Alla som jobbat inom sjukvården visste det. De som jobbat inom arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst visste det också. Det fanns fler som visste. Ändå fick regeringen igenom sin vansinniga lag som utförsäkrar människor med en komplicerad symtombild, till en verklighet där inte ens fullt friska ungdomar får arbete.
torsdag 3 mars 2011
Bard om demokratiarbetet
Bard är en mycket duktig cyniker. Nu har han gjort en bild om demokratiarbetet.
Titta på bilden i DN.
Läs också
Är tiden ute för demokratin? DN 19.4.2011
Titta på bilden i DN.
Läs också
Är tiden ute för demokratin? DN 19.4.2011
tisdag 1 mars 2011
Världsbanken, energi och fattigdomsbekämpning
För någon tid sedan skrev jag en blogg om behovet av energi till fattiga länder. Jag poängterade att den måste vara förnyelsebar, gärna lågteknologisk.
Från Forum Syd dyker det ner ett brev från bl.a. Diakonia, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen. Det är ställt till Anna Brandt, exekutivdirektör vid den nordisk-baltiska valkretsen i Världsbanken.
I brevet citerar man Europaparlamentet, som "beklagar att Världsbanken i första hand stöder en storskalig och exportorienterad energimodell i stället för småskaliga decentraliserade energiprojekt som ofta är mer lämpliga och effektiva när det gäller att tillgodose grundläggande behov i landsbygdsområden. Man anser att det är "förnyelsebara, decentraliserade och effektiva energilösningar" som ska prioriteras.
Tja, jag uttryckte det inte riktigt så - men det var ju så jag menade. En mångfald av olika lösningar måste tas fram, så att man lokalt kan välja sådana lösningar som just där är de bästa.
Att låsa fast fattiga länder i skulder för stora vattenkraftverk och kanske kärnkraftverk är inte att hjälpa, det är att stjälpa.
Fast det är klart, kortsiktigt får vi här i rika länderna kanske en viss vinst av de stora projekten. I alla fall företagen. Det är inte säkert att det gäller "de små människorna".
Långsiktigt finns det en risk att skulderna aldrig kan återbetalas. Blir det ny finansoro då? Eller ligger den risken inbakad i nuvarande förväntade fluktuationer i världsekonomin?
Från Forum Syd dyker det ner ett brev från bl.a. Diakonia, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen. Det är ställt till Anna Brandt, exekutivdirektör vid den nordisk-baltiska valkretsen i Världsbanken.
I brevet citerar man Europaparlamentet, som "beklagar att Världsbanken i första hand stöder en storskalig och exportorienterad energimodell i stället för småskaliga decentraliserade energiprojekt som ofta är mer lämpliga och effektiva när det gäller att tillgodose grundläggande behov i landsbygdsområden. Man anser att det är "förnyelsebara, decentraliserade och effektiva energilösningar" som ska prioriteras.
Tja, jag uttryckte det inte riktigt så - men det var ju så jag menade. En mångfald av olika lösningar måste tas fram, så att man lokalt kan välja sådana lösningar som just där är de bästa.
Att låsa fast fattiga länder i skulder för stora vattenkraftverk och kanske kärnkraftverk är inte att hjälpa, det är att stjälpa.
Fast det är klart, kortsiktigt får vi här i rika länderna kanske en viss vinst av de stora projekten. I alla fall företagen. Det är inte säkert att det gäller "de små människorna".
Långsiktigt finns det en risk att skulderna aldrig kan återbetalas. Blir det ny finansoro då? Eller ligger den risken inbakad i nuvarande förväntade fluktuationer i världsekonomin?
torsdag 24 februari 2011
Oljan, finansen och klimatet
I ett antal artiklar senaste veckan har DN belyst de tänkbara följderna av vad som händer i Nordafrika.
Det intressanta är dels vilka frågor som inte diskuteras, dels att man inte med ett ord antyder att dessa följdverkningar ändå kommer att inträffa, förr eller senare.
Den 22.2 skriver man om hur händelserna i Libyen ökar risken för höjda oljepriser.
Samma dag skriver man om risken för höjda bensinpriser. Det är ju en självklarhet att man måste räkna med höjda bensinpriser om råoljepriset stiger!
Den 24.2 skriver man om risken för en ny finanskris. Även det är en självklarhet.
Det intressanta är dels vilka frågor som inte diskuteras, dels att man inte med ett ord antyder att dessa följdverkningar ändå kommer att inträffa, förr eller senare.
Den 22.2 skriver man om hur händelserna i Libyen ökar risken för höjda oljepriser.
Samma dag skriver man om risken för höjda bensinpriser. Det är ju en självklarhet att man måste räkna med höjda bensinpriser om råoljepriset stiger!
Den 24.2 skriver man om risken för en ny finanskris. Även det är en självklarhet.
lördag 19 februari 2011
Energi och hälsa i de fattigaste länderna
En stor del av ”den fattigaste miljarden”, som Hans Rosling uttrycker det, bor i Afrika söder om Sahara. Här föds 4-8 barn per kvinna mot drygt 2 som är det globala genomsnittet. Här är medellivslängden som lägst, bland annat på grund av aids.
Det är svårt att se hur hälsan i dessa de fattigaste av våra länder ska kunna förbättras utan ökad tillgång på energi. För att kunna läsa läxor behöver man ljus – en lampa i varje rum är inte ohemult. För att kunna laga mat måste man ha bränsle. Det är inte ohemult att slippa tillbringa många timmar varje dag med att samla ved utan i stället få tid för läxläsning och att slippa bli utsatt för mer eller mindre giftig rök. Energi behövs i jordbruket, till bevattning, transporter mm, för att frigöra tid för studier mm. Energi behövs för kommunikation: mobiltelefon, dator, radio, TV, skolböcker, tidningar. Energi behövs för att transportera grödor till marknaden, födande kvinnor till förlossningskliniken och vaccin till byarna. Energi behövs för att driva förlossningskliniken och sjukhuset och för att framställa vaccin och läkemedel.
tisdag 15 februari 2011
Vilken pension får mina söner?
Jag har turen att få nästan hela min pension efter det gamla ATP-systemet - ett system som inte var hållbart i längden och behövde reformeras. Mina söner som är i 40-årsåldern får pensionen efter det nya systemet. Enligt Peter Malmqvist i DN debatt 14.2.2011 riskerar de att förlora 50-60 procent av pensionskapitalet, beroende på hur börsen ser ut det år de går i pension.
När det nya systemet infördes uppmanades svenska folket att utnyttja sin valfrihet och välja fonder. En stor del tyckte inte det var roligt och stannade kvar inom de statliga AP-fonderna. Det gick mycket bra för dem tills AP-fonderna tvingades ta större risker. Men även de som en gång valt var tröga i att ompröva och flytta sina sparanden mellan fonderna. Det var svårt att sätta sig in i systemet, som kräver att man ständigt håller sig uppdaterad. Man prioriterade helt enkelt inte denna tid.
När det nya systemet infördes uppmanades svenska folket att utnyttja sin valfrihet och välja fonder. En stor del tyckte inte det var roligt och stannade kvar inom de statliga AP-fonderna. Det gick mycket bra för dem tills AP-fonderna tvingades ta större risker. Men även de som en gång valt var tröga i att ompröva och flytta sina sparanden mellan fonderna. Det var svårt att sätta sig in i systemet, som kräver att man ständigt håller sig uppdaterad. Man prioriterade helt enkelt inte denna tid.
fredag 11 februari 2011
Vad är god vård?
Uppdaterad 16.5.2011 med nya länkar.
Ibland blir jag förvånad när jag läser Dagens Medicin, Läkartidningen eller andra svenska medicinska tidningar. Sådant som jag tyckte var en självklarhet när jag arbetade som distriktsläkare tycks ofta vara undantag idag. Dit hör dessa ingredienser för en god vård:
Ibland blir jag förvånad när jag läser Dagens Medicin, Läkartidningen eller andra svenska medicinska tidningar. Sådant som jag tyckte var en självklarhet när jag arbetade som distriktsläkare tycks ofta vara undantag idag. Dit hör dessa ingredienser för en god vård:
- Att veta vem patienten är. Om jag inte vet det kan jag inte bedöma patientens berättelse, heller inte ge en behandling som är effektiv på rätt sätt. Häri ingår familjesituation, sysselsättning, bostad, olika slags exponering, nätverk, levnadsvanor mm.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)