Karmastudien om bröstcancer ökar läkemedel i miljön

I våras blev jag kallad till mammografi - man har höjt åldern i Stockholm. Samtidigt fick jag information om Karmastudien, som handlar om förebyggande av bröstcancer, och blev inbjuden att vara med. Jag tackade ja, eftersom jag vet att aktuell forskning tyder på att miljögifter ökar risken för könshormonberoende cancer. Jag tog för givet att miljögifter skulle ingå i en så stor och påkostad studie.

Jag fick fylla i ett stort frågeformulär på nätet. Man frågade mig om mina levnadsvanor (jag har inte desamma idag som jag haft tidigare under mina 70 år, men det brydde de sig inte om), hereditet, barn och amning. I samband med mammografin tog man blodprover. 

I formuläret fanns inte en enda fråga som kunde relateras till hur mycket miljögifter jag kan tänkas ha fått i mig under mitt liv. Det hade varit en enkel sak att  fråga om strömming och östersjölax, om hur man ammades och om mammans levnadsvanor. Inga blodprover för miljögifter togs - däremot prov för DNA-analys.

När jag fick kontakt med ansvarig läkare trodde han inte att vi har miljögifter i våra kroppar - "vi har ju så bra utsöndringssystem, som lever och njurar"! Men det gäller vattenlösliga ämnen, inte fettlösliga - dem bevarar vi i stort sett för alltid, om vi inte ammar. Detta borde idag vara en allmän kunskap hos läkare.

Oklart hur data ska användas

Karmastudien har ifrågasatts för att man inte i förväg kunnat/velat tala om hur data ska användas. Eftersom den ska pågå så länge så anser man sig inte riktigt veta vad som kan bli aktuellt. Enligt de uppgifter som nu kommer fram i Dagens Medicin (på nätet endast för prenumeranter) handlar det om att sålla fram de 20 % av friska vuxna kvinnor som har högst risk för bröstcancer och sedan, i förebyggande syfte, behandla dem med placebo eller ett läkemedel som används mot bröstcancer. Denna information fick vi inte när vi gick med i studien.

Det preparat som ska prövas är aromatasinhibitorer som hämmar östrogensyntesen. Några kvinnor ska få det i samma dos som cancerbehandlade kvinnor, andra i lägre dos. Detta trots att vi redan nu vet att många cancerbehandlade kvinnor avbryter sin behandling pga. biverkningar.

Behandla risk eller sjukdom?

Mellan 20 och 35 procent som tar medlet för cancerbehandling får blodvallningar, ledsmärtor, trötthet och humörsvängningar. Cirka 10 procent får mer eller mindre allvarliga problem från hjärt-kärlsystemet, och lika många får frakturer.

Vad man som kvinna med ökad risk måste välja mellan är alltså att resten av sitt liv äta ett läkemedel med ganska mycket symtomatiska biverkningar och ett okänt antal långtidsbiverkningar, eller att resten av sitt liv gå på  tätare kontroller.

I det senare fallet har man två tredjedels chans att slippa behandling överhuvudtaget. Övriga kommer att någon gång under sitt liv behöva utsättas för tuff cancerbehandling under ett antal år. I båda fallen finns en risk att cancercellerna trots allt fortsätter leva i kroppen och poppa upp långt senare. Några hinner dö av sin cancer innan de dör av något annat.

Birgitta Hovelius, professor emerita i allmänmedicin, Lund, är tveksam till försöket: Forskarna borde ta tillfället i akt och kartlägga vilka för- och nackdelar det har att tillskriva människor en risk.

Cancerläkemedel kan vara miljögifter

När det gäller människors och jordens hälsa finns det några åtgärder som är livsviktiga. Det ena handlar om klimatet. Det andra handlar om kemikalier. Däri ingår läkemedel. De är extra knepiga ur miljösynpunkt eftersom de är gjorda för att vara biologiskt aktiva, långlivade och svårnedbrytbara.

Sverige ligger idag bland de världsfrämsta när det gäller forskning omkring läkemedel i miljön och åtgärder för att minska detta. Att en minskning av läkemedelsanvändningen är en av förutsättningarna för att minska läkemedel i miljön är man idag ense om. Det handlar bland annat om att använda icke-farmakologiska metoder som ersättning för eller komplement till läkemedel. Att, som det här handlar om, behandla 20 procent av vuxna kvinnor med ett hormonläkemedel under 20-40 år kommer rimligen att medföra en ökning av hormonella ämnen i miljön.

Aromatasinhibitorerna tycks dock inte utgöra lika stor miljörisk som det andra stora läkemedlet för bröstcancer, tamoxifen. I Fass.se finns följande information:

Miljörisk: Användning av anastrozol har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Substansen är potentiellt persistent.
Bioackumulering: Substansen har inte potential att lagras i vattenlevande organismer.

Miljörisken bedöms som försumbar när ett läkemedel används i små mängder, även om det är presistent och bioackumulerande. Om 20 procent av Sveriges vuxna kvinnor ska behandlas med aromatasinhibitorer kommer läkemedlet naturligvis utgöra en större miljörisk.

LÄS MER

Karmastudien 

Inte helt okontroversiellt  Bohusläningen 30.8.2012

Kvinnor med risk för bröstcancer erbjuds förebyggande läkemedel  Vårdfokus augusti 2012

Kemikaliepolicy förebygger cancer  Läkare för Miljön 31.7.2012

Vad sade oss filmen Underkastelsen?  Läkare för Miljön 10.12.2010

Karma ska utreda bröstcancerrisker  Sveriges radio P4 13.5.2012

Kemikalier och hälsa  Läkare för Miljön

http://intressant.se/intressant