Tag ansvar för din egen död!

Hamnar i en Facebook-grupp om "Rätten till en värdig död" (tidigare Rätten till vår död"). Där diskuteras - i vanlig ordning - eutanasi (barmhärtighetsmord) och assisterat självmord. Dvs att någon sjukvårdspersonal utför en dödande handling.

Festival för 17 osynlig i media

Var var media? Var det ointressant att bevaka en icke kommersiell festival med allas lika värde som tema? En festival där varken arrangörer, volontärer eller artister tog betalt? En festival som var gratis för alla besökare? En festival utan ekonomiska vinster?

När Sverige inte var svenskt

Människor som anser att ett land ska styras med våld och makt vill gärna möta upp kring statyn av Karl XII den 30 november. De gillar också Gustav II Adolf, den andre krigarkungen.

Men nationalistiska partier, som Svenskarnas parti och Sverigedemokraterna, kan ju knappast gilla krigarkungarna. För på deras tid var Sverige allt annat än etniskt svenskt. Våra krigarkungar bidrog i hög grad till att Sverige blev blandat, etniskt, genetiskt och kulturellt.

DNA och musik följer inga gränser

Den 6 september ska jag spela på Festival för 17 tillsammans med Stockholms spelmanslag. Det är en antirasistisk festival på Nytorps gärde i Kärrtorp, där de omskrivna demonstrationerna ägde rum i december 2013. Vi kommer alla att bära märket Spelmän mot främlingsfientlighet.

Att vi spelar "svensk folkmusik" i detta sammanhang känns alldeles riktigt. För vår "svenska" musik har, liksom all annan "svensk" kultur, hämtat mycket inspiration från andra kulturer och andra delar av världen. Musik är som vårt DNA i generna. Den känner inga gränser.

Hesselby Stockholm Folk Festival 2014

Så var det dags igen. Det är bara att konstatera - Hesselby slott är ett fantastiskt område, och det är fantastiskt roligt att man vill arrangera en folkmusikfestival där. Här finns verkligen förutsättningar för ett riktigt lyckat evenemang. I år var också vädret på publikens sida - inte den minsta risk för regn, oväder eller värmebölja.

Svenskhusen i Calvados, Normandie

När jag var liten, efter kriget, reste min far regelbundet till det avlägsna landet Frankrike. Han kom hem med små exotiska presenter och kuvert från SAS, med tunt brevpapper, smala blyertspennor och hörselvadd. Ibland kom det fransktalande personer på middag, då var mor extra spänd och lade socker i det dyra rödvinet.