Näringslivet tär på vår välfärd

Den övergripande diskussionen saknas: Hur ska vi effektivast använda våra skattepengar för att få långsiktig nytta av dem, även när vi gamla blir allt fler och ekonomin blir allt sämre?
Om man är offentligt anställd är man tärande för samhället. Om man gör samma jobb men är anställd i privat företag så är man närande. Det var dåvarande ekonomiprofessorn vid Lunds universitet Bo Södersten som myntade detta begrepp i en debattartikel i DN i början av 90-talet*. Han var ursprungligen vänstersinnad, men gled sedan över åt marknadsliberalismen. Han menade att det går åt två närande arbetare för att bekosta en tärande. Tyvärr skilde han inte på skattefinansierad och icke skattefinansierad.

Själv räknade jag ut, med ledning av Söderstens siffror, att ungefär 45 % av Sveriges befolkning var lönearbetare. Övriga var barn, elever och studenter, pensionärer av olika slag, hemmafruar och arbetslösa. Ungefär 2,5 % av befolkningen var sysselsatta i produktion av vår näring, dvs i jordbruket. Cirka 10 % arbetade i tillverkningsindustrin. Övriga, dvs ca 32 %, arbetade inom privat och offentlig tjänstesektor.

Lennart Karlsson har f.ö. skrivit ett intressant inlägg om socialfallets stöd till näringslivet.

Professor Gunnar Adler-Karlsson är en annan ekonom, numera bosatt på Capri där driver ett utbildningsinstitut. Han talar i stället om bärkraft, dvs. naturens och jordens förmåga, och den tärkraft som människan utövar. Antalet tärande människor får inte överstiga bärkraften hos jorden.

I dagens DN hittar jag artiklar på löpande band som belyser svårigheten att bedriva offentlig verksamhet i privat regi. Det får gå mycket långt innan myndigheten vågar ta risken att hamna i en utdragen rättsprocess för att man säger upp ett kontrakt när leverantören inte fyllt sina skyldigheter. Ju sämre kvaliteten är på själva upphandlingen, desto större risk att det går snett när företagen vill maximera sina vinster.

Däremot, om verksamheten behålls i offentlig drift, kan man snabbt byta ut ledning, skjuta till mer pengar mm. Dessa möjligheter har även de privata företagen, men de tycks inte så benägna att använda sig av dem.

Observera att det var (s) som genomdrev att vi skulle gå med i EU och därför var tvungna att anta en lag om offentlig upphandling (fast man hade kunna undanta sjukvård, omsorg och skolor om man velat). (s) har också varit med om inledningen till utförsäljningar och privatiseringar, även om takten ökat starkt sedan (m) kom till makten. (Övriga allianspartier har inte mycket att säga till om.)

DN idag:
Hundratals skattemiljarder omsätts utan granskning 
Nu vill politikerna slänga ut Carema från Koppargården 
Svårt sjuka drabbas hårt när Swedavia prioriterar affärsflyget  

-----------------

*Jag hittade en text av Håkan Lanshammar som skulle kunna vara den text jag själv skrev för landstingets administrationstidning:

"Till de närande räknade han människor som arbetar i privatindustrin, medan alla andra är tärande. Till den senare gruppen hör alltså, förutom barn, pensionärer, studernade, arbetslösa mm, också alla offentliganställda. Att arbeta vid ett universitet eller inom sjukvården är alltså, enligt den definitionen, att vara tärande. Det är förstås riktigt i ett mycket snävt perspektiv, eftrersom det är inom industrin de produkter och tjänster skapas som på olika sätt, genom skatter, transfereringar, avgifter osv, skapar resurser för att finansiera all övrig verksamhet i samhället. Däremot bortser det resonemanget från det faktum att industrin inte kan fungera i ett vakuum. Utbildning, sjukvård och olika sorters infrastruktur är helt nödvändigt för att industrin ska fungera. Sen är det en annan sak att det finns många skilda uppfattningar om vilken omfattning och inriktning den ”tärande” delen av verksamheten ska ha."

LÄS
Japans befolkningspolitik som globalt föredöme - annars går människan under  Reaktion.nu 9.12.2010
Socialfallen är inga tärande människor  Lennart Karlsson, Sourze 23.2.2010
Verksamheten vid IT gemensamt  Håkan Lanshammar, Uppsala universitet 3.9.2003
Filosofisk park samlar västerländska giganter  DN 25.8.2002
En uppblåst bakteries memoarer  Bok av Gunnar Adler-Karlsson
Grovt övertramp  Peter Antman: De galna åren - politisk journalistik 1990-1995. Ursprungligen publicerad i DN 21.1.1993
Peter Andersson 26.10.2011 
Högbergs tankar 26.10.2011
Marios blogg 26.10.2011

MINA BLOGGAR
Privatisering

Länkat till intressant