Bard om demokratiarbetet

Bard är en mycket duktig cyniker. Nu har han gjort en bild om demokratiarbetet.

Titta på bilden i DN.

Läs också
Är tiden ute för demokratin?  DN 19.4.2011

Världsbanken, energi och fattigdomsbekämpning

För någon tid sedan skrev jag en blogg om behovet av energi till fattiga länder. Jag poängterade att den måste vara förnyelsebar, gärna lågteknologisk.

Från Forum Syd dyker det ner ett brev från bl.a. Diakonia, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen. Det är ställt till Anna Brandt, exekutivdirektör vid den nordisk-baltiska valkretsen i Världsbanken.

I brevet citerar man Europaparlamentet, som "beklagar att Världsbanken i första hand stöder en storskalig och exportorienterad energimodell i stället för småskaliga decentraliserade energiprojekt som ofta är mer lämpliga och effektiva när det gäller att tillgodose grundläggande behov i landsbygdsområden. Man anser att det är "förnyelsebara, decentraliserade och effektiva energilösningar" som ska prioriteras.

Tja, jag uttryckte det inte riktigt så - men det var ju så jag menade. En mångfald av olika lösningar måste tas fram, så att man lokalt kan välja sådana lösningar som just där är de bästa.

Att låsa fast fattiga länder i skulder för stora vattenkraftverk och kanske kärnkraftverk är inte att hjälpa, det är att stjälpa.

Fast det är klart, kortsiktigt får vi här i rika länderna kanske en viss vinst av de stora projekten. I alla fall företagen. Det är inte säkert att det gäller "de små människorna".

Långsiktigt finns det en risk att skulderna aldrig kan återbetalas. Blir det ny finansoro då? Eller ligger den risken inbakad i nuvarande förväntade fluktuationer i världsekonomin?

Oljan, finansen och klimatet

I ett antal artiklar senaste veckan har DN belyst de tänkbara följderna av vad som händer i Nordafrika.

Det intressanta är dels vilka frågor som inte diskuteras, dels att man inte med ett ord antyder att dessa följdverkningar ändå kommer att inträffa, förr eller senare.

Den 22.2 skriver man om hur händelserna i Libyen ökar risken för höjda oljepriser.  

Samma dag skriver man om risken för höjda bensinpriser. Det är ju en självklarhet att man måste räkna med höjda bensinpriser om råoljepriset stiger!  

Den 24.2 skriver man om risken för en ny finanskris. Även det är en självklarhet.

Energi och hälsa i de fattigaste länderna

En stor del av ”den fattigaste miljarden”, som Hans Rosling uttrycker det, bor i Afrika söder om Sahara. Här föds 4-8 barn per kvinna mot drygt 2 som är det globala genomsnittet. Här är medellivslängden som lägst, bland annat på grund av aids.

Det är svårt att se hur hälsan i dessa de fattigaste av våra länder ska kunna förbättras utan ökad tillgång på energi. För att kunna läsa läxor behöver man ljus – en lampa i varje rum är inte ohemult. För att kunna laga mat måste man ha bränsle. Det är inte ohemult att slippa tillbringa många timmar varje dag med att samla ved utan i stället få tid för läxläsning och att slippa bli utsatt för mer eller mindre giftig rök. Energi behövs i jordbruket, till bevattning, transporter mm, för att frigöra tid för studier mm. Energi behövs för kommunikation: mobiltelefon, dator, radio, TV, skolböcker, tidningar. Energi behövs för att transportera grödor till marknaden, födande kvinnor till förlossningskliniken och vaccin till byarna. Energi behövs för att driva förlossningskliniken och sjukhuset och för att framställa vaccin och läkemedel.

Vilken pension får mina söner?

Jag har turen att få nästan hela min pension efter det gamla ATP-systemet - ett system som inte var hållbart i längden och behövde reformeras. Mina söner som är i 40-årsåldern får pensionen efter det nya systemet. Enligt Peter Malmqvist i DN debatt 14.2.2011 riskerar de att förlora 50-60 procent av pensionskapitalet, beroende på hur börsen ser ut det år de går i pension.

När det nya systemet infördes uppmanades svenska folket att utnyttja sin valfrihet och välja fonder. En stor del tyckte inte det var roligt och stannade kvar inom de statliga AP-fonderna. Det gick mycket bra för dem tills AP-fonderna tvingades ta större risker. Men även de som en gång valt var tröga i att ompröva och flytta sina sparanden mellan fonderna. Det var svårt att sätta sig in i systemet, som kräver att man ständigt håller sig uppdaterad. Man prioriterade helt enkelt inte denna tid.

Vad är god vård?

Uppdaterad 16.5.2011 med nya länkar.

Ibland blir jag förvånad när jag läser Dagens Medicin, Läkartidningen eller andra svenska medicinska tidningar. Sådant som jag tyckte var en självklarhet när jag arbetade som distriktsläkare tycks ofta vara undantag idag. Dit hör dessa ingredienser för en god vård:

- Att veta vem patienten är. Om jag inte vet det kan jag inte bedöma patientens berättelse, heller inte ge en behandling som är effektiv på rätt sätt. Häri ingår familjesituation, sysselsättning, bostad, olika slags exponering, nätverk, levnadsvanor mm.

Pompeji och slutförvaring av kärnkraftsavfallet

Pompeji rasar. Från år 79 e.Kr. till 1594 vilade staden orörd under vulkanaskan. Utgrävningarna startade 1748. I 263 år har staden utsatts inte bara för arkeologer och naturens krafter, utan också för vård och omsorg av skiftande kvalitet. Syftet har varit att hindra staden från att rasa ihop. Detta beskrivs av Peter Loewe i DN Kultur 8.2.2011.

Sedan åtminstone 2008 har staden förfallit snabbt. Människors påverkan och byggnation har medfört att regn leds till platser där det inte borde vara, vilket i sin tur lett till att minst ett hus rasat. "För hade de hantverkare som kunde vårda och ingripa omedelbart när ett problem uppstod" säger en invånare. "Nu måste jobben läggas ut på entreprenad och ska godkännas. Det tar månader eller år och husen hinner rasa innan dess."