måndag 8 september 2014

Festival för 17 osynlig i media



Var var media? Var det ointressant att bevaka en icke kommersiell festival med allas lika värde som tema? En festival där varken arrangörer, volontärer eller artister tog betalt? En festival som var gratis för alla besökare? En festival utan ekonomiska vinster?

Kanske tycker media att över 20 000 besökare är tunt. Kanske tycker de att svindyra biljetter till någon arena och hitflugna kändisar är mer intressant än lokalsamhällets mobilisering och tillitsskapande arbete.

I alla fall hittar jag ingenting i min dagliga DN. Ingenting i dagstidningarna på nätet. SVT ABC var faktiskt där tidigt på eftermiddagen - tack för det!

Festivalen var en antirasistisk uppföljning, en vecka före valet, till händelserna i december 2013. Arrangörerna personerna valde denna form i stället för ytterligare en demonstration. Festivalen var för mångfald, demonstrationerna mot rasism. Musik, mat och besökare från olika delar av världen. Politiska diskussioner uppmuntrades men partipolitik var förbjudet. Rätt tänkt!

Flera hundra människor var inblandade i planering, genomförande och efterarbete. Tiotusentals människor kom dit, satt på marken, lyssnade på musik, umgicks, aktiverade sina barn, köade till matstånden. Fredligt, nyktert, lugnt.

Poliser, javisst - som gjorde sitt bästa för att visa sig från positiva sidan. Bland annat öppnade de sina bilar för besökare av olika åldrar. Nånstans i bakgrunden fanns förstås förstärkningar, om det hade behövts.

Själv gick jag vid 18-tiden, liksom många andra. Samtidigt var många på väg in. Polisen uppskattade att det var 5000-6000 på fältet. Jag antar att till konserten med Teddybears var det ännu fler. Siffran 23 000 under 12 timmar känns rimlig. Vi var ju 18 000 på Kärrtorps IP före jul.

Planeringen för festivalen har pågått sedan i våras. Det praktiska arbetet började flera dagar före festivalen. Tält sattes upp, möbler forslades in, bajamajor, restaurangvagnar, skräpkorgar, skyltar - you name it.

Festivaldagen började med Spring för 17 och Orientera för 17. Snitslad bana, volontärer utplacerade för att visa vägen. När Stefan Sundström inledde på stora scenen fanns redan en stor publik där. Större blev den framåt eftermiddagen. Och enligt vad man sa till mig rejält stor under kvällen när bl.a. Teddybears spelade (gratis).

När jag kom tillbaka söndag eftermiddag var fältet förvånansvärt tomt och rent. De redan uttröttade volontärerna hade samlat sopor, fält tält, krattat konfetti och flyttat saker. Vilket jobb! Säkert finns det fortfarande efterjobb att göra - räkna pengar och betala räkningar om inte annat.

Allt detta är alltså inte värt att skriva om i dagspressen. Inte ens i Stockholmsbilagorna. Inte en vecka före valet. Lokalsamhället - vad är det? Ska vi bry oss om varandra också? Räcker det inte med att vi bryr oss om oss själva?

LÄS OCKSÅ
När Sverige inte var svenskt
DNA och musik följer inga gränser
Folket och nazisterna i Kärrtorp
Antirasismen - vår tids folkrörelse  Rasmus Landström, ETC 20.8.2014

http://intressant.se/intressant


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar