Komplementär medicin, mässlingsvaccination och skattefinansiering

I min blogg på Dagens Medicin 2009 "Ayurvedisk medicin - har den något att tillföra oss?" avslutar jag med dessa ord:

"Frågan är om det finns delar av den komplementära medicinen som borde integreras i vår västerländska medicin för att stärka patienternas upplevelse av hälsa, oavsett om de är sjuka eller ej. Ska det offentliga i så fall betala metoder som inte är evidensbaserade?"

Min medbloggare i Dagens Medicin, Mats Reimer, har alltid gått till strid mot ovetenskaplig "medicin". I DN Debatt 7.6.2011 "Landstingsstödd klinik ger farliga råd om mässlingen" citerar han Vidarklinikens material "Vård och behandling av mässling". Vidarklinikens vårdcentraler och barnavårdscentraler är finansierade av landstingsskatten.

Beror bidöden på "modern" biodling?

I min blogg december 2010 i Dagens Medicin skrev jag om bidöden och människors hälsa:

"Just det, du läste rätt – det handlar om att våra bin, de som gör honung, dör en för tidig död och/eller inte kan reproducera sig. Tidigare hörde vi talas om det från USA, där det blivit en ny business att köra omkring bikupor till lantbrukarna för pollinering. Vi har också sett bilder från Kina, där unga kvinnor sitter i äppelträden och pollinerar blommorna för hand. Nu har bidöden tydligen kommit till Europa. EU-kommissionären för hälso- och konsumentfrågor har lovat att stoppa den."

Vi kan spara mycket mer energi!

Kommentar 8.6.2011: Med morgontidningen följde en 16-sidig bilaga som bara handlade om energibesparing. EU har regelverk som ålägger alla medlemsländer energieffektiviseringsåtgärder. Det måste väl finnas något förnuftigt i detta, även för kärnkraftsvänner?

Min artikel i Läkare för Miljön "Ska LfM uttala sig mot kärnkraften?" har kommenterats av ett antal kärnkraftsförespråkare. De efterlyser bl.a. jämförelse med andra energislags miljöeffekter.

Det intressanta är att ingen av dem berör det enda långsiktigt hållbara alternativet: kraftigt minskad energianvändning.

GMO-tekniken farligare och dyrare än Fagerström vill hävda

LÄS OCKSÅ: Genmodifiering leder till mer besprutning Läkare för Miljön 23.10.2012.

I en debattartikel i DN 29.5.2011 hävdar Torbjörn Fagerström, senior advisor och tidigare prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), att GMO-tekniken är "en framtidsinriktad, lönsam, miljövänlig teknik för växtförädling som enligt vetenskapen är ofarlig bortom allt rimligt tvivel". Han talar om "en totalkrock mellan vetenskap och politik, mellan beprövad erfarenhet och folklig opinion, mellan tillit och misstänksamhet." Fagerström anser att vi i Sverige ska övergå till herbicidtolerant raps och sockerbeta, förutom potatis som är motståndskraftig mot en svampsjukdom.

När Fagerström beskriver vetenskap och beprövad erfarenhet utelämnar han en hel del vetenskap och beprövad erfarenhet. Han nämner inte att grundvatten förorenas av bekämpningsmedel inte bara i fattiga länder utan också i Danmark och Sverige. Han tar inte in miljö- och hälsokostnader för detta i sina beräkningar.

Kan vi minska sjukvårdsbehovet?

Om människor får stöd i att tänka igenom hur de vill ha sin sista tid, och om detta leder till att många väljer att avstå från avancerad behandling när de nått hög ålder, så bör det innebära att sjukvårdens resurser kan ägnas mer angelägna behov.

Läkarbristen i Sverige accellererar - något som varit förutsett länge. Själv tror jag att jag har hört om läkarbristen sedan jag satte min första fot på Serafen 1963. Förutom 1-2 år runt 90-talskrisen har det alltid saknats många allmänmedicinare i primärvården. Sjuksköterskor har det också så gott som alltid varit brist på. Och inte blir det bättre framöver.

Vad ska vi fråga patienterna om?

Intressanta artiklar om vad vi ska fråga patienterna och varför har förekommit i DN, och debatten är alltid hög på allmänläkarnas debattlista Ordbyte. Nu har tillkommit frågan vem som ska veta vad.

År 1997 fick jag ett uppdrag som "folkhälsoläkare" i Nackas primävård. Tillsammans med en distriktssköterska skulle jag utveckla det förebyggande arbetet i Nacka. På den tiden tänkte man i allmänet på screening och i tunnlar: hjärt-kärlsjukdomar, eller diabetes, eller ryggont, eller skador, eller ...

Oklar långtidsdödlighet av Bhopal- och Tjernobylkatastroferna

En diskussion om antalet döda i Tjernobylolyckan 1986 har brutit ut i min mail.

Det brukar vara ganska lätt att uppskatta den akuta dödligheten efter en katastrof. Men det är betydligt svårare att bedöma dödligheten på längre sikt - allra helst på så lång tid som det tar att utveckla cancer.