Falu folkmusikfestival var, framför allt de första åren i slutet på 80-talet, en helt fantastisk verksamhet. Där fick man höra musik från världens alla hörn - musik som aldrig tidigare spelats utanför sitt lands/territoriums område. Grönländsk trumdans, konstiga instrument från Afrikas inland, övertonssång från Sibirien, urgammal georgisk stämsång med mera med mera.
Den häftigaste sommaren hakade jag på kursen Nicaraguanska bondemässan. Verket hade för mig och många andra av oss amatörer okända tongångar och rytmer. Efter bara fem dagars instudering, med en fantastisk körledare Marit? någonting från västkusten, framförde vi hela mässan i Kristine kyrka. Vilken upplevelse!
Sedan fortsatte det i Stockholm. Folkkulturcentrum tog upp idén. Sångarna kom till stor del från Fredskören. Vi övade och tränade, och till sist framförde vi mässan i Skeppsholmskyrkan. En ny upplevelse!
Vi blev bitna och lyckades ordna ytterligare några uppträdanden, bl.a. i Rinkeby. Dessutom ville vi åka till Nicaragua och framföra mässan där. Det gick så långt att jag började på en kurs i spanska. Men sedan kom valet och regimskiftet i Nicaragua. Då var den här frihetsmässan helt enkelt fel musik. Så det blev ingen resa, och inga fler framföranden av mässan.
Varför skriver jag nu detta? Jo för att en vänlig själ har lagt ut hela inspelningen på Youtube! Så där kan ni få höra hur det lät i Skeppsholmskyrkan 1989. Jämfört med andra inspelningar hör man ju att vi inte är lika proffsiga. Men den påminner mycket mer om den autentiska inspelning vi fick lyssna till i Falun, med ostämda fioler och hemmagjorda instrument.
Lyssna och titt här! Observera mina glasögonbågar - dem har jag plockat fram ur gömmorna och satt nya glas i. Det är inte lika lätt att hitta stora bågar idag!
Den här är också bra. Tittar man på bilderna så förstår man varför den inte lämpade sig för en högerkonservativ regering. När jag lyssnar på denna blir jag så rörd att ögonen tåras. Så mycket hopp och glädje i denna musik - som inte införlivades i verkligheten.
Den häftigaste sommaren hakade jag på kursen Nicaraguanska bondemässan. Verket hade för mig och många andra av oss amatörer okända tongångar och rytmer. Efter bara fem dagars instudering, med en fantastisk körledare Marit? någonting från västkusten, framförde vi hela mässan i Kristine kyrka. Vilken upplevelse!
Sedan fortsatte det i Stockholm. Folkkulturcentrum tog upp idén. Sångarna kom till stor del från Fredskören. Vi övade och tränade, och till sist framförde vi mässan i Skeppsholmskyrkan. En ny upplevelse!
Vi blev bitna och lyckades ordna ytterligare några uppträdanden, bl.a. i Rinkeby. Dessutom ville vi åka till Nicaragua och framföra mässan där. Det gick så långt att jag började på en kurs i spanska. Men sedan kom valet och regimskiftet i Nicaragua. Då var den här frihetsmässan helt enkelt fel musik. Så det blev ingen resa, och inga fler framföranden av mässan.
Varför skriver jag nu detta? Jo för att en vänlig själ har lagt ut hela inspelningen på Youtube! Så där kan ni få höra hur det lät i Skeppsholmskyrkan 1989. Jämfört med andra inspelningar hör man ju att vi inte är lika proffsiga. Men den påminner mycket mer om den autentiska inspelning vi fick lyssna till i Falun, med ostämda fioler och hemmagjorda instrument.
Lyssna och titt här! Observera mina glasögonbågar - dem har jag plockat fram ur gömmorna och satt nya glas i. Det är inte lika lätt att hitta stora bågar idag!
Den här är också bra. Tittar man på bilderna så förstår man varför den inte lämpade sig för en högerkonservativ regering. När jag lyssnar på denna blir jag så rörd att ögonen tåras. Så mycket hopp och glädje i denna musik - som inte införlivades i verkligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar