta då vi är med i EU som inte gillar konkurrenshinder.
Försäljningsmonopolet är ett av de verktyg som används för att göra alkohol mer svårtillgänglig. Att vi använder dessa verktyg har också medfört att vi har lägre alkoholförbrukning i Sverige än i många andra EU-länder - även om konsumtionen gått upp i samband med tidigare liberaliseringar. Antalet alkoholskador i sjukvården har på motsvarande sätt ökat, men är fortfarande förhållandevis få.
Att alkohol är en farlig drog vet vi redan. Vi talar idag om riskbruk utan alkoholberoende, skilt från missbruk. Ungefär en miljon svenskar har en alkoholkonsumtion som kan vara skadlig. Riskbruk är vanligare än missbruk och utgör en viktig riskfaktor för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, skador, psykisk ohälsa mm. Skolelevers riskbruk ökar risken att bli utsatt för fysiskt eller sexuellt våld. Några av mina svåraste patienter (kvinnor i 40-årsåldern) hade vuxit upp med alkoholiserade fäder.
En persons alkoholbruk är inte något privat - det angår även omgivningen. Ofta behövs det inte mycket alkohol för att en person blir mer irritabel, får kortare stubin, blir påstridig, inte kan tolka signaler, förlorar en del av sitt omdöme. Det finns ju en anledning till att vi har i stort sett nolltolerans för alkohol hos bilförare.
Vart femte barn lever i hushåll där en vuxen har förhöjd konsumtion av alkohol, så kallat riskbruk. Barn till föräldrar med hög alkoholkonsumtion löper en ökad risk för egna problem. Även en mindre mängd alkohol, där man kanske inte alls anser sig vara påverkad, medför att man förändras i förhållande till barnet - och barn är mycket känsliga för hurdan föräldern är. Henry Bronett har skrivit fint om hur ett barn kan uppleva alkoholpåverkade vuxna. Tyvärr verkar det inte som om föräldrar förstått detta. Dagens föräldrar har levt barnlösa upp till medelåldern (35 år) och vant sig vid att bara behöva tänka på sig själva.
Alkohol är en av de livsstilsfaktorer som sjukvården ska lägga ner speciella resurser på, i syfte att minska sjukdomsbördan och på så sätt göra sjukvården mer kostnadseffektiv. Den främsta åtgärden när det gäller barnen är att söka minska "riskbruk" av alkohol bland vuxna.
Självklart borde både Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund, samt ett antal av specialitetsföreningarna, vara mycket mer aktiva när det gäller alkoholpolitiken!
LÄS MER
Drick inte alkohol när barnen är med Henry Bronett, Newsmill 5.11.2010
Föräldrar positiva till att dricka alkohol framför barn SvD 10.8.2012
Alkohol den farligaste drogen Läkartidningen 49/2010
40 % av skolelever riskbrukar alkohol Läkartidningen 34/2011
Primärvården möjlig instans för miljonen med skadligt drickande Läkartidningen
Vi måste slåss för att behålla systembolaget! Min blogg 18.6.2011
Vad är det för skillnad på riskbruk och missbruk? DN 7.12.2009
DEBATTARTIKLAR
Gårdsförsäljning av alkohol inte en fråga om privatmoral DN 2.8.2012
Förbudsvännerna saknar sinne för proportioner DN 6.8.2012
Håll Sverige fritt från moraliserande förbud DN 1.8.2012
Skräckpropaganda mot alkohol felaktigMattias Svensson , Aftonbladet 25.5.2012
HEMSIDOR
Barn i familjer med narkotika- och alkoholproblem Elevhälsan
Föräldrars alkoholvanor Vårdguiden
Riskbruk, missbruk, beroende - att vara som folk är mest Sahlgrenska universitetssjukhuset
Riskbruk Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsoguiden om alkohol
Fakta och forskning Systembolaget
Alkohollinjen Folkhälsoguiden
Alkoholhjälpen
Riskbruk.se Jämtlands län
http://intressant.se/intressant
Frågan är vems frihet det gäller. Ska barnen har frihet att slippa alkoholpåverkade föräldrar? Eller att välja en rök- och fimpfri miljö? Ska jag ha friheten att slippa stökiga ungdomar på tunnelbanan sena lördagskvällar och känna mig trygg på gångvägen hem? Ska jag ha friheten att slippa se fimpar överallt?
Exempel på sådana regler i Sverige är trafiklagarna (högertrafik, bilbälte, hastighetsbegränsningar, rattnykterhet), regler om hur vi får bygga våra hus, arbetsmiljölagen, skollagarna (skolplikt, kursplaner etc), droglagstiftningen (narkotika, alkohol, tobak), läkemedelslagstiftningen etc.
Det är Maria Abrahamsson, riksdagsledamot (M) och Mattias Svensson, redaktör magasinet Neo, författare till ”Glädjedödarna – en bok om förmynderi” som återstartat debatten. Man förordar gårdsförsäljning av alkohol och fritt rökande utomhus. Peter Allebeck, alkoholforskare på Karolinska, bemöter dem.
Vinkonässörer brukar förespråka bevarande av Systembolagets försäljningsmonopol. Vi kan nu gå in i en enda affär med ett jätteutbud av bra och mycket bra viner - några dåliga finns inte. Samma sak torde gälla öl och starkare sorter. En livsmedelsaffär kan aldrig tillhandahålla ett sådant sortiment. Vill vi ha större valfrihet måste vi springa runt i olika affärer. Ju mindre ort man bor på, desto mindre har man att välja mellan - precis som när det gäller t.ex. grönsaker och färsk fisk. Störst valfrihet har vi med bibehållet systembolag.
Gårdsförsäljning innebär i förlängningen fri försäljning av alkohol i detaljhandeln, dvs. slut på systembolagets försäljningsmonopol - detta då vi är med i EU som inte gillar konkurrenshinder.
Försäljningsmonopolet är ett av de verktyg som används för att göra alkohol mer svårtillgänglig. Att vi använder dessa verktyg har också medfört att vi har lägre alkoholförbrukning i Sverige än i många andra EU-länder - även om konsumtionen gått upp i samband med tidigare liberaliseringar. Antalet alkoholskador i sjukvården har på motsvarande sätt ökat, men är fortfarande förhållandevis få.
Att alkohol är en farlig drog vet vi redan. Vi talar idag om riskbruk utan alkoholberoende, skilt från missbruk. Ungefär en miljon svenskar har en alkoholkonsumtion som kan vara skadlig. Riskbruk är vanligare än missbruk och utgör en viktig riskfaktor för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, skador, psykisk ohälsa mm. Skolelevers riskbruk ökar risken att bli utsatt för fysiskt eller sexuellt våld. Några av mina svåraste patienter (kvinnor i 40-årsåldern) hade vuxit upp med alkoholiserade fäder.
En persons alkoholbruk är inte något privat - det angår även omgivningen. Ofta behövs det inte mycket alkohol för att en person blir mer irritabel, får kortare stubin, blir påstridig, inte kan tolka signaler, förlorar en del av sitt omdöme. Det finns ju en anledning till att vi har i stort sett nolltolerans för alkohol hos bilförare.
Vart femte barn lever i hushåll där en vuxen har förhöjd konsumtion av alkohol, så kallat riskbruk. Barn till föräldrar med hög alkoholkonsumtion löper en ökad risk för egna problem. Även en mindre mängd alkohol, där man kanske inte alls anser sig vara påverkad, medför att man förändras i förhållande till barnet - och barn är mycket känsliga för hurdan föräldern är. Henry Bronett har skrivit fint om hur ett barn kan uppleva alkoholpåverkade vuxna. Tyvärr verkar det inte som om föräldrar förstått detta. Dagens föräldrar har levt barnlösa upp till medelåldern (35 år) och vant sig vid att bara behöva tänka på sig själva.
Alkohol är en av de livsstilsfaktorer som sjukvården ska lägga ner speciella resurser på, i syfte att minska sjukdomsbördan och på så sätt göra sjukvården mer kostnadseffektiv. Den främsta åtgärden när det gäller barnen är att söka minska "riskbruk" av alkohol bland vuxna.
Självklart borde både Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund, samt ett antal av specialitetsföreningarna, vara mycket mer aktiva när det gäller alkoholpolitiken!
LÄS MER
Drick inte alkohol när barnen är med Henry Bronett, Newsmill 5.11.2010
Föräldrar positiva till att dricka alkohol framför barn SvD 10.8.2012
Alkohol den farligaste drogen Läkartidningen 49/2010
40 % av skolelever riskbrukar alkohol Läkartidningen 34/2011
Primärvården möjlig instans för miljonen med skadligt drickande Läkartidningen
Vi måste slåss för att behålla systembolaget! Min blogg 18.6.2011
Vad är det för skillnad på riskbruk och missbruk? DN 7.12.2009
DEBATTARTIKLAR
Gårdsförsäljning av alkohol inte en fråga om privatmoral DN 2.8.2012
Förbudsvännerna saknar sinne för proportioner DN 6.8.2012
Håll Sverige fritt från moraliserande förbud DN 1.8.2012
Skräckpropaganda mot alkohol felaktig
HEMSIDOR
Barn i familjer med narkotika- och alkoholproblem Elevhälsan
Föräldrars alkoholvanor Vårdguiden
Riskbruk, missbruk, beroende - att vara som folk är mest Sahlgrenska universitetssjukhuset
Riskbruk Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsoguiden om alkohol
Fakta och forskning Systembolaget
Alkohollinjen Folkhälsoguiden
Alkoholhjälpen
Riskbruk.se Jämtlands län
http://intressant.se/intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar