DNA och musik följer inga gränser

Den 6 september ska jag spela på Festival för 17 tillsammans med Stockholms spelmanslag. Det är en antirasistisk festival på Nytorps gärde i Kärrtorp, där de omskrivna demonstrationerna ägde rum i december 2013. Vi kommer alla att bära märket Spelmän mot främlingsfientlighet.

Att vi spelar "svensk folkmusik" i detta sammanhang känns alldeles riktigt. För vår "svenska" musik har, liksom all annan "svensk" kultur, hämtat mycket inspiration från andra kulturer och andra delar av världen. Musik är som vårt DNA i generna. Den känner inga gränser.

DNA i arvsanlagen

DNA är byggstenar i våra arvsanlag, generna. Vårt DNA består av bitar från alla våra förfäder till människans begynnelse. Våra gener skiljer sig inte mycket från apornas. Det går inte att skilja ett tidigt människofoster från andra ryggradsdjur, t.ex. fisk.

Vi som härstammar från de små grupper homo sapiens som utvandrade från Afrika är genetiskt väldigt lika. Mina förfäder kom söderifrån, med båt från östra sidan av Östersjön eller vandrandes från Danmark. De hade afrikansk-asiatiska-europeiska gener kompletterade med neanderthal-DNA.

Alltsedan skandinaviska halvön befolkades har det skett utbyte med andra delar av Europa. Det var lättare att färdas med båt än över land. Handel har skett mellan norden och brittiska öarna, Medelhavet, Svarta havet. Sexuellt umgänge har varit både frivilligt och ofrivilligt. Det vore fåfängt att hoppas att det inte skulle skett något genetiskt utbyte längs handelsvägarna. Våra vikingar tog sig slavar och hustrur och blev själva slavar.

Under Sveriges stormaktstid låg Stockholm mitt i Sverige. Inom Sveriges gränser fanns många folkgrupper och många språk talades förutom olika sorters svenska: samiska, finska, tyska, polska. Karl den XII:s soldater kom hem med nya kvinnor som födde barn och lagade nya nationalrätter, t.ex. kåldolmar. Det mörka inslaget bland norrmän sägs härstamma från flyende soldater från spanska armadan. Våldtäkter har alltid funnits - självklart har krigen främjat spridningen av arvsanlagen. Flera av våra kungar är kända för att ha producerat barn lite här och där - på så sätt spreds gener från de europeiska kungahusen. Även adeln hämtade hustrur utomlands och spred gener inom landet.

Arbetskraftsimport startade tidigt. Tyskar fanns runt Östersjön under medeltiden - vi har fortfarande en tysk församling i Gamla stan. Svedjefinnarna importerades för att befolka våra skogar och gränsen mot Danmark (nuvarande Norge). Smeder importerades tidigt. de Geer hämtade på 1600-talet hundratals smeder från Vallonien, med släktnamn som numera är så vanliga att de uppfattas som helt svenska. Svenskar reste till Tyskland för att studera, lärda män importerades hit. Överklassen har alltid funnit det naturligt att resa och ha partners från andra länder.

Att resandefolket inte skulle både spritt sitt eget DNA och tagit emot andras ska vi nog inte tro. Assimilerade judar har fått barn med "svenskar". Svenskar tog med sig sitt DNA till Amerika. Under efterkrigstiden tog vi emot tyska hembiträden, sjukvårdsarbetare från Finland (både finsk- och svensktalande), industriarbetare från Italien, Grekland, Jugoslavien och Turkiet. Deras barnbarn finns överallt i samhället.

Så - även om jag inte har några officiella inflyttade förfäder under de senaste tvåhundra åren så vet jag inte var mina arvsanlag kommer ifrån. Att det någonstans kommit in mörkt DNA är en självklarhet när man tittar på vissa släktfoton.

Svensk folkmusik

Men musiken då? Tja, varför skulle den burit sig annorlunda åt?

Dans och sång har antagligen funnits sedan vi blev människor. Rytmen, mors hjärta som vi hörde i moderlivet, finns hos oss alla. Trummor måste varit de första instrumenten, följt av flöjter. Andra instrument som finns spridda över jorden är sträng- och stråkinstrument och säckpipor. Vem uppfann dem, hur spreds de? Därom vet vi intet. Till och med neanderthalarna hade flöjter.

Förr i tiden skilde man inte på folkmusik och konstmusik. Man utövade musik. Därför kan man se stora likheter mellan t.ex. småländska slängpolskor och barockmusik. Överklassen reste till kontinenten, lärde sig de olika danserna och musiken som de tog med sig hem - de ville ju vara moderna. Allmogen, med sina spelmän, stod utanför herrgårdarna när det var fest och spanade - så tog de med sig musik och dans till logar och vägkors där de träffades på lördagskvällarna.

Militärmusiker hade som uppgift dels att vidarebefordra krigsledarnas instruktioner, dels att peppa soldaterna. Under de stora krigen vistades de i åratal, ibland i årtionden, i andra kulturer. Vem tror väl att de inte inspirerades av lokala musiker? Sedan kom de hem till sin by och spelade sin musik, och andra lärde sig efter dem. Österåkers brudmarsch från Sörmland är komponerad av en rysk krigsfånge.

I Sveriges östra rikshalva bodde finnarna. Det finns de som anser att det var svedjefinnarna som tog med sig mollskalorna till våra skogsområden.

La folia är en dansmelodi från Iberiska halvön (idag Spanien och Portugal) som under 1500- och 1600-talet spred sig norrut över Europa, ända till Sverige. Sinclairvisan blev omåttligt populär och har fått en mängd avläggare i t.ex. vaggvisor. Den som lyssnar hör temat i en stor mängd "svensk" folkmusik, bland annat i musik från Hälsingland.

Barockmusiken, högreståndsdanser och fiolen utvecklades i centraleuropa. Det var den musiken och de danserna som spreds i befolkningen. "Dansa polska" eller "dansa tyska" kallades det. I själva verket är den gamla musiken i Gästrikland, Hälsingland och östra Dalarna att betrakta som relikter, dvs. isolerade kvarlevor av barockmusik. Även slängpolskorna i Småland med omnejd har klara drag av barockmusik.

Våra sjömän har färdats vida omkring, och våra hamnar har besökts av sjömän från många länder. I Bohuslän finns många engelskor där släktskapet är stor med musik från de brittiska öarna. Längs kusterna har vår "svenska" musik förändrats snabbare - man importerade tidigare durlåtar, valser och mazurkor, durspel och dragspel. Det var också till kusterna de "moderna" danserna hann först - vals, schottis, mazurka, engelska. Den enda ursvenska dansen är nog hambon! Våra äldsta danser är långdanser, därefter polskor.

I landskapen norr om Mälaren gick kommunikationerna i öst-västlig riktning. Trondheim med sin katedral var en viktig vallfartsort. Likheterna mellan "norsk" och "svensk" musik i gränstrakterna är stor. I Norrland är mollskalor vanliga.

Klockarna fick med tiden fler arbetsuppgifter än att ringa i kyrkklockorna. De skulle undervisa i sång och läsning och leda kyrkokören (under katolska tiden på latin). De var musikutbildade, spelade ofta fiol och så småningom orgel. Klockar-Anders (Johan August Andersson) är ett exempel på hur utbildade personer flyttade i riket: Han kom från Mörkö i Mälaren och verkade större delen av sitt liv i Dorotea. Där spelade han låtar efter andra musiker men komponerade också egna låtar.  

I Sverige spelas idag folkmusik från många olika kulturer, både av "etniska svenskar" och av musiker med invandrarbakgrund. Men de som dansar till musiken är till stor del "etniska svenskar": salsa, tango, bug, afrikanskt mm. Musiker lyssnar gärna på olika sorts musik - dansarna dansar gärna till "allt".

Folkets musik idag har inte hämtat så mycket inspiration från den "svenska" folkmusiken med stort inslag av tretakt. Inspirationen kommer i huvudsak från USA och musiken har huvudsakligen fyrtakt. Amerikansk musik är i sin tur importerad från många olika delar av världen. Musik från fransktalande Kanada och cajun i Louisiana har rötterna i gammal fransk musik. Country har tydligt irländskt påbrå. Blues, rock och jazz har rötterna i den musik som slavarna förde med sig från Västafrika till sydstaterna. Den latinamerikanska blandar spansk-portugisisk musik med slavarnas. (Vi ska inte glömma att flamenco, som betraktas som spansk, troligen har romskt ursprung - nog ser man väl likheten med klassisk indisk dans?)

Arja Saijonmaa sjöng på Hesselby Stockholm Folk Festival. Hon kommer från det som tidigare var vår "östra rikshalva" och sjunger på finska, svenska, norska, spanska, italienska, grekiska, tyska, franska och engelska. Ale Möller från Skåne (som fram till 1658 var danskt) hittade först den grekiska musiken, sedan den irländska och därefter den svenska.

Kultur på Nytorps gärde

På Nytorps gärde, ett än så länge orört och oplanerat fält med utrymme för diverse aktiviteter, ska vi spela polskor (har dansen ursprung i Polen?), norska låtar, finska låtar, engelskor, schottisar (Skottland?). Kanske spelar vi "Irländsk vals från Norge" som på 80-talet kom till Sverige via Bornholm i Danmark? Det är detta som är "svensk folkmusik"!

Kanske serveras "svensk husmanskost" på festivalen? Kåldolmar och köttbullar från Turkiet, pizza och pasta från Italien, falefel och kebab från mellanöstern, hamburgare från USA, varm korv med bröd från Tyskland, wokade nudlar från Asien? Inte heller mat följer gränser, varken inom landet eller mellan länder.

De som vill hävda att det finns en säregen svensk kultur, skild från annan kultur, får det svårt. Lika svårt som de som hävdar att det finns speciella svenska arvsanlag.

LÄS MER
Knätofsmanifestet  Folke, Sveriges radio 26.10.2014
Folkmusiker mot främlingsfientlighet  SVT Dalarna 19.10.2014
Knätofsmanifestet: Rör inte vår folkdräkt!  Skånskan 16.10.2014
Folkmusiker mot främlingsfientlig nationalism  SVT 19.10.2014

Uppdaterad 10.11.2014

http://intressant.se/intressant