söndag 17 april 2011

Minst (sex) åtta kärnkraftshaverier

Idag har vi minst sex åtta havererade kärnkraftanläggningar på vår jord. Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima finns i allas  minne. Men bortglömda är olyckorna i Mayak, Idaho och Leningrad (St Petersburg). Kanske finns det fler - informationsflödet från vissa delar av jorden är inte alltid så öppet. Läs mer nedan! Uppdaterat med de två Tokaimura-olyckorna 1.6.2019.

Ett antal kärnkraftverk har haft lyckan att undslippa haveri. Vi har ingen aning om hur många nästan-händelser som inträffat. Att det hänt i bl.a. Forsmark vet vi mycket väl. Mindre känt är vad som 1969 hände i Ågesta, strax söder om Stockholm, och 1978 i Oskarshamn.

De sammanlagda svårigheterna med kärnkraften har jag beskrivit här.
Tage Danielssons sannolikhetskalkyl finns här.

Från Wikipedia hämtar jag följande texter som jag delvis är medskyldig till:

Mayak 1957
Mayak, i staden Ozorsk i södra Ural, Sovjetunionen, producerade plutonium för kärnvapen. Den 29 september 1957 var det problem med kylsystemet i en av tankarna. Detta ledde till en explosion. 20 millioner curie radioaktivitet spreds i en 35 mil lång plym, över ett 23 000 kvadratkilometerstort område. Läs mer i Läkare för Miljön.

Idaho 1961 
En militär testreaktor i Idaho National Laboratory, USA, började skena den 3 januari. De tre operatörerna omkom snabbt av skador från explosionen.

Leningrad, Sovjetunionen 1975
En partiell härdsmälta i den första av reaktorerna i kärnkraftsverket utanför Leningrad (St Petersburg). Det radioaktiva utsläppet uppges till 1 MCi. Det är oklart över hur stor yta det spred sig. Läs mer i engelska Wikipedia.

Harrisburg, USA 1979
Reaktor nr 2 vid Three Mile Island Nuclear Generating Station nära Harrisburg, USA, var hotande nära en total härdsmälta den 28 mars 1979. Man lyckades i sista stund återta styrningen av reaktorn. Då stationen liksom de flesta andra reaktorer har en gastät inneslutningsbyggnad så släpptes mycket lite radioaktivitet ut till omgivningen.

Tjernobyl, Sovjetunionen 1986
Den allvarligaste kärnkraftsolyckan var den i Tjernobyl i nuvarande Ukraina 1986. Man skulle testa systemet men drog ut styrstavarna för långt. Reaktorn skenad, värmeutvecklingen blev enorm och orsakade en ångexplosion. Därpå följde troligen en vätgasexplosion som skadade inneslutningen av reaktorn. En härdsmälta blev nästa steg. Grafiten som användes som moderator började brinna vilket gjorde att en stor mängd radioaktivt stoft släpptes ut. WHO uppskattar att utsläppen orsakade 5 000 fall av cancer i sköldkörteln hos barn och unga och att 5 000 fler personer kommer att dö i cancer. 134 personer dog av strålsjuka. Många fick psykologiska effekter. Andra förväntade effekter är ökning av grå starr (katarakt) och en ökad risk för död i kardio-vaskulära sjukdomar.

Tokaimura, Japan 1997
Japan. En liten explosion som krossade fönsterrutor så röken kunde komma ut. 37 arbetare utsattes för strålning. Förhöjda cesiumhalter uppmättes en vecka senare, 4 mil från kraftverket. Läs mer i engelska Wikipedia.

Tokaimura, Japan 1999 
Tre arbetare gjorde i ordning en laddning kärnbränsle. Blandningen innehöll 16 kilo uran när den maximala mängden var 2,4 kilo. Bränslet nådde kritisk massa och började reagera. En blå blixt uppstod. En arbetare, som satt fyra meter från bränsleblandningen, bestrålades med 17 Sieverts, 340 gånger maxgränsen per år, under några ögonblick. Hans kropp föll sönder då DNA blivit förstört, och han dog efter 83 dagar. Ytterligare en av de tre arbetarna avled senare. Olyckan berodde på den mänskliga faktorn då man slarvat med säkerheten i syfte att öka produktionen. Arbetarna saknade tillräcklig kompetens och sex personer dömdes senare för att ha orsakat olyckan. Läs mer i engelska Wikipedia

Fukushima, Japan 2011
Kärnkraftverket i Fukushima, Japan, drabbades av elavbrott den 11 mars 2011. Orsaken var en (enligt vissa uppgifter) 23 meter hög tsunamivåg som i sin tur orsakades av en mycket kraftig jordbävning. I skrivande stund (17 april) är det fortfarande oklart vilka följderna blir då man ännu ej lyckats bemästra situaitonen helt. Olyckan är dock uppgraderad till 7.

Skrivet på annan plats 
Ska LfM uttala sig mot kärnkraft? 
Mayak 1957 första kärnkraftsolyckan
Leningrad 1957 - kärnkraftsolycka nr 2?
Riskbedömning är en politisk fråga  Norrbottenskuriren 17.4.2011
Reportage om Tjernobyl i DN 17.4.2011
Kärnkraft omprövas i Japan  SvD 15.4.2011
Prat ersätter inte kärnkraft  GP 10.4.2011
Minst två kärnreaktorer kan stängas av utan problem  DN 8.4.2011
Veteran berättar om kärnkraftstillbud i Oskarshamn  Nyheterna.net 25.3.2011
Härdsmältan var nära 2006  Om Forsmark Ny teknik 23.3.2011
Områdeshistorik  Vi i Larsboda 3.6.2009 Om Ågestahaveriet
The battle of Chernobyl (2008)  Reportage på Youtube
Tjernobyl saknar fortfarande skydd  Ny teknik 20.4.2011
Sveriges krav: ha dubbel säkerhet  Ny teknik 23.3.2011
Marianne Stieger: En strålande framtid  Förbannad pacifist 21.4.2011
Hur säker är kärnkraften?  DN 12.5.2010
Så tycker svenskarna om kärnkraften  Här finns en samling artiklar om olika aspekter på kärnkraft och energi i DN maj-juni 2010
Bygg bort riskerna  DN 27.4.2011  Hans Bergström, signerad ledare
10 år efter kärnkraftolyckan i Tjernobyl  Statens strålskyddsinstitut 1996
Döda efter Tjernobyl 30.4.2011 Om Martin Tondels avhandling
Hur många döda efter Tjernobyl?  Forskarbloggen SLU 6.5.2011
Hur många döda av Tjernobyl?  Västerbottens-Kuriren 9.4.2011

Jag har skrivit här
Ryssland bevakar min blogg  25.3.2011
Kärnkraft, energi och ekonomi  18.3.2011
Pompeji och slutförvaring av kärnkraftsavfallet  9.2.2011

Plingat på intressant.

10 kommentarer:

  1. Påpekanden:

    De tre operatörerna omkom snabbt på grund av strålskador.

    Nej, i SL-1 olyckan dog alla av skador från explosionen.

    Den allvarligaste kärnkraftsolyckan var den i Tjernobyl i nuvarande Ukraina 1986. På grund av ett flertal faktorer havererade reaktor fyra då ett speciellt test skulle utföras, vilket resulterade i en härdsmälta vilket i sin tur ledde till en ångexplosion som skadade inneslutningen av reaktorn.

    Nej, reaktorn skenade (en så kallad kriticitetsolycka), vilket orsakade enorm värmeutveckling (10-100 gånger över design), vilket orsakade en ångexplosion, sedan nästan direkt en misstänkt vätgasexplosion, som slet sönder reaktorn inifrån. Bränslet smälte sedan, ja, men då hade explosionerna redan inträffat.

    Tage Danielsson är rolig, ja, men monologen brister i det att den misstolkar hur kärnkraftssäkerhet fungerar.

    SvaraRadera
  2. Tack för rättelser! Jag ändrar genast.

    Tyvärr verkar det som om kärnkraftssäkerhet kräver mer än vad den mänskliga hjärnan kan prestera, och att naturen håller sig inom striktare ramar. Men våra hjärnor kanske blir allt dummare av alla kemikalier vi får i oss? Och naturen kanske blir besvärligare på grund av klimatförändringar som redan är på väg?

    SvaraRadera
  3. Tja, det är ju just dessa naturens ramar som gör att vi faktiskt kan ha kärnkraft, för det finns en hård, absolut, okränkbar gräns som naturen sätter upp åt oss, som inte ens den mest förvirrade människa kan bryta: naturlagarna. ;)

    SvaraRadera
  4. De tre första av de fyra systemvillkoren, eller principerna för hållbarhet, är baserade på naturvetenskap. Det fjärde på social-ekonomisk vetenskap. I inlägget "Kärnkraft, energi och ekonomi" 18.3 beskriver jag hur kärnkraften bryter mot systemvillkoren. Jag anser alltså att kärnkraften definitivt bryter mot de gränser som naturen sätter upp åt oss och som borde vara okränkbara. Läs också på om "Planet Boundaries".

    Länk till kärnkraftsbloggen http://ingrideckerman.blogspot.com/2011/03/karnkraft-energi-och-ekonomi.html#more

    Länkar till Planet Boundaries hittar du här http://www.lakareformiljon.org/index.php?option=com_content&view=section&id=2&Itemid=3

    SvaraRadera
  5. Förlåt... men för det första är den definitionen av "Hållbar Utveckling" Det Naturliga Stegets eget lilla ihopkok som inte har något erkännande i det stora hela.

    Den definition av Hållbar Utveckling som vi har i svensk grundlag (regeringsformen, 2§, 3 stycket) är FNs definition som finns att läsa i Brundtlandkommissionens rapport, "Our Common Future".

    För det andra... med tanke på de mängder resurser som andra kraftkällor använder är kärnkraft den kraftkälla som bäst och FNs definition av Hållbar Utveckling. Kolla exempelvis på materialåtgången av mineraler.

    Det intressant är ju förstås när man tittar på den materialåtgången och applicerar DNS definition på det hela. Vad säger du själv om du använder DNSs defintition på alla kraftkällor efter att ha sett de ovanstående siffrorna?

    SvaraRadera
  6. Ur Brundtland-rapporten: "Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs." Alltså ska vi inte förorena luft, grundvatten, vatten, mark med vare sig radioaktivitet eller giftiga ämnen. Tyvärr gör vi det med kärnkraften.

    Beträffande materialåtgången skulle jag vilja veta hur man räknat. Är det från början till slut, eller bara när man bygger en anläggning?

    En skillnad beträffande järnet till vindkraft resp kärnkraft är att det senare bara räcker ca 30 år och därefter ej kan återanvändas. Järnet i vindkraftverk har troligen längre livslängd och kan återanvändas.

    Den enda framkomliga och uthålliga vägen är att minska vår energianvändning kraftigt. Det sker genom att effektivisera, men framför allt genom att lägga om samhällsbygget så att vi konsumerar mindre, återanvänder mer etc. Om viljan fanns skulle vi kunna bygga upp ett bra och människovänligt samhälle som använder kanske en tredjedel av dagens energi!

    SvaraRadera
  7. Hejsan vänligaste Ingrid här får du texten som jag och några arbetskamrater forskat fram och adressen till den, om du önskar att kommentera med ett inlägg...

    AtomEnergi 100% förnyelsebar.

    Den elproduktion som de så kallade förnybara energikällorna generera kommer inte under en mycket lång tid framöver att kunna tillföra elen som svensk industri behöver, bara till en väldigt liten del.

    Miljörörelsens har tyvärr många naiva människor i Sverige, som vill göra väl i världen, gått på den lögn som miljörörelsen har matat dem med. Det är samma lögn som gav oss folkmord i Indien, Afrika och även i Europa under nazismen. Detta är ingen överdrift. Till exempel var rasbiologin på 1920- och 1930-talen lika "vetenskaplig" och populär som klimatförändringshysterin är i dag. Men kan du dra slutsatserna av den miljöideologi som sprids i dag, utifrån vad du vet om konsekvenserna av tidigare påhitt? Många tyskar sade under Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget att "de inte visste" att det som de trodde på skulle leda till folkmord! Läkarna och vakterna i Auschwitz sade: "Vi gjorde bara vårt jobb!"


    Den gamla historien om Prometheus.

    Prometheus skriven av Aischylos, är väldigt viktig för dagens situation. Man ville inte att folket skulle ha kunskapen om elden för att de skulle vara beroende och inte självständiga. Elden, som Prometheus tog från de olympiska gudarna och gav till människorna, representerar kunskap: Att bygga hus, odla mat, sy kläder och använda astronomi för att navigera. Idag innebär det att människor runtom i världen ska få använda modern teknologi, som t.ex. kärnkraft, för att genom vetenskaplig och teknologisk utveckling höja sin levnadsstandard och utveckla sina länder.

    Camilo Gonzalez

    SvaraRadera
  8. Hej Camilo!
    Nej, kärnkraften är inte 100% förnybar. Den kräver att vi gräver upp uran från berggrunden i mycket snabbare takt än vad det läggs ner. Som med all annan gruvdrift tar vi först det som är lätt att komma åt. Sedan blir det svårare och svårare, mer och mer energi krävs.

    Det enda förnybara är solen - åtminstone för väldigt lång tid framåt. Växter drivs av solen, djur och människor äter växterna. Vi människor drivs alltså ytterst av solen. Den ger oss mängder med energi som vi inte kan ta tillvara - än. Kanske så småningom - men när?

    Ska vi vara utan fossila bränslen och utan uranbränsle så måste vi antagligen klara oss på ca 10% av vad vi (i rika världen) gör av med idag. Det blir ett helt annat samhälle. Kanske kan vi tack vare modern teknologi ändå klara detta med hygglig livskvalitet. Bl.a. handlar det om ett nytt ekonomiskt system som inte bygger på dagens konsumism.

    Hur kommer dina barn (jag har inga barnbarn) att se på oss om 40-50 år? "De sa att de inte visste"? Vi vill ju gärna förneka det som är jobbigt och otrevligt. Du kan hitta diskussion i bloggen om "förnekelserörelsen".

    Elden, kunskapen ska vi använda till sådant som leder samhället framåt, i samklang med den soldrivna natur som vi är helt och hållet beroende av. Dör naturen/miljön så dör även människan.

    SvaraRadera
  9. Quentin Sarstedt8 juni 2011 kl. 17:36

    Att tro att man skulle kunna vidmakthålla den levnadsstandard vi har idag med en stor minskning av energiuttaget är en myt. Jag tycker det tyder på en bristande förståelse för människors levnadsvillkor och hälsa. Den här 1700-talsromantiken som florerar i miljökretsar är bara obehaglig.

    När människor som du börjar prata om "ett annat ekonomiskt system" så handlar det oftast om "ett annat politiskt system". I regel om ett system där vanliga människor inte längre ska behöva tillfrågas. Detta ser vi exempel på nu när den tyska regeringens vetenskaplige rådgivare säger att eftersom klimatkatastrofen är nära förestående och man har misslyckats att övertyga vanligt folk om att de måste lida så vill han offra demokratin.

    Man hör trampet...

    SvaraRadera
  10. Jag håller fullständigt med om att det är en mycket svår konflikt - hur genomdriver man stora förändringar utan att ge avkall på demokratin? Många säger att vi måste minska barnafödandet. Men globalt ligger vi på 2,8 barn per kvinna. Kina med enbarnspolitik ligger på ca 1,5 och har ännu inte slutat öka sin befolkning. Vill vi ha en global ettbarnspolitik? Kan den demokrati över huvud taget genomföra en sådan sak? Vilket pris är vi beredda att betala?

    Du berör något helt annat. Måste en demokratisk värld använda sig av aktier, virtuella papper, bankväsende etc etc? Måste en demokratisk värld finna sig i hög- och lågkonjunkturer, ekonomiska kriser etc? Eller finns det något bättre ekonomiskt system som kanske tom är mer demokratiskt än dagens? Jag har inte svaret - jag ställer en fråga.

    SvaraRadera