GMO-tekniken farligare och dyrare än Fagerström vill hävda

LÄS OCKSÅ: Genmodifiering leder till mer besprutning Läkare för Miljön 23.10.2012.

I en debattartikel i DN 29.5.2011 hävdar Torbjörn Fagerström, senior advisor och tidigare prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), att GMO-tekniken är "en framtidsinriktad, lönsam, miljövänlig teknik för växtförädling som enligt vetenskapen är ofarlig bortom allt rimligt tvivel". Han talar om "en totalkrock mellan vetenskap och politik, mellan beprövad erfarenhet och folklig opinion, mellan tillit och misstänksamhet." Fagerström anser att vi i Sverige ska övergå till herbicidtolerant raps och sockerbeta, förutom potatis som är motståndskraftig mot en svampsjukdom.

När Fagerström beskriver vetenskap och beprövad erfarenhet utelämnar han en hel del vetenskap och beprövad erfarenhet. Han nämner inte att grundvatten förorenas av bekämpningsmedel inte bara i fattiga länder utan också i Danmark och Sverige. Han tar inte in miljö- och hälsokostnader för detta i sina beräkningar.

Kan vi minska sjukvårdsbehovet?

Om människor får stöd i att tänka igenom hur de vill ha sin sista tid, och om detta leder till att många väljer att avstå från avancerad behandling när de nått hög ålder, så bör det innebära att sjukvårdens resurser kan ägnas mer angelägna behov.

Läkarbristen i Sverige accellererar - något som varit förutsett länge. Själv tror jag att jag har hört om läkarbristen sedan jag satte min första fot på Serafen 1963. Förutom 1-2 år runt 90-talskrisen har det alltid saknats många allmänmedicinare i primärvården. Sjuksköterskor har det också så gott som alltid varit brist på. Och inte blir det bättre framöver.

Vad ska vi fråga patienterna om?

Intressanta artiklar om vad vi ska fråga patienterna och varför har förekommit i DN, och debatten är alltid hög på allmänläkarnas debattlista Ordbyte. Nu har tillkommit frågan vem som ska veta vad.

År 1997 fick jag ett uppdrag som "folkhälsoläkare" i Nackas primävård. Tillsammans med en distriktssköterska skulle jag utveckla det förebyggande arbetet i Nacka. På den tiden tänkte man i allmänet på screening och i tunnlar: hjärt-kärlsjukdomar, eller diabetes, eller ryggont, eller skador, eller ...

Oklar långtidsdödlighet av Bhopal- och Tjernobylkatastroferna

En diskussion om antalet döda i Tjernobylolyckan 1986 har brutit ut i min mail.

Det brukar vara ganska lätt att uppskatta den akuta dödligheten efter en katastrof. Men det är betydligt svårare att bedöma dödligheten på längre sikt - allra helst på så lång tid som det tar att utveckla cancer.