Ett samhälle med ekonomisk kris, stor arbetslöshet och dyr energi till uppvärmning, produktion och transporter ser annorlunda ut än dagens.
Frågan är om vi komma att kunna hantera det kommande oljelösa samhället lika bra som fåglarna hanterar sitt trådlösa. (Bilden borttagen för att minska storleken på bloggen.)
Nu var det länge sedan jag bloggade. Inte bara våren har tagit tid, utan också arbetet med tidskriften AllmänMedicin och Läkare för Miljön. Dessutom håller jag på att avsluta min kurs i miljötoxikologi i Uppsala med att skriva ett faktablad om bromerade flamskyddsmedel (otrevliga ämnen!). Min simultankapacitet, att ha flera projekt aktuella i huvudet samtidigt, är inte densamma som tidigare.
Ett föredrag har fått mig att förstå vikten av uppsökande kommunikation över nätet. Genom att registrera Läkare för Miljön på Twitter och hitta ett antal andra att följa har jag plötsligt fått ännu mer information.
Idag läser jag en artikel där man jämför vad som hände i Britannien när det romerska imperiet föll sönder. Påskön brukar användas som ett exempel på ett samhälles ekologiska kollaps. Jag har just avslutat Hatte Furuhagens bok Bibeln och arkeologerna, där han beskriver hur den ena civilisationen efter den andra runt östra Medelhavet och Mindre Asien växte fram och föll sönder. Själv har jag besökt Great Zimbabwe, ett imponerande byggnadsverk som var en stad under cirka 1000 år.
Gemensamt för åtminstone Britannien och Mellanöstern tycks ha varit stora ekonomiska klyftor. Att upprätthålla ett imperium eller ett stort rike krävde arméer vilka i sin tur krävde stora resurser och hård beskattning av bönderna. För att klara skatterna utnyttjade bönderna jorden för hårt. Klyftorna ledde till "vi och dom"-tänkande och bristande solidaritet med överheten. Hungersnöder och social oro utbröt. Ibland ledde detta till migration. Handel tycks ha gett ökade välfärd under ett inledningsskede, men, bland annat när pennningen infördes, snarast ökad utsugning.
Hur ser det ut här, i vårt samhälle? Under de senaste 50 åren har vi levt i fred under USAs dominans. Den nordamerikanska kulturen har utan tvångsmedel erövrat stora delar av Europa och under senaste åren också Latinamerika och delar av Ryssland. Vi har blivit ytterligt beroende av den kapitalistiska industrialiserade modellen med ständig tillväxt av BNP, ökad konsumtion och ökad tillväxt av stora företag. Allt har byggt på riklig tillgång av billig energi, först kol, sedan olja. Bank- och penningväsendet samt frihandel är viktiga ingredienser. Och inte minst - vi i denna del av världen bygger vårt välstånd på att fattiga människor längre bort jobbar för oss, för låg lön.
Som vi sett i media skakas Europas (och USAs) regeringar av vad som händer i Grekland m.fl. länder just nu. Jag tyder det som en ekonomisk kris som började 2007 och som nu tycks accelerera och anta formen av en hockeyklubba (!). I BBC-artikeln jämför man nuläget med vad som hände i Britannien för tusen år sedan. Ingenting tyder på att Sverige kommer att stå utanför. Vi ser också hur den ekonomiska makten i USA och västvärlden försvagas medan den förstärkts i BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina). Hans Rosling spår att kineser och indier kommer att ha samma inkomst som amerikanerna omkring 2050. USAs dominans krackelerar, och det är en tidsfråga tills den kommer att falla.
Till den ekonomiska ovissheten och energibristen kommer de effekter som klimatförändringarna medför - och som drabbar väldigt ojämnt över jorden. Kemikalierna vi utsätts för kommer kanske att minska barnafödandet men öka cancer och andra sjukdomar - kanske bidrar de till att tidigarelägga minskningen av jordens befolkning.
Jag har själv börjat fundera på hur sjukvården kommer att utvecklas. Mindre resurser, nya sjukdomar och ökad risk för katastrofer - hur fixar vi det?
Enligt min mening måste vi bli mindre teknikberoende, mer skickliga på att använda ögon, öron, händer och stetoskop. Vi måste bli mindre läkemedelsberoende och utnyttja icke-farmakologiska metoder bättre. Vi måste återuppliva kunskap om infektionsbekämpning utan antibiotika. Vård i hemmen måste byggas ut och bli bättre, samtidigt som katastrofberedskapen förbättras.
Kanske kommer de minst "utvecklade" ekonomierna klara sig bäst när västvärldsekonomin rasar ihop - såvida de inte blir drabbade av klimatförändringarna. Det finns också ett antal tämligen små rörelser bort från konsumismen, mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Man talar om nerväxt (degrowth), omställning, Steg 3 mm. I vissa vill man komma bort från penningsamhället. Kanske kan de åtminstone visa på alternativ och möjligheter när världen börjar skaka lite kraftigare än nu.
Två författare som kritiskt beskrivit hur vi bytt förkortad arbetstid mot fler prylar är Christer Sanne från väsnterfalangen och den moderata nationalekonomen Staffan Burenstam-Linder. Den senare skrev sin bok redan för 40 år sedan. På grund av sin ständiga aktualitet nytrycktes den 2008.
Det är en spännande tid vi lever i. Jag tror inte att tidigare civilisationer har haft den här möjligheten att förutse sin egen undergång.
LÄS MER
Viewpoint: The time Britain slid into chaos BBC News 25.5.2012
Hållbarhet och framtidens sjukvård Läkare för Miljön 26.5.2012
Den ekonomiska krisen i Grekland påverkar hälsan Läkare för Miljön 17.1.2012
@markmedia inspirerar Mark Comerford om sociala medier, Bambuser 2011 (ljuidet kommer igång efter 2.30 min)
Har tillväxten nått vägs ände? Oscar Kjellberg, EnergYZer, Regionförbundet Jämtlands län, Energikontoret, 2011
Bibeln och arkeologerna Hans Furuhagen, N&K 2010
Keynes barnbarn - en bättre framtid med arbete och välfärd Christer Sanne, Forskningsrådet Formas 2010
Den rastlösa välfärdsmänniskan. Tidsbrist i överflöd - en ekonomisk studie Staffan Burenstam-Linder, Ratio förlag, Näringslivets forskningsinstitut 1969, nytryck 2008 Recension
MINA BLOGGAR
Ekonomi
Kapitalism
Klimat
Förnekelse
Tillit
http://intressant.se/intressant
Nu var det länge sedan jag bloggade. Inte bara våren har tagit tid, utan också arbetet med tidskriften AllmänMedicin och Läkare för Miljön. Dessutom håller jag på att avsluta min kurs i miljötoxikologi i Uppsala med att skriva ett faktablad om bromerade flamskyddsmedel (otrevliga ämnen!). Min simultankapacitet, att ha flera projekt aktuella i huvudet samtidigt, är inte densamma som tidigare.
Ett föredrag har fått mig att förstå vikten av uppsökande kommunikation över nätet. Genom att registrera Läkare för Miljön på Twitter och hitta ett antal andra att följa har jag plötsligt fått ännu mer information.
Idag läser jag en artikel där man jämför vad som hände i Britannien när det romerska imperiet föll sönder. Påskön brukar användas som ett exempel på ett samhälles ekologiska kollaps. Jag har just avslutat Hatte Furuhagens bok Bibeln och arkeologerna, där han beskriver hur den ena civilisationen efter den andra runt östra Medelhavet och Mindre Asien växte fram och föll sönder. Själv har jag besökt Great Zimbabwe, ett imponerande byggnadsverk som var en stad under cirka 1000 år.
Gemensamt för åtminstone Britannien och Mellanöstern tycks ha varit stora ekonomiska klyftor. Att upprätthålla ett imperium eller ett stort rike krävde arméer vilka i sin tur krävde stora resurser och hård beskattning av bönderna. För att klara skatterna utnyttjade bönderna jorden för hårt. Klyftorna ledde till "vi och dom"-tänkande och bristande solidaritet med överheten. Hungersnöder och social oro utbröt. Ibland ledde detta till migration. Handel tycks ha gett ökade välfärd under ett inledningsskede, men, bland annat när pennningen infördes, snarast ökad utsugning.
Hur ser det ut här, i vårt samhälle? Under de senaste 50 åren har vi levt i fred under USAs dominans. Den nordamerikanska kulturen har utan tvångsmedel erövrat stora delar av Europa och under senaste åren också Latinamerika och delar av Ryssland. Vi har blivit ytterligt beroende av den kapitalistiska industrialiserade modellen med ständig tillväxt av BNP, ökad konsumtion och ökad tillväxt av stora företag. Allt har byggt på riklig tillgång av billig energi, först kol, sedan olja. Bank- och penningväsendet samt frihandel är viktiga ingredienser. Och inte minst - vi i denna del av världen bygger vårt välstånd på att fattiga människor längre bort jobbar för oss, för låg lön.
Som vi sett i media skakas Europas (och USAs) regeringar av vad som händer i Grekland m.fl. länder just nu. Jag tyder det som en ekonomisk kris som började 2007 och som nu tycks accelerera och anta formen av en hockeyklubba (!). I BBC-artikeln jämför man nuläget med vad som hände i Britannien för tusen år sedan. Ingenting tyder på att Sverige kommer att stå utanför. Vi ser också hur den ekonomiska makten i USA och västvärlden försvagas medan den förstärkts i BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina). Hans Rosling spår att kineser och indier kommer att ha samma inkomst som amerikanerna omkring 2050. USAs dominans krackelerar, och det är en tidsfråga tills den kommer att falla.
Till den ekonomiska ovissheten och energibristen kommer de effekter som klimatförändringarna medför - och som drabbar väldigt ojämnt över jorden. Kemikalierna vi utsätts för kommer kanske att minska barnafödandet men öka cancer och andra sjukdomar - kanske bidrar de till att tidigarelägga minskningen av jordens befolkning.
Jag har själv börjat fundera på hur sjukvården kommer att utvecklas. Mindre resurser, nya sjukdomar och ökad risk för katastrofer - hur fixar vi det?
Enligt min mening måste vi bli mindre teknikberoende, mer skickliga på att använda ögon, öron, händer och stetoskop. Vi måste bli mindre läkemedelsberoende och utnyttja icke-farmakologiska metoder bättre. Vi måste återuppliva kunskap om infektionsbekämpning utan antibiotika. Vård i hemmen måste byggas ut och bli bättre, samtidigt som katastrofberedskapen förbättras.
Kanske kommer de minst "utvecklade" ekonomierna klara sig bäst när västvärldsekonomin rasar ihop - såvida de inte blir drabbade av klimatförändringarna. Det finns också ett antal tämligen små rörelser bort från konsumismen, mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Man talar om nerväxt (degrowth), omställning, Steg 3 mm. I vissa vill man komma bort från penningsamhället. Kanske kan de åtminstone visa på alternativ och möjligheter när världen börjar skaka lite kraftigare än nu.
Två författare som kritiskt beskrivit hur vi bytt förkortad arbetstid mot fler prylar är Christer Sanne från väsnterfalangen och den moderata nationalekonomen Staffan Burenstam-Linder. Den senare skrev sin bok redan för 40 år sedan. På grund av sin ständiga aktualitet nytrycktes den 2008.
Det är en spännande tid vi lever i. Jag tror inte att tidigare civilisationer har haft den här möjligheten att förutse sin egen undergång.
 |
| Bild av Oscar Kjellberg. Observera mängden tillgänglig energi vid oil peak (svart kurva) respektive i det fossilfria samhället (grön kurva). |
Viewpoint: The time Britain slid into chaos BBC News 25.5.2012
Hållbarhet och framtidens sjukvård Läkare för Miljön 26.5.2012
Den ekonomiska krisen i Grekland påverkar hälsan Läkare för Miljön 17.1.2012
@markmedia inspirerar Mark Comerford om sociala medier, Bambuser 2011 (ljuidet kommer igång efter 2.30 min)
Har tillväxten nått vägs ände? Oscar Kjellberg, EnergYZer, Regionförbundet Jämtlands län, Energikontoret, 2011
Keynes barnbarn - en bättre framtid med arbete och välfärd Christer Sanne, Forskningsrådet Formas 2010
Den rastlösa välfärdsmänniskan. Tidsbrist i överflöd - en ekonomisk studie Staffan Burenstam-Linder, Ratio förlag, Näringslivets forskningsinstitut 1969, nytryck 2008 Recension
MINA BLOGGAR
Ekonomi
Kapitalism
Klimat
Förnekelse
Tillit
http://intressant.se/intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar