 |
| Det finns minst 20 olika etniska grupper i Afghanistan. |
Är Afghanistan ett land man kan förstå? Att USA inte förstått landet har vi vetat länge - och detta är troligen grunden till det totala misslyckandet, där man trots enorma investeringar lämnat landet till samma terrorister som man bekämpat i tjugo år.
Detta har jag förstått om krig i allmänhet:
- Det går inte att besegra länder som Afghanistan, Vietnam, Algeriet eller Finland med tungt artilleri om man kämpar mot en lättrörlig gerilla eller tränade soldater som känner terrängen, vet hur man överlever i en hård natur, vet hur man gömmer sig och dessutom har stöd av befolkningen.
- Det går inte att vinna ett folk genom att bomba, förgifta eller skjuta människorna.
- Det går inte att förhandla och samarbeta med ett folk om man inte först satt sig in i deras liv, deras behov, deras värderingar.
- Ett samhälle byggs nerifrån och uppåt. Man börjar i liten skala, utökar sedan. Det tar lång tid! Skolor och hälsovård är viktiga byggstenar. Man måste samarbeta med den lokala ledningen och kan kanske inte komma ifrån korruption i liten skala.
- Ett samhälle som behärskas med vapen blir aldrig stabilt och uthålligt. Risken för motstånd och uppror finns alltid - oavsett om det är landsmän eller främmande människor som håller i vapnen.
Landet
Afghanistan ligger inklämt mellan sex olika länder. De längsta gränserna är mot Iran och Pakistan. En stor del av landet består av stora nakna bergsmassiv med bördiga dalar mellan. Här finns minst 20 olika folkgrupper, inklusive nomader. En gång i tiden gick en gren av Sidenvägen genom Afghanistan. Med karavanerna följde inte bara varor från öst och väst, utan också filosofiska och religiösa influenser och sjukdomar.
De naturtillgångar som finns i form av metaller av olika slag utvinns inte då de kräver stora investeringar, vilket anses vara alltför riskabelt.
Geografin medför att stora befolkningsgrupper lever åtskilt från varandra, utan vägförbindelser. Det har aldrig funnits någon stark centralmakt i Afghanistan. Landet styrs dels genom klaner, släkter, dels av lokala religiösa ledare.
Afghanistan som ett multietniskt land har varit både multireligiöst och multikulturellt. Idag är det starkt präglat av islam. På Kulturkartan hamna Afghanistan långt ner till vänster, med starka traditionella och religiösa värderingar och där individens måste leva i samsyn med omvärlden. Sverige är motsatsen - sekulärt och individualistiskt.
Pashtunerna i södra delen av landet är den största folkgruppen. De är sunnimuslimer och lever i ett patriarkaliskt och traditionellt samhälle. Kvinnorna ska täcka sig och helst hålla sig hemma. För pashtunerna är gästfrihet mot främlingar viktigt. Det är bland pashtunerna som den talibanska rörelsen utvecklats.
Hazarerna är en av de största folkgrupperna. Med sitt östasiatiska utseende skiljer de sig från andra folkgrupper. De är shiamuslimer och lever i ett något mindre regelstyrt samhälle. På 1800-talet skedde flera folkmord på hazarer. Under tiden sedan 2001, då USA invaderade Afghanistan, har de utnyttjat möjligheten till utbildning och skickat många pojkar och flickor till universitetet.
Landet är väldigt ojämnt moderniserat. I bergen, i dalarna, utan vägförbindelser, finns kanske inga skolor, inget mobilnät, inget radio- eller TV-nät. Här lever man som man gjort i tusentals år. Sönerna bor kvar hos föräldrarna när de gifter sig med den kvinna föräldrarna valt. I storstäderna har man bil, mobiltelefon, wifi, studentbetyg i engelska, pass, även om de flesta lever familjevis och bär traditionella kläder. Men i storstäderna finns också stora slumområden där internflyktingar slagit sig ner, på grund av de olika striderna och krigen, för att komma undan släkt- och markfejder, eller för att kunna få jobb eller åtminstone mat i magen. De har ofta tagit med sig det traditionella levnadssättet och värderingarna från hembyn.
Som i andra multietniska länder har de olika folkgrupperna under långa perioder levt sida vid sida i någorlunda fred. Inbördes strider efter kommunismregimens fall ledde till polariseringar mellan olika folkgrupper.
Afghanistans ekonomi under de senaste tjugo åren har vilat på två ben: bistånd och opiumodling.
Krigen
Afghanistan blev helt självständigt från Storbritannien 1919. Vid en statskupp 1973 avsattes kungen av sin kusin och republik utropades. I en militärkupp 1978 tog kommunisterna makten. Det kommunistiska styret var svagt, och 1979 invaderades Afghanistan av sovjetiska trupper.
I läger i Pakistan utbildades grupper med troende krigare, mujaheddin, och beväpnades för att strida mot Sovjet. De fick stöd från Pakistan men även från USA, som en del av det kalla kriget mellan Sovjet och USA. Kriget har kallats "Sovjets vietnamkrig" - ett krig som Sovjet aldrig skulle kunna vinna. Sovjetunionens fall medförde uteblivet stöd, vilket gjorde att den afghanska staten föll samman. Ett inbördeskrig bröt ut där olika grupperingar ledda av s.k. krigsherrar slogs mot varandra.
År 1996 tog talibanerna makten och införde ordning och reda, bland annat med sharia-lagar och vapenmakt. År 2001, efter 11-septemberattackerna i New York, anföll USA Afghanistan. Tillsammans med andra NATO-länder flög man dit stora mängder soldater som hade två uppdrag: dels att ta kål på terroristerna, dels att på några år bygga upp en västerländsk samhällsstruktur.
De utländska soldaterna, kanske framför allt de amerikanska, var helt oförberedda på vad de skulle möta. De hade lika gärna kunnat hamna på planeten Mars. Ingenting stämde med deras uppfattning om världen, deras erfarenheter. Hur man förhandlar, ger och tar, vilka förutfattade meningar man har, vad som är anständigt män emellan - hur skulle tolken kunna förmedla detta?
Dessutom skulle soldaterna gå in i byarna och med ena handen dela ut godis och pennor till barnen, och med den andra handen på vapnet vara beredd att skjuta barnens grannar, släktingar eller gäster. På natten kom helikoptrarna och bombade samma byar.
Trupperna levde i inhägnade bevakade revir. Skulle de utanför reviret var det full mundering, vapen och jeep som gällde. De visste aldrig om de skulle köra på en mina, eller om ett gäng talibaner låg i bakhåll bakom närmaste klippa. De kunde heller inte skilja vän från fiende, alla såg likadana ut.
I Kabul växte säkerhetsindustrin. Här fanns inhägnade områden där ambassader, administrativ personal, familjer, utländska experter m.fl. levde, under bevakning av privata säkerhetsstyrkor. Åtminstone amerikaner förflyttade sig helst med helikopter mellan områdena. Bilarna undersöktes alltid med spegel undertill före avfärd, för att hitta ev. bilbomber. När några svenska experter ville vandra i bergen följdes de dit av en säkerhetsbil som sedan kröp efter dem under vandringen.
Planen var att landet skulle "västerniseras" på några år. De som stod för dessa planer hade liten kunskap om hur det afghanska samhället fungerade. Stora mängder biståndspengar skyfflades in i landet, men infrastruktur för att kontrollera pengarna och se till att de användes till rätt saker saknades. Korruptionen ökade katastrofalt. Men med hjälp av utländska experter försökte man bygga upp ett civilt samhälle av västerländskt snitt, med polis, domstolar och olika myndigheter.
Från 2004 ägde flera allmänna val rum. I regeringarna tog ett antal krigsherrar plats, jämte representanter för olika folkgrupper. Det senaste parlamentsvalet 2018 hade försenats i tre år. Vid presidentvalet 2019 röstade endast omkring tjugo procent av befolkningen, bland annat på grund av talibanernas hot. De två som främst konkurrerade om presidentposten, Ashraf Ghani och Abdullah Abdullah, förklarade sig båda som presidenter innan de med FN:s hjälp kom överens om maktdelning.
Jämfört med USA:s insatser i Irak hade insatserna varit små i Afghanistan. Trots att Obama gått till val på att avsluta kriget skickade han stora truppförstärkningar, upp till 100 000 man. Genom att samtidigt tala om när trupperna skulle tas hem igen visste talibanerna hur länge de behövde hålla sig undan. Från 2016 fanns mindre än 10 000 amerikanska soldater kvar.
John F Sopko är SIGAR, Special Inspector General for Afghanistan Reconstruction. Med militära erfarenheter från Afghanistan och uppdraget att utvärdera USA:s insatser där kan han anses vara "överexpert" på Afghanistan. År 2016 konstaterade han att USA lagt större resurser på Afghanistans "återuppbyggnad" än på Marshall-planen då Europa byggdes upp efter andra världskriget. I en rapport menade han att USA:s insatser inte medfört något positivt för landet, snarare har de orsakat skada. När Sveriges insatser utvärderades kom man till liknande slutsatser.
Slutet på USA:s längsta krig
När Trump blev president inledde han "fredssamtal" dit enbart talibanerna var inbjudna - inte den sittande regeringen, inga representanter för andra folkgrupper eller krigsherrar. Överenskommelsen ledde bland annat till att regeringen tvingades släppa ut 5 000 talibankrigare ur fängelserna. En del av dessa stred senare mot de afghanska styrkorna. En befälhavare för regeringsstyrkorna fick skäll av en amerikansk befälhavare för att han tillfångatog några av de frisläppta talibansoldaterna - det skulle strida mot "fredsöverenskommelsen" mellan USA och talibanerna.
Så kom våren 2021 när Trump tog hem en del USA:s trupper och de flesta länder tog hem sina. Talibanerna ökade sina aktiviteter. Den afghanska armén skulle nu klara sig på egen hand, utan amerikanernas avancerade vapen och helikoptrar som stöd. Men armén som officiellt var på 300 000 man var nog i verkligheten bara 100 000. Dessutom hade soldaterna inte fått lön, kanske inte heller mat, under månader. Deras solidaritet med den USA-stödda president Ghani, som ansågs korrupt, var nära noll. Många deserterade, gick över gränsen till andra länder eller gick över till talibanerna. Dessa, som tidigare behärskat stora delar av landsbygden och vägarna, intog nu även städer.
När talibanerna närmade sig Kabul, som fortfarande var en befäst stad, smet president Ghani iväg med en helikopter. Det sägs att den var fylld med sedlar. I befolkningen utbröt panik. Inga soldater gjorde motstånd när talibanerna gick in i staden och tog över presidentpalatset. Det hela var över på några timmar.
Nu, ett år senare, ser vi att talibanerna är samma gamla talibaner som alltid. Sharialagar har införts, flickor över 12 år får inte gå i skolan, familjens män ansvarar för att de kvinnliga familjemedlemmarna sköter sig enligt reglerna, musik är förbjudet. IS-Kh och andra grupper växer. De attackerar hazarer och strider med talibansoldater.
Dessutom har landets ekonomi kollapsat då större delen av det internationella biståndet har uteblivit. Tillsammans med torka och översvämningar har detta lett till en humanitär katastrof där större delen av befolkningen svälter.
Se också
Civilsamhällets landrapport om Afghanistan sommaren 2022
Landinformation om Afghanistan hösten 2022
Fel att utvisa till ett Afghanistan på randen till kaos Sydasien 23.4.2021
Afghanistans skakiga framtid - Talibanvälde eller kaos? 28.8.2019
Säkerheten i Afghanistan augusti 2019 8.8.2019
How safe is Afghanistan? International conference, Stockholm Oct 4, 2018
Mina referenser
Utsikten från flygplanet över Afghanistans nakna berg
Nu dog du: Bombernas århundrade av Sven Lindqvist, från 1999. Man kan inte vinna ett folk som man har bombat sönder.
The Special Inspector General for Afghanistan Reconstruction: High risk list CSIS 28.3.2019. SIGAR:s utvärdering av USA:s insatser i Afghanistan som visar på stora svårigheter och brister. Lyssna på seminariet eller läs transkriberingen.
What we need to learn: Lessons from twenty years of Afghanistan reconstruction SIGAR:s bedrövade sammanfattning augusti 2021
SOU 2017:16 Sverige i Afghanistan 2002-2014 Utvärderingen av Sveriges insatser i Afganistan. Inte uppmuntrande läsning.
Den första stenen av Carsten Jensen, utgiven 2017. En tegelstensroman om den brutala verklighet som möter en grupp danska soldater.
'Whatever horrors they do, they do in secret': Inside the Taliban's return to power The Guardian 17.2.2022. Om hur talibanerna vann den liberala och sekulära staden Mazar-e-Sharif.
Afghanistan Forskning och framsteg 1.7.2002. Lättläst om Afghanistans historia fram till 2002.
World Values Survey 2022 Sverige och Afghanistan befinner sig i varsin ände av Kulturkartan.
Afghanistan Wikipedia. Många fakta och detaljer.
Afghanistans historia Wikipedia. Ännu fler fakta och detaljer.
Så föll Afghanistan i talibanernas händer Kvartal 26.8.2022 Förklarar varför det gick så snabbt.
Regeringen mörkade sanningen om Afghanistankriget Wilhelm Agrell, Kvartal 11.9.2022
Filmer
Talibanernas dolda krig mot kvinnorna Brittisk dokumentär, filmad 2021 - 2022. SvT, tillgänglig tom. 29.9.2025
Dokument utifrån: USA och misslyckandet i Afghanistan Brittisk dokumentär 2022. 2 avsnitt. SvTPlay, tillgängligt tom. 15.8.2025.
USA och misslyckandet i Afghanistan. Dokument utifrån augusti 2022, två avsnitt.
Afghanistan: WION ground report from Logar Province WION 14.9.2021. En video om en av Afghanistans gruvor som nu ligger för träda.
Afghanistans kvinnor Tysk dokumentär från 2020. SvT Play. Tillgänglig tom. 31.7.2025
Afghanistan - ett sargat land från 2019 på UR, Utbildningsradion. Fyra avsnitt.
Författare: Ingrid Eckerman, grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar