Läs också Läkemedelsvärlden om apoteken och våra läkemedel 12.9.2011
Privatisering saknar fördelar? 7.9.2011
Enligt Läkemedelsvärlden 4/2011 ska Statskontoret utvärdera och följa upp omregleringen av apoteksmarknaden. Man ska ”titta på helheten och utgå från de övergripande mål politikerna beslutat om”.
Privatisering saknar fördelar? 7.9.2011
Enligt Läkemedelsvärlden 4/2011 ska Statskontoret utvärdera och följa upp omregleringen av apoteksmarknaden. Man ska ”titta på helheten och utgå från de övergripande mål politikerna beslutat om”.
Det är på tiden. Det har kommit många varningssignaler om de negativa effekter som reformen fört med sig.
De flesta människor har bara ett lokalt apotek att välja på. Mina medmänniskor berättar att de inte längre går till sitt lokala apotek utan reser in till city eller till något köpcentrum – det lokala apoteket har inte samma sortiment som tidigare. Nyetableringen är sneddriven – de flesta nya apotek finns i storstädernas centrum eller i perifera köpcentra.
En ökad konkurrensutsättning och ökade vinstkrav från privata ägare medför naturligtvis ökad rationalisering. Att ha ovanliga läkemedel på lager är ointressant i dagens läge. Konkurrens gör det inte alltid bättre för avnämarna, dvs patienterna som ska hämta ut läkemedel.
I Dagens Medicin januari 2011 skriver Annika Janson, barnläkare vid Karolinska universitetssjukuset, om hur hon får tillbringa timmar i telefonen för att ordna fram livsviktiga men ovanliga mediciner till sina svårt sjuka barnpatienter. Personalen på de nya apoteken har heller inte alltid kunskap om hur högkostnadsskyddet fungerar. Det har hänt att föräldrar krävts på många tusenlappar för ex tempore-beredningar.
Barnläkaren Annika Hollsing, Uppsala Akademiska Sjukhus, har nyligen i ett brev till regeringen beskrivit de stora problem som förändringen skapat för kroniskt sjuka patienter.
En sjuksköterska inom omsorgen berättar för mig om hur de flesta får apodosmediciner levererade från Apoteket AB. Men då och då behövs extra mediciner. Personalen har inte tid att resa till Apoteket AB, utan går till närmast lokala apotek. Då har föräldrarna behövt betala ytterligare grundavgift, för det apoteket har inte uppgifter om var barnet befinner sig i förhållande till högkostnadsskyddet.
De som använder sig av avbetalning har behövt ansöka om kredit hos tre företag. I fortsättningen blir det två – Payex och Apoteket AB. Så nu riskerar man bara två räkningar. Alltid en förbättring. Men fortfarande dubbel byråkratikostnad jämfört med tidigare.
Enligt UNT har Läkemedelsverket fått in ett antal klagomål. Även PRO har vänt sig till regeringen. Men regeringen verkar inte intresserad – i alla fall svarar den inte på brev.
Andra problem som har påpekats är utbildning och fortbildning. Praktikanter på Apoteket AB har tidigare fått lön. Som en följd av konkurrensen vill alla apotek slippa den kostnaden. Apoteket AB, Apotek Hjärtat och Vårdapoteket ersätter i viss mån praktikanternas extra kostnader. Kronans droghandel ger gratifikationer. Det finns också klagomål över neddragning av fort- och vidareutbildning för personalen.
Reformen innebär också ett ökat incitament för parallellexport. Det är inte säkert att den medicin som importerats stannar inom landets gränser. I stället kan det uppstå en brist, beroende på vad som lönar sig bäst för apoteken.
Enligt förespråkarna skulle reformen medföra minskade kostnader både för den enskilde patienten och för landstingen – trots att man visste att motsvarande reform i Norge medfört ökade priser. I Sverige har man satsat på att öka lönsamheten för privata företag, och detta ansvar har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) fått. Kostnaden beräknades bli 460 miljoner kronor. TLV har också påpekat att vinsterna från parallellimport nu tillfaller apoteksaktörerna i stället för landstingen.
Apoteksaktörerna – vilka är då de? 150 av landets cirka 1 200 apotek är anslutna till Apoteksgruppen och drivs som småföretag. Apoteket AB ägs av oss svenska medborgare. Via våra valda ombud avgörs hur vinsten, baserad på våra inbetalda skattemedel, ska användas. Övriga apotek ägs av olika företag, bland annat riskkapitalbolag. Om vi inte äger aktier i dessa bolag och deras fonder har vi inget som helst inflytande på hur våra skattepengar används. Apotek Hjärtat (som inte längre använder de traditionella djurnamnen på apoteken) ägs av riskkapitalbolaget Altor vars fonder är registrerade i skatteparadiset Jersey. Bland annat investerar man i oljeutvinning.
Det intressanta är att kunderna fortfarande tycks föredra det gamla apoteket. Det är också intressant att över 90 % av tillfrågade m- och kd-politiker i landstingen inte tycker det spelar någon roll vem som driver det apotek de går till! De som tjatat mest om valfrihet tycks vara sämst på att utnyttja den. V- och s-politiker är betydligt bättre. De går till Apoteket AB även om det innebär en liten omväg.
En bortglömd kulturhistorisk förlust är apoteksnamnen. I 500 år har apoteken haft namn, oftast djurnamn. Nu tycks det bara vara Apoteket AB och Apoteksgruppen som behållit de gamla namnet. Hur många kulturhistoriska namn har försvunnit när företagens varumärken ska trumfas in?
Farmaceutförbundet har varit stark tillskyndare av omregleringen, liksom Dagens Medicin. Det är på tiden att de nu börjar strida för ökad reglering av apoteken, så att patienter får samma service som tidigare.
LÄS MER
Uppsala Nya Tidning
Kritiken mot apoteken är orättvis UNT 3.8.2011
Förberedelser bästa medicinen UNT 30.7.2011
Fler klagomål på apoteksreformen UNT 29.7.2011
Läkemedelsvärlden
Bättre service än kunskap på nya apoteken Läkemedelsvärlden 19.4.2011
Varför förväntas farmaceutisk omsorg vara gratis? Läkemedelsvärlden 2.3.2011
Motstridiga bedömningar av omregleringen Läkemedelsvärlden 19.1.2011
Dagens Medicin, Dagens Apotek
Personalens kunskap har försämrats enligt kunderna DA 30.6.2011
Så väljer politikerna apotek DM 22.6.2011
Tillgänglighet ska utredas DA 17.6.2011
Övrigt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar